Rinkeby.

Vårdnadsbidraget används helt olika

2011-01-07 | Ulrika Lorentzi padlock

EKONOMI

Listan över uttagen av vårdnadsbidrag i SCB:s rapport uppvisar helt olika samhällen. Villaförorten Bromma kontrasterar förorten Rinkeby, även om de geografiskt bara ligger stenkast från varandra.

Det intressantaste i SCB:s uppföljning av vårdnadsbidraget är listan över uttaget i olika kommuner. Listan i sig säger inte så mycket. Det är bara en topplista för andel barn som har vårdnadsbidrag. Men bakom kan anas helt olika mönster, och väldigt olika samhällen.

På första plats på vårdnadsbidragslistan ligger Kinda kommun i Östergötland där 9,4 procent av barnen i åldern 1-3 år hade vårdnadsbidrag andra halvåret 2009.

– Föräldrarna väljer att vara hemma längre efter föräldraledigheten, oftast ett halvår extra, för de tycker att barnen är för små för att börja på dagis, förklarar Ing-Britt Gustavsson, skolassistent på barn och utbildning i Kinda.

Ing-Britt Gustavsson verkar nöjd med att ha hamnat högst upp på listan. Hon erkänner dock att det delvis beror på tillfälligheter. Det fanns två tvillingpar i åldersgruppen just 2009. Kinda har en befolkning på knappt 10 000 personer och antalet barn mellan 1-3 år var 319 stycken. Andra halvåret 2009 var det 30 barn som fick vårdnadsbidrag.

Det vanliga mönstret i Kinda är att en förälder tar ut vårdnadsbidrag på heltid. För att dryga ut inkomsten kan den föräldern jobba helger eller nätter.

– Huvuddelen av de som får vårdnadsbidrag är kvinnor, men vi har haft en och annan man som varit hemma, fortsätter Ing-Britt Gustavsson. Och en ensamstående.

Kommunen undersöker inte hur de som får vårdnadsbidrag klarar sig ekonomiskt. Kravet för att få vårdnadsbidrag är att barnet inte går i kommunalt finansierad barnomsorg och att varken den sökande eller medsökande har föräldrapenning, a-kassa eller sjukersättning. Föräldern kan jobba och låta någon annan, till exempel en mormor, ta hand om barnet.

Ing-Britt Gustavsson tror inte att uttaget av vårdnadsbidrag i Kinda beror på brist på förskoleplatser. Kommunen klarar att få fram en förskoleplats på fyra månader, som lagen kräver. Hon kan inte svara på om vårdnadsbidraget har lett till att föräldrarna ändrat sitt beteende. En hel del valde att ha sina barn hemma även före vårdnadsbidraget.

– Vi har många lantbrukare och de hade barnen hemma. Nu utnyttjar de möjligheten att få vårdnadsbidraget.

Efter Kinda kommer en lång rad små kommuner som Klippan, Årjäng, Tranås, Vaggeryd, Bollebygd och Sotenäs. Först på 22:a plats finns en större ort, Rinkeby-Kista stadsdel i Stockholm. Där bor 2 067 barn och det ansöktes om vårdnadsbidrag för 77 av dem, en andel på 3,7 procent. 66 av ansökningarna godkändes. Tätt efter kommer Bromma där det kom in ansökningar för 101 barn av 2 669 möjliga, 3,7 procent, varav 89 godkändes.

Uttagsmönstret i Rinkeby-Kista skiljer sig från Kinda kommun.

– De som har vårdnadsbidrag här har bidraget på heltid från barnet fyllt ett tills barnet fyller tre, berättar Annika Larsson, handläggare på Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd. Några få av de som får vårdnadsbidrag i Rinkeby-Kista har ett arbete men de flesta saknar anställning. Annika Larssons intryck är att det främst handlar om kvinnor som är hemma ändå.

Jämfört med de mindre kommunerna längre upp på listan är det en rätt stor andel som får avslag. Annika Larsson bläddrar igenom några avslag för att se hur de motiverats.

– Du får föräldrapenning. Pappan har sjukersättning. Barnet går på förskola...

