Anna Norlin sitter i styrelsen för UN WOMEN som firar 8:e mars med nyutgåva av boken om FN:S Kvinnokonvention.

Ny upplaga om kvinnokonventionen

2011-03-04 | Katarina Andersson padlock

INRIKES

Lagom till 8 mars lanserar UN Women Sverige en andra upplaga av handboken om FN:s Kvinnokonvention och Pekingplattformen.

FAKTA UN WOMEN:

UN Women nationell kommitté i Sverige är en av UN Women´s 18 nationella kommittéer och grundades 1986 som den svenska UNIFEM-kommittén. Ordförande är Margareta Winberg. FN:s Kvinnokonvention är en kärnkonvention om kvinnors rättigheter. I Pekingplattformen har man identifierat särskilda problemområden.

Handboken lanseras den 8 mars då bland andra UN Women Sverige uppmärksammar Internationella Kvinnodagen på Historiska museet i Stockholm. Där kommer den att finnas till försäljning liksom på hemsidan.

Anna Norlin om två av Pekingplattformens så kallade kritiska områden.

Feminisering av fattigdom:

– Det betyder att en hög andel av världens fattiga är kvinnor. Många gånger drabbas kvinnor hårdare än män eftersom de har lägre löner, de utför obetalt arbete i större utsträckning och har på vissa håll inte rätt att ärva, eller rätt att äga. Speciellt på landsbygden är fattigdomsproblemen stora.

Kvinnor och media:

– Där arbetar UN Women för att fler kvinnor ska arbeta inom media, att de ska inneha chefspositioner och stå för en del av ägandet. Det handlar också om framställningen, kvinnor syns i mycket mindre utsträckning och när de gör det är det ofta sexualiserat eller som offer. Stereotypa skildringar i medier påverkar negativt.

De flesta känner till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, men färre vet att det sedan 1979 även finns en Kvinnokonvention, framtagen för att motverka diskriminering av kvinnor. Som ett led i att öka kunskapen gav den svenska UNIFEM-kommittén 2008 ut en handbok om konventionen.

Sedan årsskiftet kallas kommittén UN Women Sverige och är del i en ny enhet inom FN som ska förstärka jämställdhetstanken. Lagom till 8 mars lanserar UN Women Sverige en andra upplaga av handboken om FN:s Kvinnokonvention och Pekingplattformen. Den senare är ett tilläggsdokument som utformades 1995 vid en FN-konferens i Peking. Det beskriver 12 kritiska områden som medlemsländerna aktivt bör arbeta med för att påskynda jämställdhetsarbetet.

Anna Norlin är styrelsemedlem i UN Women Sverige och säger att den nya fokuseringen på jämställdhet innebär ett historiskt steg.

– Det är en jämställdhetsenhet som verkar på hög nivå, direkt under Ban Ki-Moon, säger hon.

– UN Women arbetar med kvinnokonventionen som ett av sina grundinstrument och det är viktigt att fler känner till den. Även här i Sverige, där vi har en mer eller mindre aktiv debatt, så förs inte rättighetsperspektivet in i särskilt hög grad. Det åläggs alla stater som skrivit under konventionen att förbättra kvinnors villkor och verka för jämställdhet. Det kan vara bra att känna till, inte minst för dem som jobbar med detta, att det finns en juridisk ram och att alla länder som skrivit under granskas. Även Sverige får omfattande kritik av FN för att vi brister i jämställdhet.

Handboken tar upp FN:s jämställdhetshistoria och sätter in konventionen och dess artiklar i en samhällelig kontext.

– Själva artiklarna som är juridiskt bindande och reglerar hur länder ska agera har inte ändrats sedan bokens första upplaga, däremot situationen i världen. I kapitlet om Kvinnokonventionens artiklar beskrivs också hur det ser ut i världen just nu, på olika områden. Till exempel att vi inte har kvotering i Sverige men däremot i Norge.

Hur stort inflytande har FN och en sådan här konvention på den faktiska jämställdheten?

– En väldigt svår fråga förstås. UN Women arbetar både normativt och operativt och driver på ett policyskapande arbete inom FN-systemet och i FN:s medlemsstater. UNIFEM arbetade operativt genom regionala kontor i ett stort antal länder, till exempel genom att stödja kvinnoorganisationer i utvecklingsländer och påverka regeringar att införa och tillämpa lagstiftning. Det arbetet fortsätter nu genom UN Women.

FN får ofta kritik för att deras medlemsländer inte gjort sig förtjänta av en plats i diverse råd eller inte lever upp till underskrivna fördrag. Anna Norlin ser ändå en poäng med deras deltagande.

– Saudiarabien har till exempel skrivit under Kvinnokonventionen, de utsätts liksom alla konventionsstater för granskning och ska komma in med rapporter till granskningskommittén. Samtidigt har flera länder reserverat sig mot vissa artiklar, vilket man egentligen inte ska kunna göra. Det finns inget sanktioneringssystem, inga straff eller böter. Det är ett arbete som går långsamt framåt. Ett lands brister vad gäller jämställdhet offentliggörs på olika sätt och en del länder tycker det är pinsamt att bli uthängda, andra struntar i det.

Förutom handboken har UN Women Sverige i samarbete med nätverket myhumanrights tagit fram inspirationskort med artiklar ur Kvinnokonventionen och Deklarationen för mänskliga rättigheter. Korten är samlade i en box som finns tillgänglig i både en svensk och en engelsk upplaga. Emma Wistrand från myhumanrights berättar hur hon fick idén.

– Jag satt på bussen och lyssnade på radio, det var ett reportage av Nils Horner som handlade om Faria en kvinna i Afghanistan. Hon hade rymt från sin man som grävt en grav åt henne. Intervjun visade på att många kvinnor i Afghanistan inte har några kunskaper om att de har mänskligarättigheter. Och där kände jag att jag ville försöka göra något. Några år innan hade jag jobbat i ett projekt med målet att få fler kvinnor att starta företag. Då tog vi fram jag-stärkande inspirationskort som var väldigt uppskattade.Jag fick idéen om att göra liknande kort fast utifrån FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och FN:s kvinnokonvention.

Materialet, som fått namnet My Human Rights, är skapat av en grupp av kvinnor som är entreprenörer. Genom ett samarbete med med svenska UN Women, tidigare UNIFEM, fick projektet finansiering av Svenska PostkodLotteriet. Under våren kommer materialet att användas av och spridas genom UN Women