Sophie Nachemson-Ekwall, doktorand på Handelshögskolan i Stockholm och ekonomijournalist.

Bild: Charlotte Haider

"Wallenberg mest inkvoterad i Sverige"

2011-10-28 | Charlotte Haider padlock

EKONOMI

- Jacob Wallenberg är den mest inkvoterade personen i Sverige. Han har rätt kön, han har rätt namn och han tillhör rätt familj. Jag förstår inte varför han skulle vara emot andra typer av kvotering!

Det menade ekonomijournalisten Sophie Nachemson-Ekwall när Fredrika Bremer Förbundet anordnade seminarium på temat ”Jämställdhet lönar sig – även ekonomiskt”

Sophie Nachemson-Ekwall, doktorand i ekonomi och ekonomijournalist, har givit upp – hon sällar sig nu också till dem som är för kvotering i svenska bolagsstyrelser.

– Kvotering är ett misslyckande men nu inser jag att vi redan har kvotering. Manlig kvotering utifrån framförallt utbildning och nätverk.

Och då finns det väl ingen anledning att inte tillämpa kvotering av kvinnor, resonerar Sophie Nachemson-Ekwall, som i sin journalistroll skrivit om maktkamper kring de stora börsföretagen.

Forskning om bolagsstyrning

Hon var en av föredragshållarna när Fredrika Bremer Förbundet anordnade seminariet ”Jämställdhet lönar sig – även ekonomiskt” den 20 oktober. Arrangemanget hölls samtidigt som Världsbanken hade presenterat en rapport om att minskade klyftor mellan kvinnor och män även för med sig ekonomiska vinster.

Sophie Nachemson-Ekwall forskar om bolagsstyrning vid Handelshögskolan i Stockholm och har i sin forskning fått fram resultat som pekar på att mångfald är en betydande framgångsfaktor på lång sikt. Visserligen tror hon inte att mångfald (tvåfald) beträffande kön är lösningen – tvärtom finns det många resultat som visar att fel använd kvotering inte medför någon skillnad.

– Men låt oss ändå börja med kön, det är enkelt för det syns. Sedan kan vi fortsätta med etniska, kulturella, kompetensmässiga osv faktorer, som kompletterar mångfalden.

Nådde en vändpunkt

Vändpunkten till att bli förespråkare för kvotering nådde Sophie Nachemson-Ekwall när den legala aspekten av kvotering fördes in i kvoteringsdebatten i Sverige. Det hävdades att kvotering skulle vara ett brott mot avtals- och kontraktsfriheten.

Det synsättet betraktar hon som ett ytterst snävt sätt att axla aktiebolagens uppgifter och ansvar. Den aspekten utgår endast från en liten krets som befinner sig direkt vid eller i närheten av makten över bolagen.

– Den tar till exempel inte hänsyn till företagens långivare, vilka inte har rösträtt på bolagsstämmor. Den tar inte heller hänsyn till blivande aktieägare och inskränker företagens strävanden efter långsiktig överlevnad, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

Hon förklarar att detta snäva maktperspektiv är ett typiskt svenskt sätt att fastställa maktordningen i aktiebolag. Det kontinentaleuropieska såväl som både brittiskt och amerikanskt ledningsperspektiv har ett vidare perspektiv på bolagens ansvar.

Inte bara värna aktieägarna

– Uppdraget är bredare än att bara se till nuvarande aktieägares intressen. För att närma sig att uppdraget fullföljs föreslår jag kvinnlig kvotering i dagsläget, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

Och då vill hon inte se en slapp, dödsdömd och förnedrande kvotering som några bolag ägnat sig åt när de har rekryterat utländska kvinnliga specialister – vilket har visat sig misslyckat. Så klart!

Sophie Nachemson-Ekwall pekar frankt på orsakerna till att sådan kvotering är lönlös:

Personerna som styrelsen i dessa fall pliktskyldigt har snokat fram har redan i utgångspunkten tre handikapp, i de svenska herrklubbarna: de är kvinnor, de har annan etnisk och kulturell bakgrund och de är specialister på ett område som de flesta bara känner till en knivsudd av.

– Med sådana ”kvoteringar” ger styrelserna bara syn för sägen: Kön används i maktmiljöer och maktspelet förstärks ju högre upp man kommer i hierarkierna, konstaterar Sophie Nachemson-Ekwall.