Så vill de stärka feminismen i V

2011-08-26 | Karin Råghall padlock

INRIKES

Fyra kandidater har sagt att de vill bli ny partiledare för Vänsterpartiet. Ett femte namn som dök upp i veckan är Ali Esbati. Feministiskt Perspektiv har tagit reda på vilka feministiska frågor kandidaterna tänker driva.

FAKTA/Partiledarkandidater

Rossana Dinamarca, vice partiordförande och utbildningspolitisk talesperson för V.

Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson och vice gruppledare för V i riksdagen.

Hans Linde, utrikespolitisk talesperson och gruppledare för V i riksdagen.

Jonas Sjöstedt, riksdagsledamot, sitter i EU-nämnden.

Ali Esbati, tidigare partiledare för Ung Vänster, nu bland annat bloggare och skribent, har sagt att han ska överväga saken om han blir nominerad till partiledare.

I januari ska Lars Ohlys efterträdare utses. Hittills har Ulla Andersson, Rossana Dinamarca, Hans Linde och Jonas Sjöstedt sagt att de kandiderar i valet till ny partiordförande för Vänsterpartiet. I veckan kom även uppgifter om att Ali Esbati, tidigare ordförande för Ung Vänster, kan tänka sig att bli partiledare. Till Flamman säger Esbati att han ska fundera seriöst på frågan om han skulle nomineras.

Partiledarkandidaten Rossana Dinamarca anser att feminismen har tappat mark samtidigt som ett nytt hemmafruideal har vuxit fram under tiden med den borgerliga regeringen. En av de viktigaste feministiska frågorna är att vända den utvecklingen, anser Dinamarca, genom att stärka kvinnors villkor på arbetsmarknaden med höjda löner och stärkta arbetsvillkor.

– Jag vill också lyfta frågan om arbetstidsförkortning. Det är en fråga som har hängt med länge i partiet men bara som en vision. I dag har vi en halv miljon kvinnor som arbetar ofrivillig deltid, det är dags att omsätta den visionen i handling, säger Rossana Dinamarca till Feministiskt Perspektiv.

Hur stort är stödet för arbetstidsförkortning i Vänsterpartiet?

– Det är väldigt stort. Det lyftes på vår senaste kongress, och vi har tillsatt en grupp som ska arbeta fram hur en arbetstidsförkortning ska kunna genomföras. Senare i höst ska gruppen lämna ett konkret förslag, säger Rossana Dinamarca som själv sitter med i nämnda arbetsgrupp.

Rossana Dinamarcas ambition är att Vänsterpartiet ska bli det främsta feministiska alternativet i svensk politik. För att nå dit måste bilden av Vänsterpartiet förändras, anser hon, och det räcker inte med att visa upp en man och en kvinna i ett delat ledarskap.

– Jag tycker inte att man kan säga att bara för att vi har 50-50 så har vi uppnått jämställdhet. För mig handlar det om att Vänsterpartiet har en skyldighet att förändra den politiska scenen när vi tillsätter partiledare och ledamöter i politiska församlingar. Det är till exempel bedrövligt att Vänsterpartiet har 36 procent kvinnor i kommunstyrelserna. Ska kvinnor ta plats måste män träda tillbaka, så enkelt är det, säger hon.

Du har pratat om att det är viktigt att lyfta fram visioner och ideologi. Kan du nämna någon feministisk vision du har?

– Min vision är att kvinnor ska kunna ha halva makten i samhällets alla delar. Jag tycker att Vänsterpartiet kan göra betydligt mer, dels i partiet men också i samhället i övrigt – genom att förändra hur den politiska scenen ser ut. Män är de som styr i politiken, vi kan och bör göra något för att förändra den bilden.

Vässa feministisk profil

Vänsterpartiets framtidskommission konstaterade nyligen att feminismen hamnat på undantag de senaste åren och att Vänsterpartiet måste vässa sin feministiska profil. Framtidskommissionen föreslog också att Vänsterpartiet ska profilera sig som välfärdsfeministerna.

En partiledarkandidat som gärna talar om välfärdsfrågor är Ulla Andersson. Hon ser som sin viktigaste feministiska fråga att sätta kvinnors rättigheter högst på den politiska dagordningen. Kvinnor har fortfarande huvudansvaret för hem, barn och anhöriga, menar hon, och är därför mer beroende av välfärdsverksamheterna. Därför vill hon höja kvaliteten i barn- och äldreomsorg så att kvinnor kan få ett fungerande liv.

