Alicia Nathanson Thulin.

Klimatkrisen är här – vi måste handla gemensamt nu

2018-02-10 | Alicia Nathanson Thulin padlock

OPINION

”Den globala miljökrisen skapar både vattenbrist och översvämning i vissa delar av världen men kan generera en axelryckning i andra delen. Vi måste ställa om våra vanor, och sätta press på våra politiker att kraftigt ta till handling för att möta det globala samhällets utmaningar”, anser Alicia Nathanson Thulin, Unga feminister, som just nu befinner sig i Peru, ett land hårt drabbat av vattenbrist.

Alicia Nathanson Thulin är miljöpolitisk talesperson för Unga feminister

Svår vattenbrist i ökenstäder gör att miljontals invånare blir utan vatten, smältande glaciärer överfyller dammar, dammar som brister översvämmar byar och städer och storskaligt jordbruk förgiftar jorden. I Peru, är allt det aktuella konsekvenser av miljöförändringarna och globaliseringen.

Lima är en av världens största ökenstäder med cirka tio miljoner invånare. Ungefär två miljoner av de invånarna saknar tillgång till rent vatten på grund av vattenbrist och att det kommunala vattennätverket inte når invånare högre upp i stadens sluttningar. Det har skapat en marknad för ”los aguateros”, en slags vattenmaffia som köper vatten i tankar och kör upp det till sluttningarna där de säljer det dyrare. De som drabbas hårdast är de mindre ekonomiskt tursamt lottade som bor i enklare hus på kullarna. Samtidigt grönskar blommorna och träden i Miraflores och Barranca, de rikare och mer turisttäta områdena i Lima.

I en annan del av landet brottas befolkningen med ett annat vattenproblem. Ovanför staden Huaraz i anderna ligger sjön Palcacocha. Glaciären ovanför sjön håller på att smälta och ibland faller det även ner stora isblock i sjön. Det leder till att stora vågor bildas - och om ett stort isblock från glaciären skulle falla leder det till en flodvåg med isvatten, lera och växter som riskerar att svepa över staden Huaraz och dess 200 000 invånare. Glaciären smälter i sådan takt att sjön nedanför redan riskerar att återigen svämma över eller skapa stora flodvågor. 1941 omkom runt 5 000 personer i en översvämning av staden, som då bara hade 17 000 invånare. Dammar har installerats men risken är ändå överhängande för staden och dess invånare.


Comunidad Amaru, Peru. Foto: Alicia Nathanson Thulin


Peru är i ett speciell utsatt läge för klimatförändringarna eftersom cirka 70 procent av världens tropiska glaciärer finns här. De små, högt belägna glaciärerna finns längs ekvatorn och smälter på flera platser.

Det är även de smältande glaciärerna som är källan till vattenbristen i andra delar av Peru, även om det kan tyckas motsägelsefullt. Glaciären har nämligen tidigare varit frusen på vintern och sedan tinat i en jämn takt på sommaren och sedan frusit igen. Det har gjort att en naturlig jämn ström av vatten har strilat ner längs bergen och försett städerna och torrare regioner med vatten.

Det är två olika konsekvenser av samma miljöproblem. Samma miljöproblem som hela jorden tampas med men som får olika konsekvenser i olika klimatzoner och på olika platser. De globala miljöproblemen går inte att dela upp i små delar utan kräver en holistisk syn. Det växthusgaser vi släpper ut i den norra delen av världen påverkar den södra delen desto mer. De växthusgaser som vi sedan industrialismen har pumpat ut påverkar länder i tropiska zoner desto mer. Världsordningen som gör att personer från norra delen av världen kan flyga till länder i södra delen påverkar de länder som de besöker desto mer. Peru är listat som nr 32 av länder som har drabbats hårdast av klimatförändringarna mellan 1996-2015 enligt Global Climate Risk Index 2017. Även Honduras, Myanmar, Haiti och Nicaragua ligger högt upp på listan över hårdast drabbade. Sverige är listat som nummer 104.

Omställningen till grön el och gröna färdmedel måste ske nu och skulle helst ha skett för flera decennier sen. En aktuell fråga i den svenska debatten har de senaste veckorna varit flygresandet. Sara Skyttedal (KD) visade på en bländande teknikpoptimism när hon twittrade: ”Jag tänker såhär-flyg mer! Det finns så många dumpuckon där ute som bojkottar flyget att förutsättningarna för bolagen att investera i ny grön teknik försämras. Jag flyger därför några extra gånger. Det är min klimatkompensation.”

Problemet är att vi inte har tid att vänta på att bolag ska investera i grön el. Klimatkrisen sker nu och vi kan inte vänta på att nya tekniska innovationer eller investeringar ska rättfärdiga flygandet till semesterorten eller okynnespendlandet mellan Malmö och Stockholm. Den globala miljökrisen skapar både vattenbrist och översvämning i vissa delar av världen men kan generera en axelryckning i andra delen. Vi måste ställa om våra vanor, och sätta press på våra politiker att kraftigt ta till handling för att möta det globala samhällets utmaningar. Men oavsett om du läser det här på flyget, på elcykeln eller på bussen så är vi del av samma miljöproblem – och vi måste ställa om tillsammans.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.