Mer militär är inte ett sätt att öka tryggheten, menar flera kvinnoorganisationer.

Kvinnoorganisationer kritiska: Mer militär ger mindre trygghet

2017-08-24 | Mattias Irving padlock 1

EKONOMI

Flera freds- och kvinnoorganisationer är kritiska till den nya försvarsuppgörelsen som ger mer pengar till militären. Säkerhet definieras på maskulina villkor och rätten till säkerhet mot andra sorters våld eller rätten till en trygg förlossning räknas inte.

Den nyligen färdigställda uppgörelsen om försvaret leder till 2,7 miljarder mer per år i tre års tid till försvaret. Det rör sig om en knapp sexprocentig höjning av det totala försvarsanslaget för perioden.

Moderaten Hans Wallmark tonar ner det faktum att de borgerliga partierna kommit överens med den försvarsminister som de menar har misskött sitt arbete så mycket att misstroende ska väckas.

– Det är två helt olika processer, säger han till DN.

Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF, är dock kritisk till det ensidiga fokuset på militärt försvar.


Blir Sverige tryggare av fler soldater? Är det rimligt att lägga så mycket pengar på militärt försvar?

– Utgångspunkten för de nya anslagen är det försvarsbeslut som fattades 2015 samt rädslan för ett ökat militärt hot, främst från Ryssland. IKFF ifrågasätter inte bara att 8,1 miljarder läggs på försvaret de kommande tre åren, varav 6,8 går till det militära försvaret, utan själva utgångspunkten i den drivna politiken; tron på att militära lösningar skapar säkerhet.

”Säkerhet” har många olika aspekter, varav den militära bara är en, menar Malin Nilsson.

– I årets utrikespolitiska deklaration lyftes till exempel klimatförändringar och brist på vatten som säkerhetspolitiska hot. Trots det tillåts det svenska försvaret genomföra miljöskadliga övningar kring Vättern som försörjer 250 000 personer med dricksvatten. Några dagar efter försvarsuppgörelsen offentliggjordes anordnades BB-marscher runt om i landet för rätten till en säker och trygg förlossningsvård, ett område där det saknas stora resurser. Det blir då tydligt vems säkerhet som prioriteras och den bredare säkerhetspolitiska analysen hamnar ständigt i skymundan av militära intressen.


Militariseringen oförenlig med feministisk politik

Malin Nilsson är mycket bekymrad över den pågående militariseringen och menar att den är oförenlig med regeringens förespeglade feministiska politik.

– IKFF är djupt oroade över den ökade militarisering vi ser samt över de enorma resurser som läggs på militära medel. Militarism bygger på föreställningar om maskulinitet kopplad till vapen, makt och dominans. Det är inte förenligt med en feministisk politik som regeringen säger sig driva.

– Investeringar i konfliktförebyggande arbete på alla nivåer och hanteringen av civila hot så som klimatförändringar, brist på mat och vatten, är centrala för att uppnå hållbar fred. Det går att förebygga väpnade konflikter men då måste grundorsakerna adresseras genom att arbetet för mänskliga rättigheter, nedrustning och hållbar utveckling prioriteras. Om vi vill ha fred, måste vi förbereda oss för fred, säger Malin Nilsson.


Hur tror du att Aurora 17 påverkar synen på Sverige som alliansfritt i omvärldens ögon?

– Jag tror inte att just Aurora 17 påverkar synen på Sverige i någon större utsträckning i andra staters ögon. Det har länge varit tydligt var Sverige står. Men det är såklart djupt problematiskt att Sverige deltar i och står värd för en stor krigsövning istället för att aktivt verka för avspänning och prioritera icke-militära lösningar.

– Närmandet till Nato och de stora internationella militärövningarna, som Aurora 17, motverkar arbetet för konfliktförebyggande, fred och avspänning. Prioriteringen av det nationella försvaret betyder att andra områden får stå tillbaka, ekonomiskt och politiskt. Vi vet att militära lösningar inte är hållbara, ändå fortsätter världen att spendera omkring 1700 miljarder dollar om året i militära utgifter.


S-kvinnor: Säkerhetspolitik bredare än försvaret

På S-kvinnors kongress förra helgen antog förbundet ett principiellt uttalande om fred och nedrustning. Uttalandet skickades ut, bland annat som en markering mot ett ensidigt fokus på militärt försvar.

– Vi tycker att det är oerhört viktigt att man pratar säkerhetspolitik ur ett bredare perspektiv än försvarets budget, för det har varit väldigt mycket om det i medierna överhuvudtaget. Fred och säkerhet är en mycket större fråga än militärt försvar, säger S-kvinnors ordförande Carina Ohlsson.

– Nu pratade man om det civila försvaret också, sårbarheten med samhällen som det vi har byggt upp och det är bra att man gör satsningar där. Då handlar det även om miljöhot och andra typer av hot som slår ut samhällsfunktioner, så man inte tappar bort det när man bara pratar om olika vapensystem.

En av kongressens gäster var utrikesminister Margot Wallström, och Carina Ohlsson framhåller betydelsen av att hon sitter i FN:s säkerhetsråd och lyfter just de här frågorna.

– Konflikterna som finns i hela världen löser man inte med vapen.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Aug. 25, 2017, 10:53 a.m. - Jacques Öhlund

Bra artikel! Mycket är på gång just nu Den gamla uttrycket sen romarriket gäller ännu idag:Om du vill ha fred förbered krig "Si vis pacem para bellum" En konferens annonseras i Paris den 22 sept har som tema "Contruire la paix, décontruire la guerre" Vi möts den 16 september i Göteborg mot Aurora 17 och Världlandsavtalet Jacques

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.