Att leva som palestinsk lesbisk är enligt Samira som att befinna sig i ett hål av tystnad.

Bild: Alex Snäckerström & Mario Runesson/Elda

Pinkwashing i Palestina

2011-02-11 | Edda Manga padlock

FEMINISM

GLOBALA FEMINISMER: Aswat är en organisation för lesbiska i Palestina. De slåss för sin rätt att kritisera Israel trots att de inte erkänns i sin egen miljö. Internet har kommit att bli en viktig mötesplats eftersom toleransen inte existerar i det fysiska rummet.

Aswats hemsida hittar du här.

De palestinska lesbiska kvinnor som skulle vilja ansluta sig till den internationella homorörelsen, delta i den globala gaykulturen och offentligt leva som lesbiska möter ett stort dilemma.

Å ena sidan är det nödvändigt för dem att kritisera det palestinska samhället där en sådan utveckling hindras, bland annat genom att det ständiga undantagstillståndet gör det patriarkalt organiserade släktnätet till den dominerande institutionen och centrum för den sociala gemenskapen.

Å andra sidan är det nödvändigt för dem att motsätta sig att bilden av palestinsk kultur som homofob och könsförtryckande används i legitimeringskampanjerna för den israeliska ockupationen.

En organisation som försöker göra både och är Aswat. Aswat betyder ”röster” och är en organisation för lesbiska palestinska kvinnor med säte i Haifa. De publicerar material om homosexualitet och sexuella rättigheter samt erbjuder sina medlemmar stöd i form av träffar, internetkontakt och jourtelefon.

De arbetar också aktivt mot pinkwashing. Det vill säga Israels utnyttjande av hbt-frågor för att utmåla sig som garant för mänskliga rättigheter i kontrast till den arabiska kulturen. ”Pinkwashing” omfattar även hbt-personer och organisationer som är sionistiska i sin argumentation, som ibland utnyttjar nationalistiska argument för att söka acceptans i det israeliska samhället.

Bland annat opponerade sig Aswat - tillsammans med andra palestinska hbt-organisationer som Al-Qaws och Palestinian Queers for BDS - mot att organisationen Stand with Us tilläts ägna sig åt Pinkwashing under USA:s Social Forum i somras. I en gemensam deklaration skrev de att Israel, genom Stand with Us och liknande organisationer, försöker övertala alla om att Israel inte är en brutal kolonialmakt, utan en demokrati som respekterar mänskliga rättigheter – i synnerhet hbt-personers rättigheter.

Aswat proklamerar att de inte accepterar att bli utnyttjade i syfte att misskreditera den palestinska befrielsekampen, som inte är mindre rättfärdig därför att det finns homofobi i det palestinska samhället; som om det inte fanns homofobi överallt och som om rätten att kämpa mot förtryck förutsatte att den förtryckte var alltigenom ”god”.

Palestinska homosexuella förtrycks inte bara av de palestinska myndigheterna utan i lika hög grad, liksom andra palestinier, av bomberna, blockaderna, apartheidsystemet och den dagliga förstörelse som Israel bedriver.

För närvarande befinner sig Aswat på tur i USA för en serie samtal under rubriken Palestinian Queer Activists Talk Politics (5-18 februari).

I detta läge har Internet blivit en viktig mötesplats för Aswats medlemmar. Nätet möjliggör exempelvis att medlemmar i Gaza som inte kan komma till mötena får tillgång till samtalsfora och information genom Aswats hemsida. Det möjliggör också för kvinnor som inte vill komma ut som lesbiska att ändå vara delaktiga i ett queersammanhang.

I Sverige står Aswat i kontakt med Elda, som ett hbtq-projekt för tjejer och transpersoner inom Frizonen SIMONE i Göteborg. Två medlemmar i Elda, Alex och Mario, besökte Aswat 2008 i samband med en resa till Israel på inbjudan av en grupp israeliska queer-anarkister där de bland annat deltog i en dragworkshop i Tel Aviv. Elda bedriver för närvarande en insamlingskampanj för Aswats räkning och distribuerar Aswats senaste publikation. De berättade under en av sina kvällsträffar förra veckan om mötet med Samira, en av de aktiva medlemmarna i Aswat.

Att leva som palestinsk lesbisk var enligt Samira som att befinna sig i ett hål av tystnad. För Samira är det viktigt att man öppet kan leva lesbiskt. Hon berättade för Elda att det inte hade varit självklart för henne att visa sin identitet: i början levde hon ett dubbelliv.

Offentliggörandet av hennes lesbiskhet innebar att hon förlorade kontakt med en stor del av familjen. Hon anser dock att det har varit värd priset att få leva i sanning. Samtidigt påpekar hon att familjen i sin tur lever i tystnad. Olika kvinnor har olika verkligheter och det är svårt att hitta en metod som fungerar för alla. Det är tyst om sex i Palestina. Och för homosexuella är det en kamp att bli erkända som palestinier.