Med rättskunskap som vapen

2011-04-21 | Karin Råghall padlock

UTRIKES

Varje år säljs tiotusentals nepalesiska flickor och kvinnor som sexslavar till Indien och andra länder. Människohandeln är också omfattande inom Nepal. Mot denna industri kämpar organisationen Sasane, som utbildar överlevare av trafficking till juridikexperter.

FAKTA TRAFFICKING

Begreppet trafficking är ett samlingsnamn för den globala illegala handeln med exempelvis människor, vapen, droger eller organ. I de fall där människor är handelsvaran benämns det som human trafficking eller trafficking in humans. På svenska talar man ofta om människohandel.

Källa: Amnesty Sverige

Samrakshak Samuha Nepal, Sasane, är en nepalesisk organisation som arbetar emot trafficking. Den drivs av kvinnor som själva varit utsatta för människohandel.

Jag intervjuar två av Sasanes medarbetare via Skype. Det är en onsdag i mars, utanför mitt fönster ser jag vårsolen stiga över hyreshusen i Stockholmsförorten. Samtidigt sitter Indira Gurung och Sonu Shayka i Nepals huvudstad Kathmandu.

Jag vet inte så mycket om dem, mer än att de är 26 och 21 år gamla och har varit utsatta för trafficking. Och överlevt.

– Jag kommer från Nuwakot som är ett porrdistrikt där det förekommer människohandel. Jag hade också de problemen för sju år sedan. Nu är jag ordförande i Sasane, berättar Indira Gurung.

Kvinnor hjälper varandra

Sasane har funnits sedan 2008 och drivs av kvinnor som själva varit utsatta för människohandel. Organisationen vill erbjuda kvinnor andra möjligheter till försörjning än att arbeta i sexindustrin. Dessutom utbildar de kvinnor till så kallade paralegals, som efter sex månaders juridisk utbildning kan arbeta på polisstationer med att bistå andra kvinnor som behöver hjälp och stöd, till exempel med att anmäla övergrepp.

– Vi tror att vi som överlevare har en stor potential att bekämpa exploateringen av nepalesiska kvinnor och flickor, och att vi kan skapa förändring, säger Indira Gurung.

Kvinnor och döttrar anses ofta vara en börda i Nepal och skickas tidigt hemifrån för att försörja sig själva. De har sällan fått tillräcklig utbildning, och har därför svårt att skaffa jobb. I den situationen hamnar de lätt i händerna på människohandlare som kan ordna arbete i ”nöjesindustrin”.

Svårt lämna sexindustrin

Människohandeln är en av världens snabbast växande kriminella industrier. Bara i den indiska sexindustrin arbetar i dag uppemot 250 000 nepalesiska flickor och kvinnor. Många av dem är under 16 år. Förutom lågutbildade är också arbetslösa, daliter och föräldralösa särskilt drabbade grupper.

De kvinnor som vill lämna sexindustrin har en tuff uppgift framför sig. Kvinnor som anmäler människohandlare eller män som utsatt dem för sexuella övergrepp blir ofta ignorerade och skuldbelagda av rättsapparatens företrädare. Upplevelsen kan vara oerhört traumatisk. Därför behövs närvaron av Sasanes juridikexperter, menar Indira Gurung.

– Genom att utbilda överlevare till paralegals vill Sasane stoppa de här orättvisorna. Vi tror också att rättslig medvetenhet och kunskap är väldigt viktigt för att stärka oss själva, säger Indira Gurung.

I dag arbetar Sasanes runt 130 paralegals på polisstationer i Kathmandu valley. Förutom att bistå kvinnor i rättsprocesser, skriver de också texter utifrån vittnesmål de möter på polisstationerna. Artiklarna försöker de sedan få publicerade för att öka medvetenheten om vad kvinnor utsätts för.

Kämpar i motvind

Men trots allt kämpar Sasane i motvind. Organisationen har tidigare fått visst stöd av Ministeriet för kvinnor, barn och social välfärd, men på grund av det instabila politiska läget i Nepal har stödet uteblivit på sistone. Sasane, som redan i utgångsläget har svårt att motivera tjejer att utbilda sig till paralegals då det finns mer pengar att tjäna i sexindustrin, har på sistone inte kunnat ge dem ersättning.

Sasane kämpar också i uppförsbacke när det gäller människohandelns omfattning. Enligt Indira Gurung säljs 10 000 till 15 000 nepalesiska kvinnor och flickor till Indien varje år. Därutöver säljs 7 500 barn inom Nepal för kommersiellt sexuellt utnyttjande. Nepal är ett så kallat ursprungsland för människohandel, och trenden är att handeln med kvinnor till andra länder ökar.

Jag frågar Indira Gurung och Sonya Shayka hur de orkar strida mot allt detta. De svarar osentimentalt att de utifrån sina egna erfarenheter insåg behovet av att skaffa sig mer kunskap för att kunna hävda sina rättigheter. Sedan låter de mig ta del av en hymn, som handlar om Sasane. Slutet lyder:

”Only we can support ourselves

And we have the motto

Let’s protect ourselves!”