Det som i medier och folkmun kallas Greklandskrisen är i själva verket en värdekris för EU. Det är en kris som öppnar upp en möjlighet att föra en bred diskussion om vad EU egentligen ska handla om. Det här är tillfället att bygga en ny grund för EU-samarbetet utifrån respekten för de grundläggande värden som medlemsländerna faktiskt har kommit överens om i EU:s fördrag, nämligen respekten för människans värdighet, för frihet, demokrati och jämlikhet och respekten för de mänskliga rättigheterna.
Krisen i Grekland handlar egentligen i grunden inte om ekonomi. Situationen i Grekland och i de andra länder där invånarna lever i sviterna av en ekonomisk kris med hög arbetslöshet och ökad fattigdom är i själva verket en kris som berör grunderna för hela EU-samarbetet. Den situation som har uppstått i dessa länder är ett resultat av att EU-ländernas regeringar har prioriterat ett samarbete kring ekonomisk tillväxt framför värden som mänskliga rättigheter, jämställdhet och social välfärd som kommer alla EU:s medborgare till del.
EU:s institutioner har länge haft stora svårigheter med att förankra ett budskap om EU:s mervärde bland sina medborgare. Att EU självt har stora problem med jämställd representation och att lyfta fram röster som reflekterar en mångfald av erfarenheter i befolkningen. Att det oftast är en liten grupp män som får fatta de stora besluten i EU skadar allvarligt EU:s förtroende och är en dålig förutsättning för att fatta verklighetsförankrade och långsiktigt hållbara beslut. Och när det uppstår en kris som denna kommer EU-kritiken tillsammans med en ökad nationalism och extremism som på posten. EU:s befolkning lider konsekvenserna av krisen och de som är mest utsatta är kvinnor, flyktingar och papperslösa, hbtq-personer och etniska och religiösa minoriteter.
För Grekland måste vi tillsammans hitta en lösning som är solidarisk och hållbar för det grekiska folket. Utfallet av helgens möten med Eurogruppen resulterade i en överenskommelse som behåller Grekland i Eurosamarbetet men som samtidigt ställer höga krav på åtstramningsåtgärder som kommer fortsätta att påverka grekerna negativt, och överenskommelsen avvisar tydligt möjligheten att skriva av delar av skulderna.
Kvinnor och marginaliserade grupper har fått betala det högsta priset för den hittills förda politiken och det kommer även att gälla de reformer som några av EU:s statsministrar och presidenter kom överens om i morse. Jag hade istället velat se en överenskommelse som utgår från dessa gruppers erfarenheter och behov. Skuldavskrivningar måste under alla omständigheter vara en del av en lösning som skapar förutsättningar för framtidstro. Och för EU måste vi finna en ny grund för samarbetet som bygger på demokrati och mänskliga rättigheter och som motverkar den nationalism och extremism som har blossat upp i Europa. Det är det enda sättet att göra EU till ett verkligt fredsprojekt.
1
Följ oss
Gå till sidtoppen
Tack Soraya för att du står där i stormens öga. Inget av de andra medlemsländerna skulle acceptera sådan styvmoderlig behandling.