No Borders protestmöte vid bulgariska gränsen samlade nära 300 asylrättsaktivister från hela Europa.

Bild: Sara Molander

Tystnad inget alternativ vid gränsen där migranter dör

2011-09-16 | Lina E Johansson , Sara Molander padlock

UTRIKES

Högerextrema grupper i Bulgarien verkar under en obehaglig tystnad. Deras våld skrämmer, men hindrade inte asylrättsaktivister från att arrangera årets protestmöte med nätverket No Border vid gränsen till Turkiet. Feministiskt Perspektiv var där och fick veta varför "Tanya" vägrar att hålla tyst.

I juni 2010 misshandlas fem personer svårt på en spårvagn i Bulgariens huvudstad Sofia. Två av dem måste opereras. En i armen, en i huvudet. De var på väg till en manifestation utanför ett flyktingförvar när de överfölls av nynazister. En rättegång påbörjades för över ett år. Sedan dess har inget hänt, trots att sex personer då anklagades för dådet. Locket har lags på och en otäck tystnad infunnit sig.

Det berättar asylrättsaktivisten Tanya när vi möter henne under No Border-nätverkets protestmöte i sydöstra Bulgarien. Tanya heter egentligen någonting annat. Hon vågar inte använda sitt riktiga namn, visa sitt ansikte på bild eller ens berätta vad hon jobbar med. Rädslan för nynazister, men också för myndigheterna i Bulgarien, tvingar henne att hålla sin identitet hemlig – ändå vägrar hon att vara tyst.

– Jag är inte någon filosof med särskilda kunskaper om hur världen borde organiseras. Men jag lever ju här och saker som händer omkring mig gör mig besviken. När andra människor tycker likadant gör det mig övertygad om att problemen finns och att vi måste försöka förändra dem.

Tanya, en av arrangörerna av No Border-nätverkets protestmöte i Bulgarien, vågar inte visa sitt ansikte eller använda sitt riktiga namn av rädsla för våld från nynazistiska grupper. Men de kan aldrig skrämma henne till tystnad.

I slutet av augusti samlades nära 300 aktivister från hela Europa för att mobilisera för en värld utan gränser. Men bara ett tiotal var från Bulgarien. En stark högerextrem trend gör att få vågar jobba politiskt, menar Tanya som har förberett protestmötet i nästan ett år. Hon hoppas att nya kontakter med No Border-aktivister från Europa ska stärka den utomparlamentariska rörelsen i Bulgarien.

Ekonomisk utsatthet göder extremism

Trots att de politiskt engagerade i landet är få försöker de agera så fort något händer. Som när några med kopplingar till ett nationalistiskt riksdagsparti attackerade en moské i Sofia. Eller då regeringen beslöt att frysa alla utbetalningar av pensioner och socialbidrag under tre år.

– Vi känner oss ansvariga att göra någonting åt de här problemen. Någonstans hänger de också samman. Den sociala och ekonomiska situationen i landet har direkt koppling till hur starkt stöd högerextrema grupper får och det påverkar såklart förhållandena för asylsökande och papperslösa.

I Sofia är Tanya med och driver ett socialt center. En mötesplats för människor som på olika sätt jobbar med rättvisefrågor. Där ordnas aktiviteter för barn, politik diskuteras, protestaktioner planeras och böcker skrivs.

Tanya berättar att de på senare tid även börjat arbeta explicit med feministiska frågor. Den 8 mars ordnade de en utställning som bland annat fokuserade på hur den feministiska rörelsen i Bulgarien har sett ut genom historien. Innan andra världskriget var den feministiska kampen stark, sedan stannade den av och nu börjar den sakta utvecklas igen.

– Överallt i Bulgarien syns reklamaffischer för bilar, vodka. Ja, vad som helst ska säljas med hjälp av en lättklädd kvinna. Men jag märker att det är fler än jag som börjar reagera mot det.

Viktigt att inte blunda

Trots det säger Tanya att det är svårt att mobilisera folk och förändringarna går långsamt. Vissa är kanske rädda eller pressade av att leva i en ekonomiskt svår situation, andra bekväma. Hon vet inte.

– Är du engagerad i en politisk grupp som jobbar med sociala frågor ses du som en konstig person. Politisk kamp finns inte närvarande här, förutom nationalismen som ökar mer och mer.

Efter överfallet på spårvagnen var Tanya med och startade en kampanj för att uppmärksamma att det var nynazister som misshandlat aktivisterna. Fram tills dess talades det inte ens om att misshandeln kunde ha haft politiska motiv, än mindre om att nynazism skulle kunna existera. Kampanjen lyckades till slut ändra på uppfattningen om att överfallet utförts av huliganer och numera diskuteras problemet med nynazism i Bulgarien, åtminstone ibland.

– Vi får inte blunda och acceptera det som sker som det normala. Vi måste hela tiden fortsätta ställa frågor, söka svar och tänka kritiskt.