Fatima Baroudi är en av de journalister som banat väg för kvinnor på ledande poster i marockanska medier.

Bild: Jenny Rönngren

Medierna står i skuld till världens kvinnor

2011-10-28 | Jenny Rönngren padlock

UTRIKES

Kvinnor inom journalistiken i hela världen står inför gemensamma svårigheter, konstaterade Saida Boughdia när hon inledde det Internationella nätverket för journalisters, RIPVG, fjärde konferens.

Syftet med konferenserna är att utveckla strategier så att kvinnor och män kan utöva yrket på lika villkor. De hålls vartannat år sedan det helt horisontellt organiserade nätverket etablerades 2005 i Mexiko. Målet är också att påverka mediernas innehåll så att det blir fritt från sexism.

Denna gång hölls konferensen i Fez, Marocko, där journalister, lärare och universitetsstuderande sedan några år samarbetar över Medelhavet efter ett initiativ från det katalanska journalistnätverk som var med och grundade RIPVG. Saida Boughdia är universitetslärare i Marocko och den som organiserade konferensen.

Först fick företrädare för universitetet, staten, och regeringen samt stadens borgmästare säga ganska många ord var. Männen först och kvinnan, chef för den första instansens domstolar, sist. De pratade alla om vikten av den nya konstitutionen, den som kom till som svar på aktivisters mobilisering runt om i Marocko under våren och som garanterar lika rättigheter för män och kvinnor. Alla välkomnade journalisterna, från 35 olika länder, till mötet och uttryckte glädje över att mötet skulle hållas just i Fez. Flera av dem talade om vikten att förändra den stereotypa bilden av kvinnan i medierna.

Odokumenterad historia

Domstolschefen, Rachida Hlimi, framhöll också att Marocko genomgått stora ekonomiska och sociala förändringar när det gäller kvinnorna de senaste åren och att feminister har bidragit starkt till dessa framsteg.

Lucía Lagunes, chef för den mexikanska feministiska nyhetsbyrån Cimac, representerade nätverket i panelen och talade om vikten av att agera:

– Världen står i skuld till alla kvinnor. Kvinnan är den fattigaste av de fattiga, måltavla för allt sorters våld, hennes historia har inte blivit dokumenterad och journalistiken har systematiskt osynliggjort henne, sade hon.

Lagunes redovisade också siffror från den senaste globala granskningen av jämställdheten i medierna och konstaterade att kvinnors mänskliga rättigheter inte erkänts i medierna. Därav behovet att föra upp kvinnor på den mediala agendan som första rangens nyhetssubjekt.

Enligt Laila Chafai, erfaren marockansk kvinnorättsaktivist och journalist, har viktiga framsteg gjorts i Marocko, och hon framhåller att såväl statliga som civila organisationer arbetar för kulturella förändringar som tillåter jämställdhet mellan kvinnor och män.

En ung journaliststudent berättar att hon är glad att mötet hålls i Marocko. Hon är angelägen att bilden av den marockanska kvinnan förändras i väst.

– Tack vare den arabiska våren börjar bilden förändras, men vad många inte förstår är att vi inte bara vill vara på samma nivå som männen, vi jobbar för att bli ännu bättre än dem, säger hon.

Varken offer eller hjältar

Ett centralt tema på konferensen var det våld som kvinnor inom journalistiken möter i konfliktområden. Yunuhen Rangel Medina från mexikanska nyhetsbyrån Cimac, och Fabiola Calvo från det colombianska nätverket för journalister med genusperspektiv, presenterade pågående studier om de särskilda risker och konsekvenser som kvinnor ställs inför när de utövar journalistyrket under väpnad konflikt.

De var eniga om behovet av att sätta den sociala, politiska och ideologiska situationen i en kontext.

– Kvinnorna är varken offer eller hjältar. Det handlar om att erkänna det som särskiljer och vidta åtgärder, sade Medina.

