Hård kritik mot privata dagmammor i Västsverige

2011-02-11 | Karin Råghall padlock

EKONOMI

Med införandet av barnomsorgspengen öppnade regeringen för en ny marknad: privata dagmammor. Det har fått företagaren Magnus Olssons verksamhet att blomstra. Han har över 100 anställda som sköter sina egna och andras barn i hemmet. Samtidigt som verksamheten växer får den hård kritik.

FAKTA:

Pedagogisk omsorg är från och med 1 juli 2009 benämning på förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som inte bedrivs i form av förskola, fritidshem, öppen förskola eller öppen fritidsverksamhet. Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera varianter på verksamheter inom pedagogisk omsorg.

Barnomsorgspengen är ett kommunalt bidrag till enskild godkänd förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Kommunerna är skyldiga att lämna bidrag till godkända former av pedagogisk omsorg, inte bara till förskolor och fritidshem. Det kommunala bidraget följer därmed barnet till den verksamhet som föräldrarna väljer.

Källor: Skolverket och Regeringen

Magnus Olsson från Ljungskile driver tillsammans med sin fru företaget Ströms slott AB samt två enskilda firmor som anställer dagbarnvårdare. Verksamheten fick en rejäl skjuts 2009 i och med införandet av barnomsorgspengen, ett kommunalt bidrag som följer med barnet oavsett vilken verksamhet föräldrarna väljer. Kommunerna är sedan den 1 juli 2009 skyldiga att betala ut pengen till inte bara till enskilt drivna förskolor och fritids utan även godkända former av så kallad pedagogisk omsorg. Med förändringen ville regeringen dels att öka barnfamiljers valfrihet, dels uppmuntra eget företagande inom området.

I praktiken innebär förändringen att privata företagare som Magnus Olsson nu kan få kommunala bidrag för att anställa dagmammor som tar hand om sina egna barn i sitt eget hem, om de samtidigt tar emot lika många utomstående barn. Hans affärsidé är att erbjuda avgiftsfri barnomsorg, och verksamheten finns redan i ett tiotal kommuner, däribland Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg och Övertorneå. Nu har företaget precis fått godkänt för att anställa 261 dagbarnvårdare i Göteborg.

I hemkommunen Uddevalla rasade en debatt under hela 2010 kring Magnus Olssons verksamhet. Han fick kritik för att verksamheten höll dålig kvalitet och för att han anställer arbetslösa – främst kvinnor – till låga löner utan kollektivavtal. Dagbarnvårdarna får betalt per barn i stället för den tid de arbetar, något som fackförbundet Kommunal uttryckte skarp kritik mot.

– Det här är väldigt gammalmodigt. Det är cyniskt att utnyttja dem som står utanför arbetsmarknaden, sade förbundets ordförande Anneli Nordström i en intervju med tidningen Kommunalarbetaren i oktober 2010.

Hon uttryckte också missnöje med att det skapas en låglönemarknad.

Magnus Olsson anser själv att kollektivavtalen är alltför ”stelbenta” och att kollektivavtalsmodellen är orsaken till att antalet kommunala dagbarnvårdare har minskat kraftigt under de senaste decennierna.

– Vi vill inte tvinga våra dagbarnvårdare att arbeta med så många barn som krävs för att de ska komma upp i minimilönen. Vi får inte så mycket pengar från kommunerna att vi kan betala minimilön, säger han.

Samtidigt hävdar han att landets bäst betalda dagbarnvårdare arbetar för honom. Det handlar då om personer som tar emot stora barngrupper.

Ett av de sätt som Magnus Olsson har använt för att rekrytera dagbarnvårdare är att begära ut register på personer med vårdnadsbidrag.

– Vi har sett att det är en liknande målgrupp. De som söker vårdnadsbidrag vill vara hemma med sina barn längre, hos oss har det funnits en möjlighet att bli anställd och arbeta med sina egna barn, förklarar han.

Men enligt Magnus Olsson sker rekryteringen oftast genom att de som jobbar för honom tipsar sina bekanta. I Uddevalla har han anställt många kvinnor som kommer från Somalia, som har berättat för varandra om hans verksamhet. I andra kommuner har han enbart svenskfödda anställda som på liknande vis spridit informationen i sina nätverk.

När Uddevalla kommun förra året gjorde oanmälda inspektioner hos några av de cirka 50 dagbarnvårdare som Magnus Olsson anställt, upptäcktes flera kvalitetsbrister. Bland annat saknades det säkerhetsrutiner, strukturerad pedagogisk verksamhet och dokumentation. Vidare framkom att de anställda fick en bristfällig introduktion i vad som förväntades av dem och det fanns inte heller någon kvalitetsuppföljning från Magnus Olssons sida.

Vid inspektionerna framkom också att några av de anställda inte kunde prata svenska. Uddevalla kommun såg detta som en så pass allvarlig säkerhetsbrist att Magnus Olsson fick säga upp tre av sina anställda.

Nu är Magnus Olsson på väg att etablera sig i Göteborg. Han har goda förhoppningar om att verksamheten ska växa, eftersom han upplever att det finns en stor efterfrågan på just familjedaghem.

– Jag tror att många föräldrar tycker att vi utgör ett tryggt alternativ. Man vill hellre vara hos dagmamma än på förskola, säger han.

Men alla i Göteborg ser inte fram emot etableringen. Tord Karlsson (S), ordförande i Norra Hisingens stadsdelsnämnd, är kritisk utifrån det han har hört om turerna i Uddevalla. – Ströms slott är inget vi vill ha att göra med egentligen, men svensk lag gäller även dem. De uppfyller kraven för att få starta, därför anser vi att vi måste säga ja. Men det är först när de har startat som vi kan avgöra om de uppfyller kvalitetskraven, säger han. Enligt Tord Karlsson kommer de att ställa krav på att personalen som rekryteras har erfarenhet av pedagogiskt arbete, att de pratar svenska och att lokalerna är ändamålsenliga och brandsäkra.

Om de nu skulle uppfylla de här kraven då?

– Jag är ändå starkt kritisk. Det här är bara ett sätt för honom att tjäna pengar på. Min principiella inställning är att vi har välfärdstjänster för att erbjuda bra tjänster till medborgarna, inte för att enskilda personer ska tjäna pengar på det, säger han.

Magnus Olsson, som tidigare arbetat som rektor inom det kommunala, vill inte säga exakt hur stor vinst han gör på sina dagbarnvårdare, men tillstår att företaget har en bra marginal.

– Jag kommer att ta ut en riktig lön för 2010 som motsvarar vad jag hade som kommunal chef. Utöver det finns ett överskott i företaget, pengar som vi satsar när vi startar i nya kommuner.

Att gå med vinst på skattemedel är inget kontroversiellt för Magnus Olsson. Inte heller ser han något problem i att anställa kvinnor till låga löner under för att vara hemma med barn. Han uppskattar att 85-90 procent av dem han anställer är kvinnor.

– Allt fler vill vara hemma längre tid med sina barn. Jag har aldrig förstått varför det är mer feministiskt att man lämnar bort sina barn än att ta hand om sina egna barn, vare sig man är man eller kvinna, säger han.

Bland Magnus Olssons anställda finns också ett antal invandrare som jobbar för honom för att de inte får jobb inom det yrke de är utbildade till.

– Vi har människor som är toppkvalificerade, till exempel har jag anställt en agronom och en barnpsykolog.