Soraya Post (Fi) är ledamot i EU-parlamentet i Bryssel.

EU-parlamentet vill se fördjupat arbete mot antiziganism

2017-11-07 | Soraya Post padlock

UTRIKES/EUKRÖNIKAN

Det var en bred majoritet i EU-parlamentet som röstade igenom ett betänkande om hur romers rättigheter ska tillgodoses som Soraya Post (Fi) tagit initiativet till. Nu påminner hon om att även Sverige som medlemsstat omfattas och kritiserar jakten på lösningar som i själva verket skapar ännu mer utsatthet.

Soraya Post är EU-parlamentariker för Feministiskt initiativ och återkommande krönikör i Feministiskt perspektiv.

Förra veckan röstade Europaparlamentet med bred majoritet ja till ett betänkande som jag varit fördragande till. Betänkandet, med titel Om aspekter som rör de grundläggande rättigheterna i integreringen av romer i EU: kampen mot antiziganism, kom till på mitt inititiv och rör romers situation i EU.

Min övergripande amibition har varit att säkerställa mänskliga rättigheter för romer i EU. Betänkandet erkänner antiziganismen som en horisontell fråga och kräver en rad insatser för romers direkta livssitiation men också romers långsiktiga samhällsdeltagande. Betänkandet är ett tydligt fördömande från Europaparlamentet av nuvarande livsförutsättningarna för romer i Europa, och uppmanar att Kommissionen och Medlemsstaterna ska agera.

Bakgrunden till betänkandet är att romer blir berövande på sina mänskliga rättigheter, och är utsatta för diskriminering på alla tänkbara sätt, sedan hundratals år. Ett av mina politiska mål är att lyfta hur antiziganism är en särskild form av rasism som drabbar romer, och vi ser resultatet av den på varje nivå av det europeiska samhället.

80 procent av romska föräldrar lever på fattigdomsgränsen, tillsammans med sina barn, varav 47 procent inte går regelbundet i skolan. En tredjedel av romska hushåll lever utan rinnande vatten eller tillgång till en toalett, dusch eller badrum inomhus. Detta får fortsätta in i vuxenlivet där 63 procent av unga romer inte har arbete, utbildning eller någon form av yrkesutbildning. 2016 var denna siffra för övriga EU-medborgare 12 procent.

Vi romer blir berövande på makten över våra liv, vi blir berövade våra mänskliga rättigheter, varje dag. Detta är en fullständigt oacceptabel verklighet i Europa och vi kan göra mycket för att förbättra den.

Europaparlamentet kräver med mitt förslag nu en rad insatser, som att offentliga medel och insatser ska verka mot segregering och införa en ökad kontroll av icke-diskrimineringsaspekten i EU-finansierade program. Parlamentet uppmanar nu också EU:s och medlemsstaternas institutioner och politiska partier att aktivt främja politiskt deltagande och ökat inflytande bland romerna. Till exempel genom program för att öka romers lokala, regionala och nationella samhällsdeltagande ur ett intersektionellt perspektiv.

En central fråga för mig i kampen mot antiziganismen är nödvändigheten att upprätta ett ömsesidigt förtroende mellan romer och majoritetssamhälle. Denna ömsesidighet är helt grundläggande för att nå verklig förändring. På mitt initiativ kräver nu Europaparlamentet att kommissionen inrättar en sannings- och försoningskommission på EU-nivå. Samma uppmaning riktas mot alla medlemsstater. Syftet är att erkänna förföljelsen, exkluderingen och förnekelsen av romer under århundraden och dokumentera detta i en officiell vitbok och att göra den romska historien en del av undervisningen i grundskolan.

En annan viktig aspekt i att upprätta ett förtroende finns även frågan om tvångssterilisering. I betänkandet finns ett tydlig uppmaning om att ersätta romska kvinnor som utsatts för systematisk och statsunderstödd sterilisering och i samband med detta ge dem en offentlig ursäkt.

Medlemsstaterna uppmanas också att fördöma och bestraffa hets mot romer samt att kommissionen formulerar och etablerar en definition av antiziganism som medlemsstaterna kan använda, och att i partnerskap med medlemsstater, EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och civilsamhället ta fram konkreta åtgärder som medlemsstaterna kan genomföra för att bekämpa antiziganismen.

Här vill jag påminna om att även Sverige är en medlemsstat, och nu har dessa krav på sig. För att nå hållbar förändring är det inte bara nödvändigt att kritisera vad andra medlemsländer gör utan vi måste se på vad Sverige gör och kan göra. Det första och största steget mot ett samhälle som respekterar alla människors mänskliga rättigheter är att sluta leta efter lösningar som i själva verket skapar ännu mer utsatthet, som ett tiggeriförbud, och stället börja fokusera på vad som faktiskt kan förändra här och nu för de medmänniskor som lider.

Medlemsstaterna behöver på ett tydligt sätt säkerställa att även romer är lika inför lagen, antiziganismen måste upphöra på alla nivåer. Detta betänkande, med både dess konkreta förslag och också uppmaning att snarast fördjupa arbetet genom att ta fram fler konkreta åtgärder, är ett viktigt steg på vägen.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.