Cimac har dokumenterat våldsamma angrepp mot kvinnor inom journalistiken sedan 2005 och kommer att presentera en omfattande analys av materialet senare i år. Bland annat konstaterar Medina att i 60 procent av fallen sker smutskastning mot journalisten, av hennes privatliv eller genom att hennes yrkesval ifrågasätts på ett sätt som legitimerar våldet och exponerar hennes privatliv i medierna.

I Colombia saknas ännu könsuppdelad statistik. Fabiola Calvo har intervjuat 13 journalister inom den colombianska pressen om att arbeta som kvinna i krig. Hon konstaterar att samtliga velat vara anonyma. Några av dem blev våldtagna under sin yrkesutövning och så gott som alla har lämnat yrket eller flytt landet.

Medina underströk att arbetet inom journalistnätverk har inneburit ett skydd när berörda myndigheter stått likgiltiga inför hoten mot yttrande- och informationsfriheten. När en kollegas liv eller välfärd varit hotad har det varit viktigt att synliggöra fallen internationellt och kunna utbyta erfarenheter om hur situationen hanteras mest effektivt.

Övergripande fokus för alla seminarier var utbyte av erfarenheter, både av nätverksarbete och att förändra journalistiken. Bland annat presenterade Liliana Hendel från det argentinska nätverket PAR sin dekalog för att bevaka våld mot kvinnor och berättade om det påverkansarbete nätverket bedrivit, och som bidrog till att president Cristina Kirchner i våras via ett dekret förbjöd sexannonser i tidningarna.

Nya medier

Feministiskt Perspektivs erfarenheter presenterades vid ett seminarium som handlade om nya medier, tillsammans med den katalanska nyhetsbyrån La Independent, österrikiska portalen Frauensolidarität och biståndsorganisationen Ayuda en Acción, som visade en ny video om vikten av genusperspektiv i medierna.

Flera av medlemmarna i nätverket har utvecklat nya verktyg för att nå ut med budskapet, Ameco Press har exempelvis tagit fram ett videospel om genus och kommunikation som kretsar kring människohandel och de undersökande journalisterna Jara och David. 

Att deklarationen från mötet för journalister med ett genusperspektiv i Fez inte lyfte frågan om mediers bevakning av den arabiska våren vill nu flera försöka råda bot på i efterhand. Det var en miss, som kanske återspeglar att det till slut var få deltagande journalister från de arabiska och nordafrikanska länderna. De flesta med arabiskt ursprung hade kommit för att bevaka konferensen eller hålla föredrag, inte för att de var medlemmar i nätverket.

Den arabiska våren ur kvinnors perspektiv presenterades av Jihad Fatchati, journalist och aktivist från den marockanska 20februari-rörelsen. Här finns en längre intervju med henne.

Deklaration från mötet: Ingen är fri förrän alla är fria!

Det internationella nätverket för journalister med ett genusperspektiv, RIPVG, samlat till möte i Fez, Marocko, deklarerar: Ingen är fri förrän alla är fria! Det är varje stats skyldighet att garantera yttrandefriheten. När det gäller Mexiko upprepar nätverket sitt krav på att alla brott och attentat mot kvinnor i journalistiken klaras upp och att ansvar utkrävs. Mexiko lever i dag en situation av extremt våld mot journalistiken och pressfriheten, särskilt kvinnorna.

Därför har RIPVG under enighet beslutat att nästa internationella möte, 2013, kommer att hållas i Mexiko, i stöd till våra journalistkollegor. Under de här två åren kommer nätverket att bevaka vad den mexikanska staten gör för att förebygga, utreda och sanktionera brotten mot yttrandefriheten, och för att ge beskydd till dem som utövar journalistik.

RIPVG anser det oacceptabelt att sexannonser, som döljer människohandel och sexuell kommersiell exploatering av flickor och kvinnor, sprids i massmedierna.

Människors rätt till fri rörlighet över världen har skrivits in den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna.

Förenta Nationerna har erkänt feminiseringen av migrationen och förkastat dess kriminalisering. Medierna är skyldiga att bevaka migrationen med fokus på mänskliga rättigheter och genusperspektiv. RIPVG förbinder sig att synliggöra situationen för kvinnor inom migrationen journalistiskt.