Ulla Andersson vill även att arbetsvillkoren i välfärdsverksamheterna ska förbättras kraftigt, hon vill ha statliga anställningsstöd för fler anställda i äldreomsorgen och tak för barngruppernas storlek i förskolan. Hon vill lagstifta om rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid och om att normen på arbetsmarknaden ska vara fasta heltidstjänster. "Sen måste vi få till en delad föräldraledighet, dvs. en jämställd föräldraförsäkring. Det är en av huvudfrågorna för verklig förändring" skriver Ulla Andersson i ett mejl till Feministiskt Perspektiv.

Prata på ett sätt som berör

Ett av Anderssons förslag på hur Vänsterpartiet ska vässa sin feministiska profil är partiet måste formulera och beskriva kvinnors villkor på ett sätt som berör och engagerar. Det anser även partiledarkandidaten Hans Linde, som tror att Vänsterpartiet kan uppfattas som teoretiska och abstrakta i sättet att prata om feminism.

Hans Lindes viktigaste feministiska fråga är att sätta fokus på ett jämställt familje- och arbetsliv. "Ska vi få upp de feministiska frågorna på den politiska dagordningen måste vi hitta sätt att göra feminismen till ett relevant svar på de orättvisor som många känner i sin egen vardag" skriver han i ett mejl till Feministiskt Perspektiv. Han nämner individualiserad föräldraförsäkring, arbetstidsförkortning, rätt till heltid och "en familjepolitik som inte utgår från sunkiga idéer om kärnfamiljen" som konkreta exempel på hur partiet kan åstadkomma detta. Linde vill också flytta ansvaret för vård och omsorg från kvinnor till den gemensamma välfärden. Han lyfter även fram att kampen för jämställdhet aldrig får stanna vid Sveriges gränser.

Hans Linde anser att Vänsterpartiet har ägnat för mycket kraft åt att kritisera andra politiska partier och deras förslag. "Vi måste sätta våra konkreta förslag för ett mer jämställt samhälle i fokus. Vi måste t.ex. kombinera vår kritik mot RUT-avdraget med att föra fram konkreta förslag på hur vi vill lösa kvinnors stressiga vardag" skriver han.

Kvinnopolitiskt nätverk

Hans Linde anser också, i likhet med Rossana Dinamarca, att Vänsterpartiet måste jobba med sin internfeminism, bland annat genom att skapa ett kvinnopolitiskt nätverk. Han vill också att partiet inför valet 2014 ska ha som målsättning att en majoritet av alla partiets företrädare ska vara kvinnor.

Partiledarkandidaten Jonas Sjöstedts viktigaste feministiska frågor är rättvisa och lika löner för kvinnor och män. "Dagens skattepolitik gör att de reala inkomstklyftorna mellan kvinnor och män ökar. Rätt till heltid och bra barnomsorg även på obekväm arbetstid är viktigt liksom det faktum att många kvinnor får så låga pensioner" skriver han i ett mejl. Han vill också ha fokus på våldet mot kvinnor såväl i Sverige som internationellt.

För att stärka Vänsterpartiets feministiska profil anser han att partiet måste bli bättre på att utbilda sig i feminism och använda modern forskning. Sjöstedt menar att feminismen ska genomsyra hela Vänsterpartiets politik men att det också krävs särskilda företrädare som lyfter fram de feministiska frågorna.

Arbetstidsförkortning komplicerad fråga

Ali Esbati, slutligen, anser att Vänsterpartiet har haft en bra feministisk profil. "De krav som reses på att den feministiska profilen ska skärpas är förståeliga, men jag tror att det i huvudsak handlar om att feminismen i hela samhället har varit tillbakapressad" skriver Esbati i ett mejl till Feministiskt Perspektiv.

Några arbetslivs- och välfärdsreformer som han anser vara särskilt viktiga ur ett feministiskt perspektiv är individualiserad föräldraförsäkring, stärkt rätt till heltid och stärkt rätt till tillsvidareanställning. "På alla dessa punkter har Vänsterpartiet tryckt på tidigare också. Det behöver vi fortsätta med" skriver Esbati. Han nämner också arbetstidsförkortning som en viktig – om än komplicerad – fråga. Han tror att en del fackförbund som organiserar många kvinnor med låga löner önskar prioritera annat. "Men jag tror att frågan om arbetstidens fördelning och kontrollen över den måste in i förhandlingarna och att staten och kommunerna kan bidra till det genom lagstiftning, särskilda potter och en generellt sett mer positiv inställning" skriver Esbati.