Organiserat näthat utförs oftare av män, och drabbar kvinnor hårdare, beskriver en ny rapport som sammanställer forskningen i alla de nordiska länderna.

Okunskap om yttrandefrihetens gränser möjliggör hat och hot

2017-06-27 | Mattias Irving padlock

INRIKES

Näthatet har blivit ett hot mot demokratin. Journalister och debattörer sjukskriver sig eller undviker att diskutera ämnen som integration eller sexism på grund av hoten och hatet. Dessutom framstår polisen som maktlös inför näthatet, vilket äventyrar rättssäkerheten. Det slås fast i en ny rapport beställd av Nordiska ministerrådet, om näthatet i de nordiska länderna.

FAKTA/Nikk-rapporten

Den nya rapporten Hat och hot på nätet. En kartläggning av den rättsliga regleringen i Norden från ett jämställdhetsperspektiv är framtagen av Nikk (Nordisk information för kunskap om kön) och skriven av Moa Bladini, lektor vid Göteborgs universitet på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Den föreslår bland annat:

  • Se över rutiner för handläggning av anmälningar av näthat i allmänhet och anmälningar av hatbrott i synnerhet hos polis och åklagare.
  • Ge poliser och åklagare ett ökat kunskapsunderlag avseende näthat i allmänhet och hatbrott i synnerhet. En förväntad effekt är exempelvis att polis och åklagare vågar driva mål som berör de hatbrottsgrunder som i dagsläget endast implicit omfattas av regleringen.
  • Använd befintliga lagrum kopplat till hatbrott mer explicit och konsekvent i domar. Det medför ökad möjlighet till uppföljning, synliggör hur skyddet tillämpas och lyfter straffrättens symbolvärde.

Rapporten i sin helhet kan läsas här.

Näthat har blivit del av människors vardag. Det slås fast i en ny rapport framtagen av Nordisk information för kunskap om kön (Nikk), beställd av Nordiska ministerrådet. Den är skriven av Moa Bladini, lektor vid Göteborgs universitet. Rapporten menar att näthatet är så omfattande att det hotar demokratin genom att vissa röster i offentligheten riskerar att tystna av rädsla för hat och hot, när de uppmärksammar vissa frågor.

I en dansk undersökning genomförd av dagstidningen Berlingske tillfrågades 500 kvinnor i politiken om diskriminering och trakasserier. Var femte uppgav då att de undviker vissa frågor i debatten, på grund av de hatiska reaktionerna.

Rapporten berättar om flera undersökningar där även privatpersoner uppger att den hatiska tonen på internet får dem att avstå från att delta i det offentliga samtalet. Vissa ämnen, som integration och flyktingpolitik samt jämställdhetsfrågor, väcker särskilt mycket hat och vissa grupper är särskilt utsatta för kränkningar. I förlängningen riskerar det att leda till att somligas röster tystnar, vilket är en stark indikation på att vi har en yttrandefrihet som inte är reell för alla.

I en annan undersökning uppgav 30 procent av de tillfrågade journalisterna att de har känt sig deprimerade i samband med kränkningarna. Närmare 50 procent uppgav att de har känt sig utslitna, och nästan 20 procent har haft ångestsymtom, medan drygt 5 procent har blivit sjukskrivna.


Majoriteten förövare är män

Var sjunde journalist har övervägt att helt sluta och byta yrke på grund av näthatet. Många uppger att hatet påverkar deras val av ämnen att rapportera om och bevaka, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap rekommenderar att journalister inte använder bylines när de skriver artiklar i ämnen som beskrivs som känsliga. I grupperna författare och konstnärer är de som bedriver samhällskritik särskilt utsatta för hat och hot.

Förövarna är inte någon enhetlig grupp, men det står dock en majoritet män bakom näthat som riktas mot journalister eller näthat av mer organiserat slag.

Många är inte ens medvetna om att det som de utsätts för är olagligt, skriver Moa Bladini. I hela Norden är bilden utbredd, av att polisen står maktlös inför näthatet. Det finns även en osäkerhet inom delar av rättsväsendet kring vad som faktiskt utgör brottslighet och hur det ska hanteras. Det utgör ett stort problem för rättssäkerheten.

Några studier visar även att kränkningarna i den offentliga debatten särskilt tar sikte på politisk tillhörighet, etnicitet, religion och kön, enligt rapporten. Men överlag i Norden råder en stor osäkerhet kring hur hatbrottsbestämmelser ska tillämpas och var gränsen för yttrandefriheten går, vilket resulterar i att bestämmelserna sällan används. Detta innebär att det juridiska skyddet i praktiken är mycket svagt för de berörda grupperna, och i dagsläget obefintligt för dem som utsätts på grund av kön, ålder, social status och politisk tillhörighet.


Kvinnor särskilt utsatta

Forskningen visar att näthat som riktas mot kvinnor i stor utsträckning är kopplat till kön. Men sexualiserade kränkningar mot kvinnor faller i flera fall utanför ramen för den befintliga lagstiftningen, speciellt hot om att sprida vidare avklädda eller sexualiserade bilder, eftersom hotlagstiftningen endast gäller liv och egendom. Även lagstiftningen på området stalkningsbrott är svagare i Sverige än i exempelvis Norge. Stalkning är ett relativt vanligt brott, enligt studien.

Kvinnor görs mycket ofta görs till föremål för attacker baserade på kön, men det saknas idag lagstiftning för att skydda personer som näthatas speciellt på grund av kön. Kvinnor uppger också i större utsträckning än män att de upplever obehag i samband med nätkränkningarna. Det saknas också skydd för personer som näthatas på grund av funktionalitet, och finns inte heller särskilt mycket forskning om näthat riktat mot personer vars funktionalitet faller utanför normerna.

En viktig aspekt för att förstå näthatet är att det har letat sig in i folks fickor, enligt rapporten. Många är ständigt uppkopplade mot nätet via sina telefoner, och är därigenom tillgängliga för att utsättas för näthat dygnets alla timmar. Det finns inga trygga rum. Dessutom gör den ökade tillgängligheten att det blir lättare att ”impulshata” i stundens hetta, istället för att få tillfälle att lugna ner sig innan ett kontakttillfälle med föremålet för hatet uppenbarar sig.

Kränkande material tenderar att cirkulera och postas på nytt. Det är därför svårt att prata om enskilda kränkande händelser, som lagstiftningen ofta utgår ifrån. En kränkning kan tvärtom cirkulera på internet i åratal.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.