90 hot om våldtäkt och våld per minut på nyhetsbyrån Rappler

2018-05-01 | Purple Romero padlock

UTRIKES

Nyhetsbyrån Rappler kämpar mot explicita hot från landets president, och allt mer långtgående försök att tysta dem och göra det omöjligt att arbeta. Nyhetsbyrån drivs framförallt av kvinnor och sexistiska attacker och hot hör till vardagen för byråns journalister.

FAKTA/Rappler

Rappler är en nyhetsorganisation som grundades av erfarna kvinnliga journalister. De hade arbetat tillsammans under många år och bestämde sig för att skapa en egen organisation 2011. Rappler publicerar i huvudsak nyheter online och använder sig mycket av sociala medier som nätverk. I det avseendet har de liknats vid Huffington post.

Översättning: Karin Elfving

Den filippinska nyhetsorganisationen Rappler kämpar mot president Rodrigo Dutertes försök att tysta dem i ett allt hårdare klimat för de medier som vågar kritisera honom. Hot om våldtäkt, gruppvåldtäkt och mord är vardagsmat för Pia Ranada, journalist vid den filippinska nyhetsorganisationen Rappler.

– Många av hoten och kränkningarna är personliga och de sexuella hoten är ofta visuella. Vissa letar upp mina gamla foton och använder dem för att göra ”memes” (bild med kort text som kan spridas på nätet, red anm) av mig eller för att posta kränkande inlägg.

De fräna tillvägagångssätten används av president Dutertes stödgrupper. Han är rå och populistisk, men också karismatisk och vann presidentvalen 2016 med rekordmånga röster. Dutertes ”krig mot drogerna” har lett till att 3 906 misstänkta drogmissbrukare och langare har mördats. Organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter säger dock att den verkliga siffran kan vara så hög som 12 000.

Pia Ranadas område är att bevaka den exekutiva makten. De som stödjer Duterte har förlöjligat Pia Ranada och bland annat sagt till henne att hon bör be ”så att hon inte upptas på listan över de som ska dödas i dag” eller att de ”hoppas att hon kommer att våldtas”.


Krympande pressfrihet

Chefen för Rappler, Maria Ressa, har tidigare sagt att hon mottar i genomsnitt 90 hot om våldtäkt och våld per minut. Trakasserierna bottnar i Rapplers kritik mot Duterte men troligtvis påverkas intensiteten och karaktären på hoten också av att Rappler i huvudsak drivs av kvinnor. Onlineattacker mot journalister är ofta utformade utifrån reporterns kön. Om journalisten är en kvinna läggs mer vikt vid hennes fysik, sexuella relationer och familjemedlemmar. Det konstaterades av Julia Possetti, en journalist som studerat onlinetrakasserier mot journalister, i ett samtal organiserat av Rappler i slutet av förra året.

Kulturen att trakassera journalister – särskilt kvinnor – har drivits på av Dutertes negativa inställning till medierna och vad hans kritiker uppfattar som kvinnohat. Det var påtagligt redan innan Duterte tillträdde som president. Till exempel sade han månaden innan han tillträdde att korrupta journalister som dödades förtjänade att dö.

Journalistförbundet på Filippinerna menar att den typen av uttalanden inte bara solkar ned minnet av de 176 journalister som mördats på Filippinerna sedan 1986 men också att Duterte i realiteten deklarerat att det är fritt fram att tysta medierna vid blotta misstanken om korruption. I Reportrar utan gränsers lista över pressfrihet i världen år 2018 tappar Filippinerna sex placeringar till 133 av 180.


Medierna smutskastas och manipuleras

Duterte har inte på något sätt dolt att han är villig att gå över till ett diktatoriskt styrelseskick för att ”förbättra landet”. Sedan han kom till makten har han offentligt smutskastat alla som gått emot honom. Regeringsorgan har agerat på Dutertes uttalanden genom att agera emot dem han utsett till sina fiender. Nyhetsorganisationen Rappler är en av dem.

– President Durterte har offentligt attackerat både Philippine daily inquirer (landets största dagstidning, red anm) och Rappler genom att anklaga dem för att ha brutit mot lagen när de publicerat kritiska rapporter om hans regering och hans sätt att ”driva krig mot droghandeln”, säger Shiela Coronel, chef för Columbia universitys center för undersökande journalistik.

Rappler har också släppt en serie rapporter kopplade till hur Duterte och personerna han omger sig med manipulerar sociala medier och internet för att förgöra de som går emot honom och lyfta bilden av honom. Det har kommit med en kostnad.

– Duterte har bland annat sagt att Rappler sprider ”falska nyheter”. Och i hans tal till nationen förra året deklarerade han att Rappler är ”helt amerikanskt ägt”, vilket är en lögn, säger Glenda Gloria, Rapplers redaktionschef.

Mindre än ett år senare – i januari 2018 – drogs Rapplers licens tillbaka. Domen har dock överklagats vilket innebär att Rappler kan fortsätta verka legalt så länge högsta domstolen inte presenterat ett utfall. Justitiedepartementet har även sagt att de ämnade att leta efter annat som Rappler kunde anklagas för, vilket också senare har skett. Men de juridiska fallen var inte allt. Rapplers reportrar har dessutom förbjudits att närvara vid evenemang och pressbriefingar kopplade till presidentämbetet.


Försvårar och skrämmer

– Trakasserier förekommer i olika former – helt öppet eller maskerat, direkt eller indirekt. En president har möjlighet att använda sig av dem alla, säger Glenda Gloria.

När jag frågar hur presidentens censur och trakasserierna från hans supportrar påverkar henne säger Pia Ranada att det har gjort arbetet både svårare och mer skrämmande.

– Jag blir mer nervös vid presskonferenser eller intervjusituationer med Duterte eftersom han öppet har attackerat mig sedan tidigare. Och jag blir också orolig att hans onlinesupportrar ska slå mot mig.

Pia Ranada är nu portad från presidentpalatset, vilket försvårar jobbet avsevärt. Istället tvingas hon förlita sig på data och information från källor i andra delar av regeringen för att fortsätta rapportera om presidenten.


Foto: Fruhlein Econar


Viktigt att fortsätta

De utländska korrespondenternas organisation FOCAP har precis som Rappler, The daily inquirer och tv- och radionätverket ABS-CBN bannlysts från statliga presskonferenser sedan april. Det menar FOCAP begränsar deras rättigheter att verka som fri press enligt vad som föreskrivs i den filippinska konstitutionen.

– Dutertes handlingar har haft en nedkylande effekt på medierna. Ägare av nyhetsföretag aktar sig förståeligt nog för att inte utsätta sig för presidentens vrede. Det är inte direkt censur men det skapar självcensur, säger Shiela Coronel.

Men Rappler kommer att trots pressen att dra sig tillbaka eller tystas ned att fortsätta att bedriva sitt arbete med att undersöka och rapportera om regeringen.

- Tiderna kräver verkligen att reportrar fortsätter att gräva för att ta reda på sanningen och därmed hjälpa till att informera befolkningen, säger Pia Ranada.


Foto: Fruhlein Econar


Fotnot: Den här artikeln producerades i samarbete med den brittiska icke-vinstdrivande organisationen One world. Målet är att skapa kontakter mellan svenska redaktörer och lokala journalister och fotografer i Afrika, Asien och Latinamerika för att därigenom bidra till fler perspektiv i utrikesbevakningen. Projektet finansieras av Sida men är redaktionellt oberoende. Feministiskt perspektiv betalar journalisten och fotografen som för vanligt frilansmaterial

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: