Carina Ohlsson är riksdagsledamot och ordförande för S-kvinnor.

Hur kan vi engagera fler i den feministiska kampen?

2017-07-06 | Carina Ohlsson padlock

KRÖNIKA/INRIKES

”En klassmedveten feminism är nödvändig för att bygga en rättvis och demokratisk värld, för mig är det naturligt att ställa klasskamp, kvinnokamp och antirasistisk kamp sida vid sida. Det handlar om en rättvis fördelning av resurser, representation och rättigheter”, skriver Carina Ohlsson (S).

Carina Ohlsson är ordförande för S-kvinnor och återkommande inrikespolitisk krönikör i Feministiskt perspektiv tillsammans med Rossana Dinamarca (V), Annika Hirvonen Falk (MP) och Gudrun Schyman (Fi).


Se även intervju med Carina Ohlsson av Aleksa Lundberg om rasism och nazistiska NMR:s närvaro i Almedalen.

Under Almedalsveckan, som nu pågår för fullt, bjuder S-kvinnor in till ett samtal för att ställa en diagnos på den feministiska rörelsen. Med seminariet ”Feminism – ideologi, praktisk politik och känsla” vill vi med hjälp av aktivister, filosofer och praktiker hitta nyckeln till hur vi får fler att engagera sig i den feministiska kampen.

Samhället är i grunden präglat av en patriarkal ordning, där män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Män har större ekonomisk, politisk, social och kulturell makt än kvinnor. Detta tar sig bland annat uttryck i att män tjänar mer pengar och tar mindre ansvar i hemmet. Mäns våld mot kvinnor, förtryck och diskriminering är samhällsproblem som begränsar alla kvinnor.

Vad är feminism? Det enkla svaret enligt Svenska akademin är att det är en åskådning och en rörelse som hävdar och arbetar för kvinnans fulla likställighet med mannen – både ekonomiskt, socialt och politiskt. Så är det förstås.

Metoderna för den feministiska kampen är i ständig förändring, men målet för oss är detsamma. Vårt mål är det jämställda och jämlika samhället där alla människor lever i frihet och har lika stor makt över sina egna liv och den gemensamma utvecklingen av samhället.

Många av S-kvinnors klubbar firar de närmaste åren 100 år och den äldsta klubben, Stockholms Allmänna kvinnoklubb firade 125 år bara för några veckor sedan. Skiljer sig frågorna åt, de som drevs i början av 1900 talet till i dag? Då vi läser de historiska dokumenten ser vi att frågor som ogifta mödrars ställning, likalöneprincipen, sexualupplysning för ungdomar, kvinnors organisering och kvinnors rösträtt var viktiga frågor. Känner ni igen er?

Men hur mår feminismen och den feministiska kampen i dag?

Många har pratat om en backlash för jämställdheten i världen. Att kvinnors rättigheter inskränks.

Vi ser att kvinnors möjligheter att bestämma över sin egen kropp hotas, exempelvis genom inskränkningar i aborträtten. Kvinnors ställning på arbetsmarknaden är fortfarande sämre än för män. Arbetstiderna, där deltider och delade turer är vanligare i kvinnodominerade yrken. En arbetsmiljö där fler kvinnor blir sjukskrivna i kontaktyrken och ett lönegap som är oacceptabelt. Lönegapet leder till att många kvinnor som arbetat hela sitt liv dessutom får dåliga pensioner.

Den är klart att om jag ser tillbaka 100 år på den feministiska rörelsen så har det gjorts stora framsteg men det finns mycket kvar att göra.

Det är snart 100 år sedan kvinnor fick rösträtt och 24 år sedan Socialdemokraterna beslutade på partikongressen om varvade listor. Trots det finns det fortfarande normer att bryta.

Folkrörelse och folkbildning är viktiga verktyg i den feministiska kampen. För att ta makt i samhället är det en styrka ju fler vi är. S-kvinnor organiserar kvinnor i hela landet – lokalt, regionalt och nationellt. Vi utvecklar politiken och påverkar samhällsutvecklingen för att förverkliga vår vision om en jämställd värld.

Feminismen verkar i dag nå ut i bredare grupper, S-kvinnor har vi under en längre tid känt av en stark och positiv utveckling och som organisation växer vi stadigt. Jag träffar dagligen tjejer och kvinnor, men också många killar och män, som engagerar sig för ett jämställt samhälle. Hur kan vi engagera fler i den feministiska kampen?

En klassmedveten feminism är nödvändig för att bygga en rättvis och demokratisk värld, för mig är det naturligt att ställa klasskamp, kvinnokamp och antirasistisk kamp sida vid sida. Det handlar om en rättvis fördelning av resurser, representation och rättigheter.

Ser vi samma utmaningar och lösningar? Jag ser fram emot S-kvinnors seminarium och det ska bli spännande att lyssna på filosofer och aktivister vad de har för ”diagnos” på feminismen och hur vi tillsammans kan driva den feministiska kampen framåt. Följ mig i nästa krönika där vi berättar mer om hur seminariet gick.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.