Nya mordhot mot Lydia Cacho

2011-07-01 | CIMAC padlock

UTRIKES

Lydia Cacho mordhotades första gången sedan hon publicerat en reportagebok där hon avslöjar omfattande sexuell exploatering av barn i sin hemstad, turistparadiset Cancún. Hoten har aldrig upphört och yttrandefrihetsorganisationer varnar på nytt för konsekvenserna av att de ansvariga går fria, rapporterar nyhetsbyrån CIMAC.

Den mexikanska nyhetsbyrån CIMAC rapporterat ur kvinnors perspektiv i över 20 år.

Målet är att bidra till social förändring och demokratisering av medierna genom att påverka deras nationella och globala agendor till förmån för mänskliga rättigheter och social jämlikhet.

CIMAC:s avdelning för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter uppmanar den som vill visa sitt stöd för Lydia Cacho och andra hotade journalister att skicka förfrågningar om de utdragna utredningarna via mejl till justitiekanslern (Procuradora General de la República) Marisela Morales Ibañes: mmorales@pgr.gob.mx

Lydia Cacho har genom sin journalistik och aktivism gett röst åt sexuellt exploaterade barn och kvinnor världen över, senast genom reportageboken Esclavas del Poder – Maktens Slavar, som utkommer på svenska i höst. Sedan hon först avslöjade en organiserade handeln med barn i hemstaden Cancún och hur den skyddas av makthavare i samhället har hon levt under ständiga mordhot.

Skriv på en petition till stöd för Lydia Cacho.

Läs också:

Lydia Cacho: Feminism är en vision om social förändring

Straffriheten i Mexiko har medverkat till att dödshoten mot journalister och försvarare av mänskliga rättigheter pågår konstant. Hittills det här året har 15 kvinnor attackerats i sin roll som journalist, och inget fall har uppklarats. Det rapporterar nyhetsbyrån CIMAC via sitt program för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

Enligt 2010 års rapport över läget för yttrandefriheten i Mexiko från Centrum för journalistik och offentlig etik, CEPET, utsätts en journalist varannan dag. Hittills i år har 139 fall registrerats varav minst 18, eller 13 procent, gällde kvinnor.   Journalister har slagit larm i olika fora om faran det innebär att bedriva journalistik i landet, och framför allt konsekvenserna av straffriheten, eftersom när de ansvariga för våld och hot inte ställs till svars ”är budskapet att de kan fortsätta utan att något händer”.   Den här situationen känner journalisten och människorättsförsvararen Lydia Cacho mycket väl. Hon mordhotades på nytt den 14 juni via e-post och telefonsamtal som hänvisar till hennes journalistiska arbete. 

Därför har den internationella organisationen Arikel 19 uppmanat den mexikanska staten att fullt ut och effektivt genomföra de försiktighetsåtgärder som den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, CIDH, krävde 2009 för att beskydda journalisten. Liksom att omedelbart utreda de senaste hoten så att de ansvariga ställs inför domstol och får svara för sitt agerande.   CIDH krävde att Lydia Cacho skulle beskyddas efter den kidnappning och de hot hon utsatts för sedan 2005. Sedan dess, konstaterar Artikel 19, har attackerna inte upphört, och inte heller har åtgärderna som CIDH ålade staten uppfyllts ens till 50 procent.   2005 publicerade Lydia Cacho Ribeiro boken Edens demoner, om makten som beskyddar barnpornografin, där hon avslöjade ett nätverk för sexuell exploatering av barn som verkade under politikers och företagares beskydd. På grund av det kidnappades, greps, torterades och hotades hon.

En annan journalist som hotats de senaste veckorna är Ángeles Mariscal, som anhölls medan hon bevakade rättegången mot Chiapas tidigare guvernör, Pablo Salazar Mendiguchía.  

I området har fyra attacker mot journalister registrerats hittills i år, och hoten fortsätter. Ángeles Mariscal och hennes make Isaín Mandujano har kidnappats och hotats upprepade gånger under fyra års tid. Nu har hoten övergått i smutskastningskampanjer via sociala medier utan att berörda myndigheter vidtagit några säkerhetsåtgärder, vare sig för familjen eller yttrandefriheten.

I sin årsrapport för 2010 noterar CEPET att även om det generella våldet i landet påverkar journalisternas arbete är den organiserade brottsligheten inte de enda förövarna. I 33 av de 139 registrerade fallen har armén, lokal, statlig och federal polis, polischefer samt myndighetspersoners livvakter pekats ut efter att ha utövat olika former av våld mot journalister.  