RESULTAT I KORTHET
460 artiklar granskades mellan 28 mars och 10 april 2011. Redaktionen visste inte när granskningen skedde. Medieforskaren Gunilla Hulthén räknade och analyserade artiklarna. Bland annat tittade hon på fördelningen mellan män och kvinnor som huvudaktörer på olika avdelningar:
Politik: 37 artiklar män, 13 med kvinnor
Sport/idrott: 37 artiklar med män, 7 med kvinnor
Näringsliv/företag: 21 artiklar med män, 4 med kvinnor
Kultur/nöje: 25 artiklar med män, 16 med kvinnor
Vård: 2 kvinnor, inga män
Barn/ungdom: 1 kvinna, inga män
En kvalitativ studie där Gunilla Hulthén följt redaktionens arbete, deltog i möten och intervjuade reportrar presenteras efter sommaren. Under hösten kommer en uppföljande granskning att ske och visa om redaktionen lyckats förbättra läget.
DN.se har låtit medieforskaren Gunilla Hultén analysera innehållet på sajten utifrån ett mångfaldsperspektiv. Resultatet är tämligen dystert, skriver DN.se själva.
Utifrån de 460 artiklar som studerats är trenden tydlig: av huvudaktörerna i artiklarna är sju av tio män och bara åtta procent har minoritetsbakgrund. Män görs dessutom oftare till talespersoner i sammanhang som ges mycket medieutrymme, som politik och näringsliv. Kvinnor får oftare representera den så kallade allmänheten och män citeras ungefär tre gånger så ofta som kvinnor.
När det gäller olika minoriteters representation är det inte lika lätt att dra slutsatser, då det finns färre tidigare studier att tillgå. En persons ursprung är inte heller lika lätt att fastslå som en persons kön, varför siffrorna är mer osäkra. Men även här anser sig redaktionen behöva anstränga sig för att ge en mer rättvisande bild av samhället som det ser ut idag. DN.se skriver att de kommer att jobba för en förändring, samtidigt som de till exempel inte kan styra över nyhetsbyråer som TT och deras rapportering.
Feministiskt perspektiv ställde några frågor via mejl till Björn Hedensjö, redaktionschef på DN.se:
Vad säger du om resultatet av granskningen?
– Siffrorna är naturligtvis inte bra, samtidigt tror vi inte att vi är sämre än andra breda nyhetsmedier, vi verkar under samma strukturer och har samma sorts problem. Det jag tycker är anmärkningsvärt är att siffrorna inte verkar förändras över tid. Det har sett likadant ut i medierna i decennier i det här avseendet, trots stora samhällsförändringar.
Vad gör ni åt det?
– Det vi kan göra rent praktiskt är att öka medvetenheten och göra uppföljningar. På så sätt har studien varit ett självändamål, den har tvingat oss på redaktionen att fundera mer på de här frågorna, och engagemanget har varit stort. Tyvärr tror jag det är svårt att på kort tid göra stora framsteg, men något bättre siffror hoppas jag på i den uppföljande studien.
Hur påverkar granskningen övriga DN?
– Svårt för mig att svara på. Det är möjligt att medarbetare även på andra avdelningar fått sig en tankställare när de sett resultatet.
Undersökningen genomfördes 29 mars till 10 april, utan redaktionens kännedom. Studien får en uppföljning i höst, och efter sommaren presenteras även den kvalitativa studie som Hultén gjort, med intervjuer av de anställda.
Har du fått reaktioner från andra redaktioner?
– Nej, inga alls.
Jenny Stiernstedt är fördjupningsredaktör på dn.se och initiativtagare till mångfaldsgranskningen. Hon berättade om satsningen på Feministiskt Perspektivs seminarium om feministisk kamp i medierna på Feministiskt forum i början av maj. I samband med seminariet uppmanade Feministiskt Perspektiv och det mediekritiska nätverket Allt är Möjligt Media Watch Group svenska redaktionsledare att lägga i en högre växel för jämställdhetsarbetet att skriva under en internationell deklaration om jämställdhetsprinciper i nyhetsbevakningen. DN:s granskning visar att god vilja inte räcker.
1
Följ oss
Gå till sidtoppen
DNundersökningen bekräftar de resultat som kommit fram för Sveriges del i den globala nyhetsstudien Global Media Monitoring Project. Det mest nedslående är att Sverige legat på ungefär samma nivå sedan början av 2000-talet. När kvinnor utgör en tredjedel av dem som förekommer i medier ska vi tydligen uppfatta det som "normalt"? Jämställt är det i alla fall inte! Simone Lindsten Mediekritiska nätverkat Allt är Möjligt