Bergmans flickor får fokus

2011-08-05 | Paula Melkersson padlock 1

KULTUR

Forskningsnätverket FlickForsk! beviljades nyligen ett stipendium av stiftelsen Bergmangårdarna. Det innebär två veckors flickforskning på Bergmangården på Fårö i oktober. FemPers ringde för att gratulera.

FAKTA/FLICKFORSK!

FlickForsk! startade 2008 på initiativ av Eva Söderberg och Bodil Formark, litteraturvetare och historiker vid institutionen för humaniora, Mittuniversitetet. Nuvarande koordinator är Bodil Formark. Nätverkets fullständiga namn är FlickForsk! Internatonal Network for Girlhood Studies.

Syftet är att möjliggöra dialog mellan forskare inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena som utifrån olika perspektiv forskar om flickor, tjejer, jäntor, brudar, töser och/eller unga kvinnor – samt om hur dessa begrepp används och skapar betydelser.

Det viktigaste vetenskapliga målet för FlickForsk! är att genom en genusmedveten forskning om flickors historia, kultur, liv och villkor producera högkvalitativ kunskap som kan bidra till att utveckla och vitalisera flickforskningen.

En antologi har givits ut inom ramen för nätverket: En bok om flickor och flickforskning (red. Anna-Karin Frih och Eva Söderberg, Studentlitteratur 2010). En andra antologi, Flicktion. Perspektiv på flickan i fiktionen, planeras att ges ut under 2012.

Källa: FlickForsk!

Hej, Eva Söderberg, lektor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet och en av initiativtagarna till nätverket FlickForsk! I mångas föreställningsvärld utgör Ingmar Bergman urbilden för det patriarkala konstnärsgeniet. Vad har han med forskning om flickors liv att göra?

– Jaa, haha, det undrar vi också! Det fanns inga krav på någon Bergman-koppling för att kunna söka stipendiet, men när vi fick det blev jag inspirerad och tänkte "hur har Bergman skildrat flickor?" Så nu har jag påbörjat en kortstudie av hur flickorna skildras hos Bergman. Dels i självbiografierna och dels i Fanny och Alexander. Jag ska både studera filmen, teveserien och manuset – som går att läsa som en skönlitterär bok – för flickorna finns ju där, Fanny, tjänsteflickor och andra. Jag ska granska hur de används i berättelsen. Framför allt kommer jag att försöka skifta fokus från Alexander, som har berättarperspektivet. Det är lite för tidigt än för att jag ska kunna se några resultat, men studien kommer att ingå i vår kommande antologi

Vad är FlickForsk?

– Vi är ett nätverk av ungefär 70 forskare, främst från Norden men också Australien, Frankrike, USA och Kanada. De allra flesta verkar inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga disciplinerna, med det gemensamt att vår forskning berör flickors liv och vad det är att vara flicka.Teoretiskt samlar vi kunskap och inspirerar varandra.

– Vår första antologi innehöll texter som behandlar flickors värld. Den gemensamma nämnare vi kunde se mellan texterna var den motstridiga bilden av flickor. Dels har vi flickan som tar för sig, som är vinnare i skolsystemet och skapar egna företag och så vidare. Men så har finns också flickan med psykiska problem, som skär sig och mår dåligt. Där finns både en styrke- och svaghetsdiskurs, det blir väldigt tydligt hos oss allihop.

Varför behövs flickforskning?

– Flickor och flickskap har blivit lite undanskuffade i den feministiska forskningen. De sorterades in under barn- och ungdomsetiketten och där forskades det bara om pojkar. Men via nätverket märker vi att det är ett stort fält och det som är viktigt är att vi upplever samma sak i nätverket som de som forskade inom genus kände när det fältet var nytt. Det här med att vi inte måste börja från början med att förklara oss och försvara vad vi håller på med. FlickForsk! var först ett arbetsnamn som vi bestämde oss för att behålla för att det knyter an lite till "gråt inte – forska!"

Du talar om flickskap – vad är det?

– Det är en av de termer vi använder för att beteckna hur flickighet görs, hur flickor är som flicka. Det handlar om flickors liv, kultur, villkor. Det är ingen biologistisk benämning, vi tycker bara att det är intressant att särskilja för att se vad det kan uppdaga. Vi har fler sådana termer, till exempel "flickologi", som vi använder lite skämtsamt, och "flicktion", som vi ska kalla den kommande antologin för att den just kommer att handla om flickan i fiktionen.

Vad ska ni göra på Fårö?

– Den första veckan ska vi ska redigera antologin. Den kommer inte bara handla om flickbokslitteratur utan om hur flickan skildras i vitt skilda områden som film, vuxenlitteratur och sångtexter för att ta några exempel. Under den andra Fåröveckan ska vi ägna oss åt minnesbaserat skrivande. Det innebär att vi kommer att skriva utifrån egna minnen, om vår egen flickdom till exempel. I minnesbaserat skrivande kan minnen användas som empiri och analyseras enligt olika teorier. Det handlar alltså inte om något terapeutiskt skrivande utan om att använda sig av egna erfarenheter i forskningen, vilket är ett väldigt spännande arbetssätt. Vi tänker oss att den avskilda och avskalade miljön på Fårö kommer att vara väldigt inspirerande. Så vi är oerhört glada för stipendiet!