– Rör man sig i ordinarie strukturer ska man inte tro att saker händer fort, säger Gertrud Åström som undersökt hur det står till med jämställdheten inom idrottsvärlden.

Bild: JLL

SKL utan medel för ny jämställdhetsbudgetering

2011-02-18 | Charlotte Haider padlock

EKONOMI

- Rapport efter rapport konstaterar att unga kvinnor mår dåligt. Samtidigt konstaterar rapport efter rapport att unga kvinnor presterar jättebra, mycket bättre än pojkar. Skulle slutsatsen vara att prestationen uppväger ohälsan, frågar sig Sveriges Kvinnolobbys (SKL) ordförande, Gertrud Åström.

För den som är intresserad går det att söka rapporterna på Sveriges Kvinnolobbys hemsida:

Det är dags för en haverikommission beträffande unga kvinnor, anser Sveriges Kvinnolobby.

– Men vi får inga pengar. Är det så att man dels konstaterar att unga kvinnor mår dåligt dels konstaterar att de är ambitiösa och högpresterande och finner att resultatet sammantaget är ganska gott? Det undrar Svensk Kvinnolobbys ordförande Gertrud Åström.

Förra året publicerade Svensk Kvinnolobby två utredningar om regeringens budgetarbete ur ett feministiskt perspektiv. Den första heter Kulissen – kvar i det jämställda Sverige? En feministisk analys av vårbudgeten 2009 och den andra heter På scenen - En feministisk genomgång av budgetpropositionen 2010.

För innevarande år har SKL ansökt om pengar för att ur ett nationellt budgetperspektiv undersöka unga kvinnors villkor. Men hittills har man fått avslag på ansökan. Var brister det?

- Här återkommer jag till min ”haverikommission”, säger Gertrud Åström. Det planerade projektet skulle se på vad det är för brister i budgeten, som gör att unga kvinnor mår så dåligt. Jag undrar i mitt stilla sinne om problemet ens existerar i budgeten? Eller närmare bestämt, i budgetprocessen, preciserar hon.

Hennes budskap är; för att komma åt de obesvarade frågorna i en budget måste budgetprocessen ses över och förändras. Gender budgeting, som SKL gjorde i arbetet med 2009-års budget, innefattar även detta - att analysera själva budgetprocessen ur ett jämställdhetsperspektiv. SKL:s förhoppning för 2011 var en fortsättning på arbetet från förra året, med rapporterna, denna gång ur ett ungdomsperspektiv. Men där tog det stopp med projektmedlen.

- Vår ansökan till Ungdomsstyrelsen (som fördelar pengar till kvinnoorganisationer) om mer pengar till fortsatta budgetanalyser gick inte igenom. Men vi ska försöka igen. Det här är för viktigt för att det ska bli liggande.

För även om jämställdhetsperspektivet, framförallt i budgeten för år 2009, har blivit ett mer flitigt använt begrepp från regeringens sida så är trenden inte stabil. Gertrud Åström rekapitulerar en genomgång av de fyra senaste årens processgenomgångar:

År 2007 användes begreppet kvinnor mer. År 2008 var det uselt, ordet kvinnor var glömt. År 2009 var det lite bättre. År 2010 tycktes glömskan ha slagit till igen.

Kortfattat är Kulissen kvar i det jämställda Sverige? En feministisk analys av vårbudgeten 2009, en så kallad gender-budgetinganalys på en del av regeringens vårbudget.

Där gick nationalekonomer igenom regeringens styrinstrument och undersökte i vilken grad de uppfyllde sina egna mål i vårbudgetens kapitel 5. Att fokus lades på kapital 5 beror på att det är där regeringen redovisar vilken inriktning den ekonomiska politiken ska ha i Sverige under de närmaste tre åren.

Utgångspunkten för SKL var att peka på brister i regeringens kartläggningar och ge förslag på hur insatser inom arbetsmarknadspolitiken och närliggande områden kan analyseras ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.

På scenen- En feministisk genomgång av budgetpropositionen 2010 är en granskning av i vilken grad regeringens budgetproposition för 2010 ledde fram till att de jämställdhetspolitiska målen ska nås. Ska kvinnor och män får samma makt att forma samhället och sina egna liv? Blir vi ekonomiskt självständiga livet ut och ses omsorgen om människor som en mänsklig och inte bara kvinnlig uppgift?