Charlotte Thérèse Björnström.

Så vill Påskuppropet ändra sjukförsäkringen

2011-06-17 | Karin Råghall padlock

INRIKES

Regeringens förslag till justeringar av sjukförsäkringen räcker inte långt. Det anser Påskuppropet, som nu presenterar tio egna punkter för en reformerad sjukförsäkring.

FAKTA/Påskuppropets 10 punkter för en sjukförsäkringsreform

Utförsäkringarna måste stoppas akut och permanent. Alla som har drabbats hårt av utförsäkringarna bör kompenseras retroaktivt.
Satsa rejält på ökade resurser till vården och till rehabilitering.
Avskaffa de frekventa omprövningarna av rätten till sjukpenning.
Tidsgränser i någon form får gärna finnas kvar, om de används positivt, för att snabbare ge rätt till vård och rehabilitering, men de får absolut inte användas för att sätta press på de sjuka.
Avskaffa prövningen mot en fiktiv arbetsmarknad.
De som har förlorat sin SGI måste få den tillbaka. De som aldrig har arbetat ihop någon SGI bör kunna få ersättning utifrån en skälig grundnivå.
Ge möjlighet till arbetsträning och studier under en tid för att öka chanserna på arbetsmarknaden efter en lång sjukfrånvaro, utan att förlora sjukersättningen.
Gör det mer flexibelt för de sjuka som kan arbeta deltid. Alla klarar inte exakt 25, 50 eller 75 procent, de som kan arbeta mer eller mindre än en viss procentsats borde få utgå från sin förmåga.
Försvåra för arbetsgivare att göra sig av med långtidssjuka anställda.
Uppmuntra arbetsgivare att i högre grad anställa arbetslösa som har varit långtidssjukskrivna, ta vara på de livserfarenheter det innebär, förutsätt inte att de presterar sämre och behöver subventioneras med lönebidrag.

Punkterna återges här i korthet. Läs dem i sin helhet.

Den första och viktigaste punkten på Påskuppropets lista är att stoppa utförsäkringarna.

– Det är det Påskuppropet har sagt hela tiden, det var därför vi startade, säger Charlotte Thérèse Björnström, initiativtagare till Påskupprop mot utförsäkringar.

Det löst sammansatta nätverket har rangordnat punkterna efter hur viktiga de är. De första punkterna syftar till att de sjuka ska bli friska snabbare. Därefter handlar förslagen om att öka chanserna att komma tillbaka till arbetslivet.

Påskuppropets punkter har tagits fram som en kommentar till regeringens förslag på en justerad sjukförsäkring, som nu är ute på remiss. Påskuppropet anser att de föreslagna förändringarna är "minimala och marginella". Dessutom berör de inte ens utförsäkringarna, som är det som slår allra hårdast mot de sjuka, skriver Påskuppropet i ett pressmeddelande.

Sjuka måste få läka i lugn och ro

Ett av Påskuppropets förslag är att de återkommande omprövningarna av rätten till sjukpenning ska avskaffas, så att de sjuka kan läka i lugn och ro i stället för att ständigt behöva oroa sig för att bli av med sin inkomst. Påskuppropet vill också att det ska satsas mer resurser på vård och rehabilitering.

– Om vi inte börjar med vård och rehabilitering går det inte att komma vidare. Därför är den punkten väldigt viktig, säger Charlotte Thérèse Björnström.

En annan punkt handlar om tidsgränser. Charlotte Thérèse Björnström är positiv till tidsgränser som är till hjälp för de sjuka. Däremot tror hon inte att det går att bota sjukdomar genom att sätta gränser för hur länge människor kan vara sjuka. Läkningen måste få ta den tid den tar.

– Tidsgränserna ska inte vara för att sätta press på de sjuka, utan för att sätta press på vården. Man ska inte behöva vänta flera år på behandling, och bör kunna få vård och rehabilitering inom rimlig tid.

Vill ändra synen på långtidssjuka

De två sista punkterna på Påskuppropets önskelista fokuserar på arbetsgivarnas roll, bland annat ska arbetsgivare uppmuntras att anställa de som varit sjukskrivna.

Hur tänker ni att det här ska gå till, har ni några konkreta förslag kring det?

– Nej, jag tycker att politikerna kan få vara lite kreativa också. Men det känns viktigt att påpeka att de som varit sjuka länge är resurser – inte en belastning. De kanske har någonting att ge, empati till exempel. Eller tänk dig en person som har övervunnit cancer, det är väl värt någonting, säger Charlotte Thérèse Björnström.

De som du kommer i kontakt med, vad är deras mest akuta problem?

– För många är det ekonomiskt. Pengarna räcker inte längre, och alla kan inte få hjälp av socialen för de anses kunna bli försörjda av sin sambo eller avlägsna släktingar. Det är också en väldig psykisk press för många, även för personer som innan enbart hade fysiska problem. Det är en mardrömssituation för dem som är sjuka att kämpa med allt det här, säger Charlotte Thérèse Björnström.

Hon anser att de rödgröna partiernas tre förslag på akuta förändringar av sjukförsäkringen, som Feministiskt Perspektiv skrev om förra veckan, är en bra början, förutsatt att de röstas igenom i riksdagen. Men hon påpekar att det i nuläget inte finns någon majoritet för den viktigaste frågan – ett stopp för utförsäkringarna. När förslagen togs upp till diskussion i socialförsäkringsutskottet ställde sig Sverigedemokraterna bakom två av förslagen – dels att prövningen mot en fiktiv arbetsmarknad ska avskaffas, dels att nollklassade ska få sin ersättning tillbaka. Däremot meddelade SD i tisdags att de inte står bakom kravet på att utförsäkringarna ska upphöra.