Birgitta Rylander (t h), vice ordförande i Skogskvinnorna, under ett besök hos det norska nätverket Jenter i skogbruket.

Bild: Linda Fryklund

Kvinnor kräver plats i skogen

2011-11-18 | Karin Råghall padlock

EKONOMI

I skogen arbetar fler män än kvinnor, och skogsägaren är oftast en man. Men förändring pågår – både uppifrån och underifrån. I Värmland arbetar nätverket Skogskvinnorna för att synliggöra och stärka kvinnor i skogen.

FAKTA/Skogskvinnorna:

Skogskvinnorna är en intresseförening i Värmland. Föreningen anser att kvinnor syns alltför sällan i skogssammanhang, och vill stärka kvinnors inflytande inom skogsnäringen.

Föreningen verkar för kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte inom skogsbruket.

Läs också: Jämställdhet även i skogen

Förra året fanns det i Sverige 330 000 skogsägare, varav 38 procent var kvinnor. Bland de 97 500 personer som var sysselsatta inom skogsbruket och skogsindustrin var endast 16 procent kvinnor, enligt ny statistik från Skogsstyrelsen.

Att skogsnäringen är en så pass mansdominerad bransch är något som regeringen vill ändra på. I regeringens jämställdhetsstrategi för skogsbrukssektorn, som presenterades i april, finns tre fokusområden där åtgärder ska sättas in: utbildning, arbetsliv och enskilt skogsägande. Åtgärderna handlar om att öka kvinnors intresse för utbildning inom skogsområdet, att göra skogsarbetet attraktivt för såväl kvinnor som män samt att det ska bli lika självklart för kvinnor som män att vara aktiva skogsägare.

Lättare ställa frågor

På lokal nivå arbetar kvinnor sedan länge för att ta plats i skogen. Föreningen Skogskvinnorna i Värmland har snart funnits i tio år och har kring hundra medlemmar. Kvinnorna började träffas efter att Skogsstyrelsen hade hållit en uppskattad kurs där bara kvinnor deltog.

– Kvinnor fick träffa andra kvinnor, och kände att det var skönt att få prata om de här sakerna utan att ha män med. De kände att de kunde ställa sina frågor utan att bli nedklubbade i stövelskaften, säger Birgitta Rylander som själv blev medlem i Skogskvinnorna 2006 och i dag är vice ordförande i föreningen.

Birgitta Rylander har märkt att jämställdhetsfrågan diskuteras alltmer, även på länsnivå och riksnivå. Skogskvinnorna, som hittills har arbetat utifrån knappa resurser och med små möjligheter att nå ut, har nyligen beviljats pengar från EU för att driva projektet "Kvinnligt skogsägande – kompetensutveckling och nätverksbyggande". Birgitta Rylander är entusiastisk, eftersom hon ser ett stort behov av information och mötesplatser för kvinnor.

Stort värde

Trots att närmare 40 procent av Värmlands skogar ägs av kvinnor, är det enligt Birgitta Rylander många som inte känner till skogens värde och hur det ska hanteras.

– Den skog som vi kvinnor i Värmland äger är värd 13 miljarder kronor! Ofta har skogen förvärvats genom arv eller en makes bortgång, då står kvinnan där utan kunskap och erfarenhet. Vi vill hjälpa kvinnor in i branschen, säger Birgitta Rylander.

Skogskvinnorna ordnar kurser om allt från modern skogsskötsel och vad som gäller vid deklaration efter en skogsavverkning till att köra röj- och motorsåg. Föreningen knyter också kontakter med skogskvinnor på andra platser, inom och utom Sverige. I september besökte Skogskvinnorna ett norskt skogsnätverk, som firade 25 år.

– I Norge är arvsordningen sedan ett antal år så att den förstfödde äger alltid jord- och skogsegendomar – det gör att man har väldigt många kvinnor som går skogsutbildningar. Där inser de unga kvinnorna att "om jag äger en lantfastighet, då är det viktigt att jag utbildar mig", säger Birgitta Rylander.

Statligt stöd i Norge

Hon menar att de norska skogsnätverken har kommit längre än de svenska, tack vare att de har fått statligt stöd till sina verksamheter och därmed kunnat växa.

Birgitta Rylander är själv skogsägare sedan 40 år tillbaka och har jobbat inom skogsnäringen hela sitt yrkesverksamma liv.

– När jag började för 40 år sedan var jag väldigt ensam som kvinna. Jag arbetade som forskningsingenjör och träffade bara män, men konstigt nog kände jag aldrig att jag blev motarbetad. Sedan kom det fler och fler kvinnor. När jag slutade var det massor av unga, duktiga kvinnor runtomkring, säger hon.

Nu är Birgitta Rylander pensionär men har ändå fullt upp med aktiviteter inom Skogskvinnorna. Dagen efter vårt samtal ska ett trettiotal av föreningens medlemmar gå en kurs med namnet "Säljer du ditt virke på bästa sätt?" och den 22 november arrangerar Länsstyrelsen Värmland en heldagskonferens om jämställdhet i skogssektorn. Konferensen går under namnet "FrunTimmer i skogen". Birgitta Rylander tycker att namnet är roligt, men berättar skrattandes att hon känner en yngre feminist som inte uppskattade namnet lika mycket.

Källor: Siffrorna över antalet män och kvinnor i skogen är hämtade ur Skogsstatistisk årsbok 2011, som presenterades av Skogsstyrelsen i oktober.