I veckan presenterade Anders Borg vårbudgeten som bland annat innehöll fortsatt fokus på jobbskatteavdrag.

Bild: Anders Ödmann

”Kamrer Borg” glömde genusglasögonen

2011-04-15 | Charlotte Haider padlock

EKONOMI

- Finansminister Anders Borg är mer av en kamrer än ekonom. Siffrorna ska gå ihop, det ska stämma på slutraden och han slimmar hela tiden. Istället borde han utnyttja ekonomin och investera för framtiden. Rent krasst ger den här propositionen mycket mer till män och den är en rak höger mot jämställdheten.

- Det som är känt sen tidigare är att ensamstående kvinnor med barn har haft en betydligt sämre inkomstutveckling än andra grupper. Skrämmande nog beräknar man i budgeten att ensamstående kvinnor med barn mellan åren 2009 och 2012 kommer att få en ännu mycket svagare inkomstökning jämfört med andra grupper.

- Man väljer att införa ett femte jobbskatteavdrag, och flagga för ett sjätte till en kostnad på mellan 12 och 20 miljarder. Kostnaden för jobbskatteavdraget kan jämföras med de knappa två miljarder som sjukförsäkringen och järnvägen får tillsammans. Regeringen säger att man vill stärka kvalitén i välfärden, men det saknas helt åtgärder i budgeten för att göra det.

Ulrika Hagström, jämställdhetsutredare på TCO.

Chefsekonom vid Handelsanställdas förbund, Stefan Carlén, är jättebesviken på 2011 års ekonomiska vårproposition, som presenterades på onsdagen. - Men vad mer kan man vänta sig från den här regeringen, annat än att klasspolitiken fortsätter, att de ekonomiska planerna slår mot de fackliga organisationerna och att klyftan mellan människor växer? Välfärden; vart tog den vägen? Nu har Sverige lägst antal sjukhusplatser i hela Europa.

I pressmeddelandet från Finansdepartementet skriver man att regeringen har genomfört ett antal reformer för höjd kvalitet, mer valfrihet och ökad tillgänglighet. Det påståendet tror Stefan Carlén på först när han sett det förverkligat – men tycker inte att han har sett skymten av förbättringar än så länge.

Genusglasögon

Feministiskt Initiativs talesperson Stina Svensson har läst budgeten med ”genusglasögon” på och konstaterar att det utan tvekan är mest lönsamt att var man i Sverige och att kvinnor fortfarande diskrimineras.

-Inte minst av det femte jobbskatteavdrag som nu ska införas. Det medför att de som redan tjänar mycket får behålla mycket. Och det är väl ingen överraskning att det är män som tjänar mest? Däremot slår höjningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt hårt mot ett vårdbiträde. Än så länge måste budget och ekonomi ses ur ett könsperspektiv. Vi lever på en myt om att vi är så jämställda i Sverige. Myten legitimerar bland annat att statistik inte delas upp på könskategorier, utan på andra kategorier som ålder, född utom Europa, utbildningsnivå, funktionsnedsättning mm. Därmed blir det svårt att läsa stora delar av propositionstexten ur ett genusperspektiv, säger Stina Svensson.

Skyr statsskulden

Under presskonferensen om propositionen gjorde finansminister Anders Borg ett stort nummer av betydelsen av att bli av med statsskulden. Men med Sveriges jämförelsevis mycket låga utlandsskuld är det fler som tycker att de pengarna liksom pengarna till ett femte jobbskatteavdrag kan användas bättre. Till och med LO och Svenskt näringsliv är överens om att det inte är smart att betala av mer på statsskulden (visserligen med olika synpunkter på vad pengarna ska användas till i stället).

Ulrika Lorentzi, jämställdhetspolitisk utredare på Kommunalarbetareförbundet har förslag på alternativ användning av pengarna:

-Satsa på det som har betydelse för välfärden; vård och omsorg och till exempel en ökad flexibilitet beträffande öppettider på förskolor. En tredjedel av Kommunals medlemmar med småbarn kan inte arbeta heltid med de öppettider dagis har i dag. Jobbskatteavdraget stärker inte arbetslinjen för dem.

-Dessutom utgår man i propositionen från att löner i kommuner och landsting ska öka mindre än i industrin - innan LO satt ned foten om huruvida man tänker ha jämställdhetspotter osv, fortsätter Ulrika Lorentzi.

Tråkig läsning

Sammantaget tyckte Ulrika Lorentzi att vårbudgeten var en synnerligen innehållslös pappersbunt.

- Visserligen är vårbudgeten mest att betrakta som ett diskussionsunderlag fram tills höstbudgeten kommer. Men vad ska man diskutera här? Hur många jobbskatteavdrag som ska införas innan välfärden är helt urholkad?

- Eller behovet av klimatomställning, flikar Stefan Carlén in. Det kostar och måste få kosta, men så tänker inte en kamrer.

Satsa på utbildning och rehab

Ulrika Hagström är jämställdhetsutredare på TCO, hennes kommentarer är:

- Budgeten läggs i ett läge när ekonomin går bra och statens kassa snabbt fylls på, men de ökade intäkterna används inte för att minska arbetslösheten. Med den arbetslöshet vi har, borde man i stället investera i utbildning för att arbetslösa lättare ska kunna få jobb. Man borde också satsa på rehabilitering av sjuka. Nu väljer man att införa ett femte jobbskatteavdrag, och flagga för ett sjätte till en kostnad på mellan 12 och 20 miljarder. Kostnaden för jobbskatteavdraget kan jämföras med de knappa två miljarder som sjukförsäkringen och järnvägen får tillsammans. Regeringen säger att man vill stärka kvalitén i välfärden, men det saknas helt åtgärder i budgeten för att göra det.

Jobbskatteavdraget ingen mirakelkur

Hon tycker det är bra att regeringen tänker höja det särskilda bidraget för barn i bostadsbidraget. Men det behövs framför allt åtgärder för att arbetslösheten ska minska. Som det är nu pratar regeringen bara om att man genom jobbskatteavdraget och låga nivåer i sjuk- och arbetslöshetsförsäkring vill göra det mer attraktivt att arbeta, men problemet är inte att människor inte vill arbeta. Jobbskatteavdrag hjälper varken när arbetsgivare inte vill anställa eller när man saknar rätt utbildning, eller är sjuk.