Vad gör vi åt näthatarna?

2011-09-16 | Gerda Christenson padlock

INRIKES

Maria Ripenberg på Upsala Nya Tidning menar att medieföretag genom att blunda för nätkommentarernas rasistiska funktion smiter från en del av sitt publicistiska ansvar. Det framkom när KLM, Kvinnor som leder medier, sammanstrålade i veckan.

Läs mer om seminariedagen HÄR.

Hur förhåller vi oss inom medierna till hatarna bland våra läsarkommentarer på nätet? Det var ett av flera teman när nätverket KLM – Kvinnor som Leder Medier höll seminarie i veckan. Maria Ripenberg, tillförordnad kulturchef på Upsala Nya Tidning, föreläste på temat, och det var dessutom rubrik till en av de fyra workshops som hölls under eftermiddagen.

Maria Ripenberg pekade på skillnaden mellan tidningarnas sätt att förhålla sig till kommentarer på webben jämfört med hur de ser på insändare i papperstidningen, där de ställer betydligt högre krav på insändarna. Hon ifrågasatte tidningarnas syfte med nätkommentarerna, och menade att många medieföretag fram till nyligen valt att blunda för kommentarernas funktion som spridare av rasistisk propaganda.

Högerextrema krafter har tagit över kommentarsfälten, och sen har de kunnat påstå att kommentarerna på nätet är uttryck för en dold folklig inställning, även om det egentligen bara är de själva som skrivit där.

Eftersom moderering av nätkommentarer tar mycket tid från journalisterna, har flera tidningar också valt att överlåta modereringen till externa företag. Men genom att göra det avsäger sig medierna en del av sitt publicistiska ansvar, betonade Ripenberg.

Maria Ripenberg tyckte att det var dags för medierna att välja mellan att ta publicistiskt ansvar eller att avstå från kommentarsmöjlighet.

Mediernas mål med kommentarerna

Eftermiddagens workshop på temat utgick från frågan om varför medierna alls har skapat kommentarsfunktioner på webben, och vad de har för målsättning med dem. Deltagarna kom från flera olika medieföretag, och det framgick att hanteringen av nätkommentarer skiljer sig från tidning till tidning (eller tv-kanal). Det gällde både vilka artiklar/program som var möjliga att kommentera, hur länge det var möjligt att kommentera, anonymitetsfrågan, och om de använde sig av förhandsgranskning eller eftermoderering.

Att tidningarna har infört möjlighet till nätkommentarer har ofta varit för att det ”är tekniskt möjligt”, och för att ”alla andra” gjort det. Dessutom har det setts som ett sätt att få in tips, och att knyta läsarna närmare tidningen. Men de flesta menade att huvudskälet till att införa kommentarsfunktioner var för att tidningarna vill uppmuntra debatt.

– Men håller man inte i debatten så försvinner den demokratiska funktionen, konstaterade Ripenberg.

Ansvarig för dagen var journalisten och ledarskapsutvecklaren Cecilia Zadig. Förutom temat om näthatarna bjöd dagen på föreläsningar om aktuella mediefrågor både lokalt, nationellt och internationellt.