Medierna gynnade alliansen i såväl text som bild inför valet 2010, konstaterar den aktuella undersökningen.

Mediernas bildval gynnade Alliansen

2011-09-23 | Gerda Christenson padlock

INRIKES

En ny undersökning konstaterar att mediernas nyhetsrapportering inför valet 2010 var partisk och onyanserad, samt utsatte Mona Sahlin för en märkbart ogynnsam behandling. Unikt för den nu aktuella studien är att fokus legat på bildanalys.

FAKTA/Medieundersökning

I redovisningen av undersökningen om mediernas valbevakning beskriver författarna även förutsättningarna för sin bildanalys, och hur de arbetat.
Läs hela undersökningen genom att klicka på namnet: Bilder av valet – en analys av tidningsbilder inför valet 2010.

Det är inte första gången en studie konstaterar att svenska mediers nyhetsrapportering inte är så objektiv som den utger sig för att vara. Men den nu aktuella undersökningen har haft en annan vinkling än tidigare – fokus har legat på bildanalys, medan textanalys har tillförts som komplettering.

Det är två magisterstudenter vid Uppsala Universitets institution för informatik och media, Camilla Björk och Charlotta Wadenbrant, som nu lagt fram den undersökning de gjort om Sveriges största dags- och kvällstidningars nyhetsrapportering inför valet 2010. Deras slutsats är att varken Svenska Dagbladets, Dagens Nyheters, Expressens eller Aftonbladets nyhetsrapportering har utgått från kriterier som balans och neutral presentation.

”Partiblocken får ungefär lika mycket utrymme i tidningarna, men framställningen är obalanserad och partisk”, konstaterar Björk/Wadenbrant i sin redovisning.

De har studerat totalt 128 papperstidningar från den 18 augusti till den 18 september 2010. Undersökningen har fokuserat på bildanalys och materialet omfattar 408 bilder. Samtidigt har de gjort en kompletterande textanalys av artiklarna. Slutsatsen är att nyhetsrapporteringen inför riksdagsvalet ”var inte objektiv, inte neutral eller balanserad i bild, och framför allt inte i text”. Bildmaterialet var något mer neutralt än textmaterialet, men det varierade även mellan de olika tidningarna.

Mona Sahlin skildrades övervägande negativt

”Expressen och Dagens Nyheter är mer gynnsamma mot alliansen och Fredrik Reinfeldt än Svenska Dagbladet och Aftonbladet. De rödgrönas framställning i bild är generellt sett neutral och balanserad, men texterna är mer missgynnsamma i samtliga tidningar”, skriver Björk/Wadenbrant i en debattartikel i SvD.

Sämst bevakning utifrån kriterier som balans och neutralitet hade Expressen. I deras valbevakning fanns totalt fler bilder och artiklar om de rödgröna, men de var samtidigt mer missgynnande. I redovisningen av undersökningen konstaterar författarna att särskilt Mona Sahlin fick en märkbart ogynnsam behandling, både i bild och text. Det gällde samtliga tidningar, men i synnerhet Expressen och Dagens Nyheter. Bevakningen av Mona Sahlin skilde sig stort från den av Fredrik Reinfeldt, som fick en gynnsam framställning i både bild och text i samtliga fyra tidningar. Och ju närmare valet kom, desto större blev samtliga tidningars gynnande av alliansen. På motsvarande sätt ökade antalet missgynnande bilder av de röd-gröna ju närmare valet kom.

Tidningarna hade en övervägande negativ nyhetsrapportering om Mona Sahlin vid
valet 2010. Rubrikerna kommer från de fyra undersökta tidningarna.
Collage: FemPers

”Eftersom vi till stor del får information om den politiska världen via media har media en särställning och ett viktigt ansvar i opinionsbildningen”, skriver Björk/Wadenbrant. ”Det som är slående är att tidningarna så tydligt tar politisk ställning genom att missgynna eller gynna både blocken och de båda statsministerkandidaterna i det både forskare och allmänheten uppfattar som neutral och opartisk rapportering på nyhetsplats.”

Sett till tänkbara statsministerkandidater skildrades Mona Sahlin övervägande negativt i artiklarna om henne, medan Fredrik Reinfeldt oftast skildrades positivt i artiklarna om honom.

Inget genusperspektiv

Författarna konstaterar att de inte haft något genusperspektiv i sin analys, men att de ändå noterat att Maud Olofsson i bild skildrats mer negativt än hennes manliga kollegor i alliansens övriga småpartier. Dessutom konstaterar författarna att de utifrån sitt tolkningsschema bedömt att Mona Sahlin skildrats neutralt i bilder som i ett flertal fall istället skulle kunnat tolkas som negativt – om de sett ur genusperspektiv. De ger exempel på att Mona Sahlin ofta befinner sig längre in i bilden jämfört med de manliga partiledarna och att hon därför ”ser liten, utsatt eller ensam ut, trots att hon själv inte visar sådana ansiktsuttryck”.

Avslutningsvis ställer författarna frågor om mediernas faktiskt opinionsbildande roll, och ägarnas ansvar i detta.

En självklar följdfråga ur feministiskt perspektiv blir då förstås om det i praktiken faktiskt var så, att det var mediernas samstämda och upprepat ofördelaktiga skildringar av Mona Sahlin som ledde till att Sverige inte fick en kvinna som statsminister 2010?

I undersökningen tar Björk/Wadenbrant också upp konsekvensen av att medierna
numera ofta använder partiernas egna bilder, det vill säga bilder som i bildspråk är
mycket lika de reklambilder som sedan återkommer i tidningarnas valannonser.
Foto: Alliansen