Pia Sundhage har aldrig varit med om liknande

2011-07-29 | Ida Ali padlock

SPORT

USA förlorade VM finalen mot Japan. På straffar. Matchen innehöll precis allt. Kamp, spänning och makalösa individuella prestationer. Pia Sundhage befinner sig nu hemma Sverige. Hon beskriver känslan efter förlusten som en berg- och dalbana.

– Jag är ganska bra på att grabba tag i de goa känslorna som det trots allt finns massor av. Det är så jag överlever. Men visst är jag oerhört besviken, säger en trött Sundhage.

USA:s förbundskapten begav sig till Sverige direkt efter VM-finalen. Besvikelsen efter förlusten är påtaglig. Men hon säger också att på det stora hela så är hon inget annat än stolt över vad hennes lag presterade.

– På det sätt vi spelar ut japanskorna i första halvlek och hur vi väljer att coacha laget. Ja då känner jag mig nöjd. Visst, vi vann inte VM guld, vi la dåliga straffar. Men vi förlorade ju faktiskt inte matchen. Det är ett bra sätt att uttrycka det på, säger hon och skrattar lite innan hon fortsätter:

– Vi har fått väldigt mycket beröm från vänner och bekanta. Journalister och experter både i USA och Sverige. Spelarna fick ett chartrat plan till New York där de skrev autografer och blev välkomnade av en massa människor. De har även varit med i en massa konstiga tv-program, som Letterman och allt vad de nu heter – program jag knappt känner till – detta trots att vi inte vann VM guld.

"Känns som vi har växt"

Om sin egen insats säger Sundhage att det har varit en fantastisk resa som började redan 2009. Det amerikanska laget var det sista att kvala in till VM-slutspelet. Hon menar att det säger en hel del om vilken väg de gått.

– Det är nog därför jag är så förbannat trött. Jag tycker att vi har gjort många bra saker. Vi tränare har jobbat väldigt nära. Det känns som att vi har växt. Jag har varit noga med att delegera saker. Jag vill inte göra allting själv – jag kan inte göra allting själv. Summan av oss tränare blir större än själva antalet, och det gäller såklart spelarna också.

Det som Sundhage är mest glad över gällande coachningen var valet av startelvan mot Nordkorea. Där de lät Lauren Cheney spela vänsteryttermittfält, en position hon inte haft tidigare; vanligtvis spelar Megan Rapinoe på den platsen.

– Det var ett tydligt budskap till spelarna att vi skulle hålla i bollen. Detta är jag oerhört stolt över. Med alla synpunkter och åsikter och kloka kommentarer från bevakare och tränare gjorde att vi tillsammans tog det rätta beslutet.

Även till finalen diskuterade tränarstaben och bevakarna sig fram till en annorlunda startelva. Då fick Rapinoe spela från start och Lauren Cheney vara kvar på plan, men som forward. Amy Rodriguez, som startat varje match under VM bänkas.

– Sen är vi modiga mitt upp i alltihopa. I matchen mot Brasilien där vi får en spelare utvisad väljer vi att spela med en trebackslinje. Vi tre på bänken bestämmer detta, och det vill jag påstå är helt avgörande för att vi går vidare.

Vad var det som gjorde Japan så svårslaget?

– Deras passningsspel var deras bästa försvar. De litade verkligen på det, och var väldigt bekväma med boll. På det sätt vi kör över dem i första halvlek, som jag faktiskt tycker att vi gör, bidrog det ändå inte till att japanskorna tappade sitt spel. De går aldrig ifrån sin spelstil. Det tycker jag är deras styrka. Sen hade de ju Homare Sawa.

Pia Sundhage gör här en jämförelse mellan världens bästa fotbollsspelare Marta mot Japans, och hela VM:s, mittfältsgigant Sawa.

– Tittar du på Marta som många gånger i rad har blivit vald till världens bästa fotbollspelare, vill jag sätta Sawa framför henne av två anledningar. Den ena är att hon gör sina spelare bättre än vad Marta gör. Hon gjorde sina spelare sämre. Det andra är Sawas uppträdande på plan som jag tycker alla spelare borde bli inspirerade av.

Sundhage berättar att Japan har jobbat länge med att nöta in sin spelstil. Arbetet startade redan inför OS 2008. En annan ingrediens som bidrog till deras framgångsrika spel var att de lyckades med insticket i sista tredjedelen.

– De hittar det i straffområdet och tar avslut lite oftare. De håller inte bara bollen inom laget framför motståndarnas backlinje. Det är skillnaden. Sedan spelade deras målvakt väldigt bra. Stor cred till de som ligger bakom det. Bland annat då förbundskaptenen.

VM i Tyskland – en succé

Det var enormt mycket folk som befann sig på plats och fyllde läktarna. Inte bara de matcherna som värdlandet var inblandad i eller de bästa lagen; den enda match som inte drog så mycket folk var Nordkorea mot Colombia, men den betydde ingenting för något av lagen. Pia Sundhage anser att detta VM blev en succé som verkligen visade att damfotbollen är på uppgång.

– Jag har aldrig varit med om dess like. För det första så spelades det väldigt bra fotboll i de flesta av matcherna. Den enda match som var urusel var Brasilien mot Norge. Då spelades en oerhört seg fotboll. Tyskland är ett fotbollsälskande land och den organisationen som tyskarna har plockat fram gör detta VM till det bästa någonsin.

När Sundhage slog på TV:n i Tyskland så visade alla möjliga kanaler fotbolls-VM, med skickliga kommentatorer.

– Det ställs helt andra förväntningar på OS nästa år och på det kommande EM – slutspelet i Sverige. Nu måste ribban höjas. Det här visar att den fotboll som tjejer spelar är värd att titta på.

Hur ser du på Sveriges spel under VM?

– Jag är glad över att det blev ett VM-brons. Det är viktigt för svensk damfotboll. Sedan tycker jag att själva fotbollspelet har varit av blandad kompott. Men jag är imponerad över att man vinner ett brons, trots att Öqvist i den matchen blev utvisad. Det är en stark laginsats. Sedan har Lotta Schelin spelat sin bästa fotboll.

Vad händer härnäst för dig?

– Jag ska åka tillbaka till USA och se slutet av ligan, och jag ska coacha dem mot Nya Zeeland, förmodligen i september. Sedan börjar vi på ny kula. Vi ska kvala till OS i januari i Canada. Mitt kontrakt som förbundskapten går ut den 30 november 2012.

Och sedan?

– Då har jag varit hemifrån i fem år, så då åker jag nog hem. Jag vet att jag kommer att göra det som en stolt tränare för USA:s damlandslag och med det enorma intresse som damfotbollen faktiskt har lyckats kämpa sig till så känner jag, Pia Sundhage, som har varit i den har sporten så länge, mig helt upprymd av allt som har hänt.