På lördagen började protesterna i Teheran från universitetet.

Växande protester i Iran – största på många år

2017-12-31 | Sholeh Irani padlock

UTRIKES/KOMMENTAR

Demonstrationerna som pågår i flera städer i Iran sedan flera dagar utgör den största politiska protesten mot regimen sedan revolten 2009. Protesterna initierades av missnöje mot korruption, sjunkande levnadsstandard och stigande priser på bland annat bilbränsle. Under lördagskvällen intensifierades protesterna och spreds till allt fler städer, polis- och myndighetsbyggnader rapporteras vara under attack.

Demonstrationerna mot korruption, arbetslöshet och stigande priser inleddes på torsdagen 28 december i Mashhahd, landets näst största stad. Den kurdiska staden Kermanshah, som nyligen drabbades av kraftig jordbävning och där missnöjet mot myndigheterna är stort, samt staden Rasht i norr, följde efter. Sedan spreds demonstrationerna till andra städer, bland annat till de religiösa ledarnas egen heliga stad Qum nära Teheran.

På lördagen nådde protesterna Teheran. Demonstrationen började på Teherans universitet och de centrala delarna av huvudstaden. Där barrikaderade sig studenterna under lördagen och ropade: ”Reformist som hardliner, det här är slutet”. Detta innebär att demonstranterna tar avstånd från regimens maktpoler och de interna politiska motsättningarna och riktar istället motståndet mot regimen i sin helhet. Demonstrationen blev våldsam och slogs snabbt ner av polisen som attackerade med bland annat tårgas.


Utanför Teheran Universitetet på lördag.


I ett land utan pressfrihet tolkas allt genom konspirationsteorier. Konspirationsteorierna kring de senaste dagarnas protester är också många. Den röda tråden är dock att den ökände före detta presidenten Mahmoud Ahmadinejads hardliner-anhängare initierade och uppmuntrade protesterna för att få den moderata presidenten Hassan Rouhani att falla. Ahmadinejad, som har kommit på kollisionskurs med högsta religiösa ledaren Khamenei, har varit aktiv och högljudd de senaste månaderna och uppmanat till protester mot korruption i sina tal i olika delar av landet. President Rouhanis anhängare pekar därför fingret åt Ahmadinejad och den mäktiga militära Pasdaran, den iranska regimens militära garde, som i sin tur skyller de senaste dagarnas protester på ”utländska fientliga makter som utnyttjar bristerna i landet”.


Regimen hårt pressad

Sajten Kalame, som tillhör anhängare till presidentkandidaten Mir-Hossein Mousavi som än i dag sitter i husarrest sedan den gröna revolutionen 2009, varnar för djupet av missnöjet och menar att iranierna har fått nog och har rätt att kräva verkliga förändringar. Samtidigt bekräftar Kalame indirekt rykten att Pasdaran ligger bakom protesterna som skulle riktas mot Rouhani. Men Kalame menar att nu har Pasdaran tappat kontrollen och protesterna går sin rätta väg.

Enligt vicepresidenten Eshaq Jahangiri var det hardliner-konservativa som triggade proteserna i syfte att skada sittande president Rouhani.

– När en social och politisk rörelse lanseras på gatorna, kommer de som startade den inte nödvändigtvis behålla kontrollen i slutändan, de som står bakom sådana händelser kommer att bränna sina egna fingrar, säger han till nyhetsbyrån IRNA.

Styrkan i de senaste dagarnas protester verkar ha skrämt regimen och regeringen är under stort tryck för att klara sig ur krisen. Många i regimen börjar erkänna bristerna.

– Vi hör folkets protester, folk har rätt, regeringen måste förbättra välfärden, säger Jafarzade Imanabadi, riksdagledamot tillhörande Rouhanis falang, till nyhetsbyrån Ilna.


Kanske bara början

De progressiva oppositionella grupper som uttalar sig i sociala medier och persisktalande radio menar att iranierna har varit missnöjda med regimen och den ekonomiska misären sedan länge. Oavsett vad eller vilka som har triggat protesterna är folket ute och protesterar mot regimen nu. Denna självorganisering hoppas en del oppositionella kommentatorer kan leda till större folkrörelser. Iranierna ropar död åt Khamenei, död åt regimen och kräver rättvisa och frihet. Hur det hela kommer att utvecklas är för tidigt att veta, skriver en aktivist från Teheran i ett chattmeddelande:

”Det här är kanske bara början, nu kommer regimen som är tagen på sängen att slå ner protesterna som växer sig allt starkare. Det är nu vi får veta hur stark denna rörelse med ekonomiska och politiska krav är, om folk vågar stanna kvar på gatorna eller om protesterna bara blir en varning till regimen.”

De aktivister jag talat med i Iran menar att denna protestvåg skiljer sig från den gröna revolutionen 2009. Denna gång är det främst arbetar- och underklassen som är ute på gatorna. De menar att det främst handlar om ett folkligt uppror mot regimen på grund av den ökande fattigdomen orsakat av regimens nyliberala ekonomiska politik.

I brist på alla former av självständiga och fria civilsamhällesorganisationer och politiska partier, saknar iranierna politiska verktyg för att organisera protesterna under gemensamma krav. Detta påpekar de flesta oppositionella, som följer händelserna med både oro och glädje.



Avgörande dagar

Donald Trump och USA var först med att ge sitt stöd åt protesterna och varna den iranska regimen.

En rad filmklipp från gatuprotesterna har spridits via sociala medier där demonstranterna ropar ut sitt stöd för den störtade shahens regim och rasistiska paroller mot araber eller att iranier är stolta över att vara ”arier”. Det är svårt att avgöra hur autentiska dessa filmklipp är. Iranierna är missnöjda med regimens ekonomiska bidrag och inblandning i konflikterna i Jemen, Syrien och Irak och därför handlade en del paroller som ropades om krav som att ”lämna Syrien och tänk på iranierna”.

De dominerande parollerna som uttrycks i de flesta filmklipp som sprids i sociala medier handlar om korruption, stigande priser, fattigdom, och motstånd mot regimens ledare Khamenei. Bland annat ropar demonstranter: ”Folket tigger, ayatollan lever som gud”.

Det som kan vara avgörande för protesternas fortsättning är hur Teheran och dess 12 miljoner invånare agerar de kommande dagarna. Redan på lördagskvällen rapporterades om stora folksamlingar i allt fler städer runt om i landet. De senaste filmklippen visar att demonstrationerna växer i antal. Bilderna visar banker, polisstationer och myndighetsbyggnader som brinner. Polisen slår mot demonstranterna och det rapporteras om minst två döda och hundratals gripna.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.