Den allvarligaste risken med vårdnadsbidrag är att kvinnor som redan har en svag position på arbetsmarknaden lockas att göra val som ytterligare försämrar deras chanser att få jobb. Internationell forskning visar att vårdnadsbidrag, förutom ökade könsskillnader, även leder till ökade klass- och etnicitetsskillnader. Risken är stor att barnen också drabbas, både av fattigdom och av att de får sämre språkkunskaper då de inte går på förskola.

I Rinkeby-Kista bor många personer med utomeuropeisk bakgrund som saknar arbete. De strikta reglerna om att den sökande och medsökande inte får ha några bidrag är utformade just för att minska uttaget i till exempel Rinkeby-Kista. Även om fler har vårdnadsbidrag här än genomsnittet i de kommuner som infört vårdnadsbidrag, så är uttaget fortfarande lågt.

Mer förvånande är att Bromma hamnar på samma nivå som Rinkeby-Kista. Har hemmafrutrenden slagit igenom i de dyra Brommavillorna? Kristina Björnsdotter, handläggare på Bromma stadsdelsnämnd, påpekar att det finns delar av Bromma som inte är välbärgade.

– I Blackeberg bor många med utländsk bakgrund och låga inkomster, säger Kristina Björnsdotter. Det som förvånade mig var att det även finns familjer i Södra Ängby och Äppelviken som har vårdnadsbidrag. Jag trodde att familjer med utländsk bakgrund skulle dominera ansökningarna mer. Kristina Björnsdotter uppskattar att ungefär hälften av ansökningarna kommer från personer med svensk bakgrund. Förutom Blackeberg kommer många ansökningar från Södra Ängby, ett attraktivt område med stora exklusiva villor. De flesta i Bromma tar ut helt vårdnadsbidrag men det finns en grupp som tar ut halvt, och har barnet på förskola högst 25 timmar i veckan.

– Några tar ett par månader under sommaren men det stora flertalet tar lite längre, berättar

Kristina Björnsdotter. Det vanligaste är att ha bidraget nästan ett år.

Egentligen är det inte så förvånande att Bromma ligger högt. Vårdnadsbidraget är på 3 000 kronor. Det är främst intressant för familjer med mycket låga inkomster, som kan överväga att leva på det, och rika familjer, som har råd med en minskad inkomst. Det är också tänkbart att Södra Ängby-familjerna använder vårdnadsbidraget för att bekosta en barnflicka.

Professor Marta Szebehely har jämfört barnomsorg i Europa. Hon betonar att SCB:s rapport framför allt visar att familjer i Sverige har valt bort vårdnadsbidraget, förmodligen för att barnomsorgen är väl utbyggd, kraftigt subventionerad och av hög kvalitet. Skillnaderna mellan kommuner visar att vårdnadsbidraget används på olika sätt och får olika konsekvenser.

– Mammorna i Södra Ängby har förmodligen ett jobb och förlorar inte arbetslivsförankring om de är hemma med vårdnadsbidrag, säger Marta Szebehely. Det är för de marginaliserade grupperna som rätten att vara hemma tills barnet är tre år är akut problematisk.

Vårdnadsbidraget är ett avsteg från tvåförsörjarmodellen, i valfrihetens namn. I Sverige, precis som andra länder, går bidraget helt på tvärs med ambitionen om ett jämställt samhälle. Marta Szebehely menar att valfriheten delvis är en illusion. Det är svårt att överblicka konsekvenserna av att vara hemma. Dessutom finns det konsekvenser som inte bara handlar om individen. Val som individer gör förändrar samhället och förväntningarna på kvinnor och män, på olika samhällsklasser och etnisk bakgrund.

– Vi har starka belägg för att bra förskolor är bra för barn, i synnerhet för barn som inte har de bästa förutsättningarna hemifrån, säger Marta Szebehely. Och att det är bra för kvinnor att arbeta och ha en egen inkomst. Argumentet mot valfriheten handlar om solidaritet – att inte skapa system där grupper som redan har en dålig situation lockas att göra ännu sämre val.