– Att instanser som Socialtjänsten och Ungdomsmottagningen inte finns där får katastrofala följder för unga tjejer, kvinnor och barn, säger Anna-Maria Carnhede, pressekreterare på ROKS.

Bild: Pressbild

Jourerna håller öppet när Sverige stänger

2011-07-01 | Ida Ali padlock

INRIKES

När Sverige tar semester ökar trycket på kvinno- och tjejjourerna. Problemen kan se variera, men gemensamt för samtliga aktörer är att det märks att övriga instanser i samhället inte finns på plats.

Sommaren är här. Det betyder ledighet och semesterstängt. Men våld, våldtäkter och utsatthet tar inte semester. Verksamheten på samtliga tre organisationerna för kvinno- och tjejjourer har därför öppet under hela sommaren.

– Att instanser som Socialtjänsten, Skolkuratirer och Ungdomsmottagningar inte finns där i samma utsträckning som resten av året kan få katastrofala följder för unga tjejer, kvinnor och barn, säger Anna-Maria Carnhede, pressekreterare och informatör på Roks, (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.) säger Anna-Maria Carnhede, pressekreterare och informatör på ROKS. (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.)

Hon berättar att trots att en stor del av personalen som arbetar på Kvinno- och tjejjourer runt om i landet arbetar ideellt så har man organiserat det så att många finns tillgängliga under hela sommaren. Hon har full förståelse för att människor som arbetar inom den offentliga sektorn måste få vara lediga men skulle verkligen önska att det fanns en struktur där de som är i behov av hjälp inte hamnar mellan stolarna under sommarmånaderna.

Skolan har stängt

När skolan stänger så upphör kontakten med kuratorn. Kompisarna kanske åker på semester och kvar blir ett stort tomrum i många tjejers liv. På tjejjourernas webbplatser och telefoner snarare ökar trycket från tjejer som är i behov av hjälp.

– Det kan handla om allt från tankar kring mens och onani till självskadebeteende, våld och övergrepp. Problemen och grubblerierna tar inte semester men samhällets stöd minskar under sommaren. I grund och botten handlar det om en prioriteringsfråga från samhällets sida. Våld och självskadebeteende upphör tyvärr inte för att solen skiner.

Däremot säger Anna-Maria Carnhede att antalet stödsökande till kvinnojourerna kan minska något under semestermånaderna, för att till hösten öka igen. Detta kan bero på en mängd olika saker, bland annat på att barnen är lediga från skolan och att familjen är på semester.

Olga Persson, SKR

Olga Persson, Förbundssekreterare Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, håller med Anna-Maria Carnhede och även hon säger att det kan vara så att sökandet efter hjälp i bland minskar just under juli månad då de flesta tar ut sina semestrar. Anledningen är att många kvinnor då försöker hålla ihop familjen just för barnens skull.

– Är man en mamma, med barn med allt vad det innebär och dessutom har lovat att spendera tid tillsammans under semestern så känner många att de inte vill förstöra semestern som barnet sett fram emot.

– Efter juli månad när semestern tar slut för många, brukar det rasa in samtal från kvinnor som helt enkelt inte orkar hålla ihop familjen längre. Många som hör av sig till en kvinnojour ringer från sitt arbete, där de känner sig mer trygga, berättar hon.

Alkoholen bov i dramat?

Olga Persson nämner alkoholen som en bov i dramat när det handlar om just sommarmånaderna. Det är många för jouren ”nya” tjejer och kvinnor som då hör av sig.

– Jag har tidigare arbetat med att utbilda personalen under Arvikafestivalen. Många utsätts ju för både misshandel och våldtäkter just under festivaltider och då är det oerhört viktigt att det finns personal på plats som kan hantera detta. Många kan hjärt- och lungräddning, men de har ingen aning om hur de ska bemöta en tjej som blivit utsatt för en våldtäkt. Ord som ”jag ser vad du varit utsatt för, jag tror dig”, gör ofta skillnad för om tjejen vågar gå vidare och göra en anmälan eller inte.

När det handlar om just bemanningen på de andra samhällsinstanserna anser Olga Persson att det handlar om en ledningsfråga.

– Socialtjänsten är ytterst ansvariga och de måste kunna samordna detta på ett bättre sätt. Och jag anser som så mycket annat när det handlar om ekonomi att prioriteringen talar sitt tydliga språk.

Bernardita Nunez, Terrafem

Bernadita Nunez från kvinnojouren Terrafem upplever inte att alkoholen är kopplat till det våld som deras hjälpsökande kvinnor blivit utsatta för. Men hon anser däremot att vissa problem som uppkommer under sommarmånaderna har med ledighet att göra.

– Vi vet att en del barn som åker tillbaka till sina hemländer på semester med sina familjen blir fast där på grund av bortgifte.

Hon delar Anna-Maria Carnhedes uppfattning att det blir ökat tryck på jourerna under sommaren:

– Ibland dumpar bara socialtjänsten kvinnorna här för att ta semester. Sedan har vi inte rätt att fatta några som helst beslut rörande personen vilket innebär att det kanske tvingas bo kvar här längre än det var tänkt. Vi kan inte hjälpa kvinnorna utan samarbete från kommunerna. Det blir mycket praktiskt som blir liggande.

Hon säger också att om man talar om en nolltolerans mot kvinnovåld så måste detta tillämpas i praktiken. Som det ser ut idag så är det ett stort glapp mellan ord och handling.

– Varje kvinna betalar skatt. När man betalar skatt har man också rätt att få hjälp, när helst behovet finns. Jag tycker att det är ett allvarligt fel när man inte tänker på det viset. Alla politiker i varje kommun ska se till att det finns stöd att få. Och jag anser också att överlappningen mellan myndigheter borde vara fördelat på ett bättre sätt.

Kurvan följer dygnsrytm

Överläkaren Lotti Helström på akutmottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset berättar för feministiskt Perspektiv att de patienter som söker efter våldtäkt är 10-20 procent fler under sommaren. Kurvan för antalet nya fall följer dygnstemperaturen. Högsta är under juli och augusti och de lägsta under februari.

- Våldtäkter är ett relativt ”jämlikt” brott som sker i alla samhällsklasser, till skillnad från många andra brott som drabbar socialt missgynnade mest. För våra patienter är gärningsmannen är sällan en okänd man för kvinnan, men inte heller oftast den man hon lever med. Gärningsmannen är oftast en person som hon känner eller nyss lärt känna, men som hon inte har en partnerrelation med.

Hon säger också att alkoholen spelar roll, kvinnan blir mera utsatt för risk om hon är påverkad. Majoriteten av kvinnorna som söker oss har använt alkohol i anslutning till övergreppet.