Mediepanik fick Europas ekonomier att gunga

2011-05-20 | Christine Ruge Bentzen padlock

EKONOMI

Hur kunde IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn avgång på torsdagen få hela Europas ekonomier att tyckas gunga? Svaret är enkelt, enligt medieforskaren Ester Pollack. Mediepanik.

Händelser, som den att Dominique Strauss-Kahn anklagas för sexövergrepp mot en hotellstäderska i New York, har en egen och mycket traditionell medielogik.

Dramaturgi

Docent Ester Pollack är medieforskare och tidigare prefekt vid JMK i Stockholm. Hon har myntat ett eget begrepp, mediepanik. Begreppet omfattar den dramaturgi som medierna följer för att i ett par dagar, ibland veckor eller längre tid, uppehålla ett läsarintresse för en händelse.

Ester Pollacks begrepp mediepanik är en utveckling av begreppet moralpanik som myntades år 1972 av sociologen och kriminologen Stanley Cohen. Han använde begreppet för att beskriva de reaktioner som kom på dåtidens ungdomsfenomen mods och rockers, i Storbritannien under 1960-talet.

Medierna får och skapar panik

Genom att byta ut ordet moral mot ordet medie vill Ester Pollack klargöra att det är i, eller via, medierna som paniken skapas.

-Dramaturgin inleds med ett avslöjande. Därefter är det en fråga om hur medierna väljer att behandla det. En skandaliseringsprocess är vanlig om händelsen kan väntas väcka intresse på grund av sin karaktär av ”skandal”, förklarar Pollack.

Arenamodellen

Parallellt med skandaliseringen kan medierna vidga händelsens arena genom att som i fallet med Strauss-Kahn, placera händelsen på hans finansiella arena och ifrågasätta hela Europas ekonomiska stabilitet.

Eller hos en till synes ovidkommande aktör, facket! För när Feministiskt Perspektiv pratar med Ester Pollack har hon under torsdagsmorgonen hört att frågan också har hamnat hos hotellfacket, som en fråga om hotellstäderskors arbetsvillkor.

Sidospår

-Ibland letar medierna upp vittnen om liknande eller andra ”skandaler” i huvudpersonens liv. Då kan sidospår till ytterligare arenor läggas. Ridån faller, i denna dramaturgi, när medierna bestämmer sig för det. Ridåsläppet har mycket litet att göra med händelsens egentliga utveckling eller faktiska betydelse, beskriver Ester Pollack.

Beroende på hur medierna bedömer frågans relevans för läsarna/tittarna håller man på detta sätt liv i den. Beträffande Dominique Strauss-Kahn tycks frågan nu gå in i en fas av spekulationer om IMF:s fortsatta liv och maktkampen om Dominique Strauss-Kahns efterträdare.