Sarah Homewood studerar interaktionsdesign vid Malmö högskola och har forskat kring ett preventivt microchip.

Preventivmedel med ny teknik men gamla hormoner

2016-08-30 | Catharina Sigala padlock 1

INRIKES

Om två år kommer det i Sverige att finnas ett nytt preventivmedel för kvinnor, transpersoner och ickebinära med livmoder. Ett microchip opereras in under huden och aktiveras med en fjärrkontroll. Trots att tekniken är ny är det samma typ av könshormoner som finns i nuvarande preventivmedel.

Sarah Homewood var 19 år när hon satte in en p-stav. Hon fick inte veta hur staven kunde påverka henne eller vilka de eventuella biverkningarna var. Nu har hon just avslutat sin masteruppsats om ett preventivt microchip som kommer att finnas på den svenska marknaden 2018.

– Under tre år ifrågasatte jag varför jag var ledsen. Jag visste inte om det var jag eller om det var hormonerna som påverkade mig. Det viktiga är att vi pratar öppet om preventivmedel för att förstå hur vi vill att det ska fungera.

Det preventiva microchippet utsöndrar levonorgestrel, ett syntetiskt hormon som finns i de flesta sorters preventivmedel. Användaren kan styra sin fertilitet genom att aktivera hormonflödet med hjälp av en fjärrkontroll.

Sarah Homewood studerar interaktionsdesign på Malmö högskola. I sin uppsats har hon studerat reaktioner på microchippet. Många känner oro inför säkerheten kring chippet och vem som kan styra fjärrkontrollen. Den enda säkerhetsåtgärden som finns i dag är att fjärrkontrollen måste hållas mot användarens hud för att fungera. Men Sarah Homewood tycker inte att det är tillräckligt.

– Jag är inte emot företaget Microchips, men jag är emot att man skapar nya former av preventivmedel utan att ta hänsyn till hur det kommer att påverka personerna som använder dem.


Risker med teknologin

Tidigare i våras höll Sarah Homewood en workshop på Malmö högskola. På plats fanns Jenny Koos, rådgivare i reproduktiv hälsa och handledare i fertilitetsförståelsen; att lära sig menscykelns faser och därmed sin fertilitet. Hon tycker att problemet med ett microchip är att det utsöndrar samma typ av syntetiskt hormon som finns i andra preventivmedel.

– Många kvinnor lider av biverkningar från syntethormon. Ur det perspektivet är chippet inte någon innovation. De artificiella hormonerna påverkar hela kroppen eftersom de sprids genom blodet. De påverkar också den naturliga hormonproduktionen vilket kan ge långvariga effekter på allmänhälsan, säger hon.

Den vanligaste orsaken att användningen av hormonella preventivmedel avbryts är blödningsrubbningar och humörförändringar med nedstämdhet och irritabilitet, enligt de behandlingsrekommendationer som gått ut till vårdpersonal. Även nedsatt libido, huvudvärk, illamående, ökad pigmentering och flytningar kan förekomma.

Jenny Koos ser en risk med att teknologin tar en allt större plats som preventiv metod. Hon menar att användaren förlitar sig på teknologi istället för att lära känna sin kropp och dess signaler.


Inga garantier

Microchippet är designat för att ge en automatisk dos syntetiskt levonorgestrel på 30 milligram, men kan programmeras att ge både mer eller mindre. Om flödet stängs av ska kroppen genast vara fertil, enligt företaget Microchips.

– Den garantin kan inte ges. Det tar olika lång tid för kroppen att återhämta sig efter denna typ av preventivmedel. Det skulle kunna vara en ljuspunkt att dosen kan anpassas men jag vet inte hur det skulle gå till. Om dosen är så låg att kvinnan inte lider av biverkningar så kanske hon riskerar att bli gravid, säger Jenny Koos.

Även Lotta Andersson deltog i Sarah Homewoods workshop. Hon är barnmorska på Malmö högskolas studenthälsa. Hon ser fördelar med att användaren själv kan avgöra om hen vill vara fertil eller inte med hjälp av en fjärrkontroll.

– Självklart ska vi inte ta hormoner om vi inte mår bra av det, men jag har träffat många kvinnor som inte ens märker av att de tar hormoner.


I stället för satsningar

Eftersom chippet är tillverkat att hålla i 16 år kommer det troligtvis bli ett billigare alternativ för sjukvården än de preventivmedel som används i dag. Dessa håller maximalt i fem år. Men det kan också innebära att användaren inte söker vård om det skulle uppstå biverkningar eller andra hälsoförändringar.

– Jag är orolig för att de som använder chippet inte kommer att gå till läkaren eller barnmorskan på 16 år. Då riskerar vi att missa symptom på andra sjukdomar, säger Lotta Andersson.

Jenny Koos håller med.

– Det är bakvänt från en feministisk synpunkt. Istället för att satsa på kvinnohälsa skapar man en metod som gör att kvinnor inte behöver söka vård.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Aug. 30, 2016, 11:53 a.m. - gudrun tiberg

Kämpa på! TIBBE

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.