Attac Sverige är en del av den internationella rörelsen Attac med ca 80 000 medlemmar i över 30 länder och i 5 världsdelar. Varje land har valt sig att organisera sig efter sin egen modell och tradition.
Programförklaring för Attac Sverige:
Attac Sverige är en självständig del av internationella Attac. Attac är en religiöst och partipolitiskt obunden organisation som arbetar för fördjupad demokrati och rättvisa, globalt och lokalt.
Tobinskatt är en föreslagen skatt på internationella valutatransaktioner. Meningen är att det ska lägga band på den kortsiktiga spekulationen i utländska valutor och på så sätt stabilisera valutavärdet. Den föreslagna skattenivån är mellan 0,05 och 1,0 procent.
Namnet kommer från den amerikanska ekonomen James Tobin. Som år 1972 föreslog ett nytt system för att säkerställa internationell valutastabilitet där det skulle ingå en skatt på valutaväxling till utländska valutor.
Professor Tobin mottog Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1981.
År 1995 presenterade James Tobin 1995 en ny version av sitt förslag. I den nya är det länderna, framför allt EU, som belägger alla utlån av sina valutor till utländska finansinstitut och bankfilialer med en skatt på cirka 0,04 procent vilken skulle ha en hämmande verkan på det spekulativa flödet, vilket är cirka 50 gånger större än handelsutbytet. Om bara en stor valuta, t.ex. Euron, genomför skatten får det betydande verkningar för den spekulativa ekonomin världen över, menade Tobin.
Medlemmar av antiglobaliseringsrörelsen började i slutet av 1990-talet att diskutera Tobinskatten för att använda skatteintäkterna för projekt i tredje världen. 2001 tog Tobin själv, i det tyska magasinet Der Spiegel, avstånd från antiglobaliseringsrörelsen, men han fortsatte alltjämt att fastslå giltigheten i sitt förslag.
Svenska grenen av Attac höll ett seminarium under Feministiskt Forum med Attacs hederspresident Susan George, välkänd politisk aktivist och forskare från USA. Hennes huvudsakliga forskning rör frågor om "tredje världens" skulder och social rättvisa. En trappa upp från själva mässhallen i ABF-huset talade och diskuterade 76-åriga Susan George oavbrutet från morgon till sen eftermiddag. Avsnittet om ”Ekonomiskt hållbarhet” inledde hon med exempel från USA:s senaste bolånekris som utvecklades till en allvarlig ekonomisk kris, och som landet fortfarande inte har hämtat sig från.
Ingen finanskris
-I USA valde man att kalla krisen för en finanskris. Varför är svårt att förstå eftersom orsaken till krisen var yviga krediter, preciserades Susan George.
Amerikanska banker lånade ut mot bostäder i pant, vilka redan var belånade. Sen fortsatte bankerna att låna av varandra och andra kreditgivare, också mot belånade säkerheter. Hur det kan vara möjligt beror bland annat på att ratingföretagen, som värderar finansinstitutens soliditet, ägs av bankerna på Wall Street. Därmed värderades kreditgivarna till trefaldiga A långt in i krisens förlopp.
Tobinskatt
Ett sätt att komma tillrätta med dessa, som Attac länge har förordat, är skatter på finansiella transaktioner, FTT (Financial Transaction Tax, även kallat Tobinskatt). Det gäller små skatter på finansiella transaktioner inklusive obligationer, aktier, derivat och valutahandel. Förespråkarna anser att FTT har stora möjligheter att fördela skatteintäkterna till arbete för att bland annat begränsa klimatförändringarna, fattigdomen i världen. Om FTT infördes skulle det också vara ett sätt att göra de finansiella institutionerna ansvariga för sin medverkan till den globala finanskrisen (kreditkrisen).
Den panel som medverkade i seminariedelen ”Ekonomisk hållbarhet” ekonomerna och analytikerna Kajsa Borgnäs, Ali Esbati, Stefan de Vylder och Håkan Sundberg som är koordinator i Attac – Sverige, höll med om att beskattning är en framkomlig och rättvis väg.
”Beskatta rätt”
-Min önskan är att begreppet ekonomisk tillväxt ska förstås som miljarders människors försöka att förbättra sin situation. Och då krävs att vi beskattar rätt saker, som bensin, bilar, kött, resursslöseri osv, sa Stefan de Vylder.
Ur Susan Georges senaste bok Whose Crisis, Whose Future (Polity Press 2010) har Håkan Sundberg sammanfattat likartade tankar:
”Vi saknar tillräcklig kunskap om dem som fattar beslut som påverkar en oändlig mängd människors liv. Transnationella företag, banker, internationella finansinstitutioner, medierna mm. mm. Det var för att vi inte studerade de rika som och deras verksamhet som i stort sett hela världen togs på sängen.”
Utifrån denna analys tycker hon att det är viktigt att breda grupper av människor förstår att den regerande makteliten har ett eget fokus.
-De har inte någon plan för kommande generationer, de har bara kommande kvartalsrapport för ögonen.
3
Följ oss
Gå till sidtoppen
Bra att ni tar upp detta! En rättelse bara, vad jag hörde var det Håkan Sundberg som använde sig av ordet "fiende" och något som Susan George menade inte var helt oproblematiskt. /Sofia
Tack Sofia Lundquist, för en observant genomläsning. Jag vet riktigt vad jag ska ändra till, utan att skriva om stycket något. Jag testar det. Bästa hälsni gar Charlotte Haider
Dessutom borde jag kanske ta emot erbjudandet om att läsa igenom kommentaren innan jag trycker på "skicka-knappen". Ett INTE ska in före riktigt, på första raden, sedan stavas hälsningar just som jag skrev nu./ Charlotte