Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson presenterade V:s budgetproposition.

Bild: Charlotte Haider

Tydligare skiljelinjer sedan de rödgröna brutit upp

2011-10-07 | Charlotte Haider padlock

EKONOMI

Indrastruktursatsningar eller upprustning av de socailpolitiska lösningarna? Skillnaderna mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet blev återigen tydliga när de presenterade sina respektive skuggbudgetar i veckan. Båda partierna är dock överens om att slopa alliansens sänkta skatt på restauranger och ta ut mer i skatt för höginkomsttagare.

Ulla Andersson (V) om barnfattigdom:

– Klassamhället bygger både på kön och etnicitet. Barn blir fattiga för att deras föräldrars ekonomi inte räcker till.

Det är framförallt ensamstående mammor och flerbarnsfamiljer med annat etniskt ursprung än svenskt som är utsatta. Hög arbetslöshet, låga ersättningsnivåer i a-kassa och sjukförsäkring. Underhållsstödet och bostadsbidrag som har stått stilla i ett decennium, allt detta gör att ensamstående mammor har en extremt utsatt ekonomisk situation. De har dessutom ofta sämre hälsa och hamnar sist i jobbkön.

Jag har själv blivit nekad jobb när jag var ensamstående, just för att jag var ensam förälder.

Rätt till fasta jobb på heltid, utbyggd välfärdssektor, kraftigt förbättrade socialförsäkringar och a-kassa och barnomsorg på obekväm arbetstid skulle ha stor betydelse för de här grupperna och för att vi ska kunna minska ”barnfattigdomen”.

- Regeringen manar till ansvar, men törs inte längre tro på sin egen jobbpolitik. Stat efter stat dras in i Europas ekonomiska kris, men Anders Borg gör en storsatsning på krogägarna och ger dem 15 miljarder på tre år! I dagens Sverige är det mer lönsamt att köpa hushållsnära tjänster och göra RUT-avdrag, än att anlita en hemhjälp. Vart är vi på väg?

Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson, Ulla Andersson, svarade själv på sin fråga med en påminnelse om historielektionernas berättelser om 1930-talets Europa. Det var då, på 30-talet, som 1900-talets stora recession permanentades för årtionden framöver.

Högre skatteuttag

Sammantaget räknar V med möjligheten att beskatta upp ekonomin, till hela 30 miljarder mer än regeringens nuvarande ekonomiska ramar. Pengarna ska till exempel användas till bättre skolor, sjukhus och bibliotek och ”inte till vinster för riskkapitalbolagens ägare”. Vänsterpartiet vill också förbjuda driften av välfärdsverksamheter i bolagsform, med vinst som främsta drivkraft.

- Och för att ytterligare motivera anställda i vården att stanna, vill vi att karensdagen vid sjukdom räknas om. En anställd inom vården som får sin karensdag på ”fel” dag, till exempel ett natt- eller helgskift, får ett stort avbräck i lönen den månaden. Ofta är det ensamstående som arbetar dessa skift, och en omräkning kan medföra en skillnad på mellan 300 och 500 kronor i månaden, sade Ulla Andersson.

Vänsterpartiet vill återförsäkra alla som har utförsäkrats av regeringens försämringar i sjukförsäkringen, och föreslår också ett höjt tak.

Fas 3 - ett storföretag

Förslaget till höjt tak illustrerades med Ulla Anderssons slagkraftiga uttalande:

- Fas 3 är Sveriges tredje största företag idag.

Bland V:s uppräkning av budgetsatsningar fanns beskedet att ”tvångsarbetet i regeringens Fas 3 avvecklas”. Istället föreslår de en bred satsning på utbildningsplatser, och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som de ska leda till jobb. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd kan vara förslaget som står i punkten efter ”dissningen” av Fas 3: avskaffa RUT-bidraget, och förbättra istället vardagen för alla dem som arbetar kvällar, nätter och helger genom att istället lägga pengarna på 15 000 platser inom barnomsorg på obekväm arbetstid.

S vill få ihop livspusslet

Även Socialdemokraterna konstaterade att ”Nattis” kan vara ett sätt att medverka till att få ihop vad man kallar livspusslet när de presenterade sin budget.

Tommy Waidelich nöjde sig med att backa knappt tio år och konstatera att Sverige inte är lika välrustat för att möta en ekonomisk kris, underförstått som när S satt i regeringsställning.

- Det beror på att vi idag har en minoritetsregering som måste söka stöd hos sina stödpartier i vartenda beslut.

Kollektivtrafiken

Socialdemokraternas budgetmotion har rubriken ”På väg mot en kunskapsbaserad ekonomi” och, för att spetsa till budskapet på presskonferensen, ska vi med hjälp av kollektiva trafiklösningar åka in i den ekonomin. Stora belopp öronmärks för kollektiv trafik i S-budgeten: 13 miljarder under perioden 2012 till 2015 varav 11,5 miljarder för utbyggd kapacitet i järnvägsnätet och 1,4 miljarder för att förbättra transporterna mellan Odenplan och Karolinska sjukhuset.

Men Socialdemokraterna har också mer pengar att röra sig med än nuvarande regering, eftersom de räknar med högre skatter och indragna skattesänkningar. Bland annat vill de begränsa både RUT- och ROT-avdragen, och löntagare med över 600 000 kronor om året ska betala högre skatter: det minskade jobbskatteavdraget för höginkomsttagarna beräknas tillföra statskassan 2,5 miljarder kronor.

Konsumera mera

Tommy Waidelich och Håkan Juholt, som tillsammans presenterade S-budgeten, var kritiska till Anders Borgs försök att spara Sverige ur krisen.

- Nu är det viktigt att stimulera konsumtionen, tyckte Waidelich, och syftade även på offentlig konsumtion som ska komma medborgarna till godo.

Inte minst på kulturområdet där man avsätter 1 miljard kronor för att återinföra fri entré på muséer, fortsätta digitaliseringen av biografer, öka stödet till svensk barnfilm och satsa på ett nytt kultur- och demokratiprojekt för unga.