Trifa Shakely från kampanjen Ain't I a woman anser att domen ger hopp för kvinnor som utsätts för våld.

Bild: Sannah Kvist

Misshandlad kvinna slipper utvisning – hoppingivande dom

2011-10-28 | Karin Råghall padlock

INRIKES

En kvinna som kommit på anknytning till Sverige och lämnar ett förhållande där hon utsätts för våld, ska kunna få uppehållstillstånd även om mannen inte är dömd. Det slår Migrationsöverdomstolen fast i en ny dom.

FAKTA/Asyl

De tre instanser som prövar asylärenden i Sverige är Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen (MiÖD).

Den sista instansen, MiÖD, tar endast upp ett fåtal fall. Överklaganden prövas bara om det finns särskilda skäl, eller om MiÖD tycker att det behövs vägledning i hur lagen ska tolkas.

Beslut i MiÖD ska bli vägledande för hur Migrationsverket bedömer fall i framtiden.

Källa: Goda råd till dig som söker asyl, FARR

– Domen ger hopp för kvinnor som utsätts för våld, särskilt kvinnor som kommer på anknytning. Den här personen har fått permanent uppehållstillstånd utan att förövaren har blivit dömd. Domen öppnar upp för möjligheter till sänkta beviskrav för personer som utsatts för våld i nära relationer och som har kommit till Sverige på grund av anknytning, säger Trifa Shakely från kampanjen Ain’t I a woman.

Migrationsöverdomstolen konstaterar i domen att underinstanserna har ställt orimligt höga krav på en kvinna när det gäller bevis på att hon har blivit utsatt för övergrepp. Trots att kvinnan har skiljt sig från maken, som var hennes anknytning, får hon enligt domen permanent uppehållstillstånd eftersom hon har gjort sannolikt att förhållandet upphörde på grund av att hon utsattes för våld och kränkningar.

Kvinnan, som hade ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, skiljde sig från maken efter en längre tids misshandel, hot och kränkningar. Migrationsverket beslutade då att hon skulle utvisas eftersom anknytningen hade upphört, vilket enligt Migrationsverket inte berodde på att kvinnan blivit misshandlad.

Kvinnan uppger i domen att hon blev utsatt för våld och kränkningar under större delen av äktenskapet. Hon var inlåst i hemmet och maken hotade upprepade gånger med att hon skulle utvisas om hon berättade om misshandeln. Dessa förhållanden gjorde att kvinnan först inte vågade berätta om våldet eller göra en polisanmälan. Det gjorde hon dock senare.

Migrationsverket och migrationsdomstolen hävdar i domen att det saknas skriftlig dokumentation som styrker kvinnans berättelse. Vidare ifrågasätter de båda instanserna att hon lämnade in polisanmälan flera månader efter att förhållandet upphörde. Till hennes nackdel framför de också att maken inte är dömd eller misstänkt för något brott mot henne.

Men enligt Migrationsöverdomstolen måste det göras en förutsättningslös bedömning av bevisningen, där det tas hänsyn till att det kan vara svårt för våldsutsatta kvinnor att söka hjälp eller göra en polisanmälan. Inte heller är det rimligt att förvänta sig att kvinnan ska berätta om övergreppen för Migrationsverkets personal, i synnerhet inte när maken som misshandlat henne sitter bredvid och agerar tolk, vilket var precis vad som skedde i det aktuella fallet. Domen klargör också att det räcker med att den våldsutsatta gör sannolikt att övergrepp har förekommit, vilket exempelvis kan stödjas av polisanmälningar, läkarintyg eller intyg från sociala myndigheter och kvinnojourer.

Har Migrationsverket ställt för hårda beviskrav tidigare?

– Det här med tvåårsregeln har varit under all kritik, den tvingar kvinnor (och män) att stanna i våldsamma relationer. Bevisbördan ligger på den utsatta personen och är i praktiken ogenomförbar på många plan, säger Trifa Shakely.

Trifa Shakely menar att det krävs en översyn över hur asylprocessen ser ut, vad gäller kvinnors och hbt-personers situation och särskilda asylskäl.

– Genusperspektiv ska genomsyra asylprocessen, detta är ett av kampanjens krav som vi drivit i över ett och halvt år. Att det tas hänsyn till hur situationen kring kvinnorna ser ut och hur maktordningar påverkar kvinnor – och hbt-personer.