Inget samtycke – inget samlag

2016-05-30 | Jackie Olsson padlock

OPINION

”Även om det visar sig att en samtyckeslag inte skulle öka antalet domar så vet vi att det skulle minska antalet nätter då människor i vårt samhälle med lika mycket rätt till självförtroende som du och jag skulle gråta sig till söms, skämmas över sina kroppar och handlingar som inte ens reflekterade deras vilja.” Nicole Jansson är 14 år och trött på rättsväsendets, och vuxenvärldens, signaler till unga i dagens samhälle.

RELATERADE ARTIKLAR:

2016-04-20 Samtyckeslag ska förändra attityder till våldtäkt

2014-08-29 Alliansen tror på hårdare straff

2014-01-31 Röster för och emot samtyckeslagstiftning

2014-01-28 Regeringen utreder samtyckeslagstiftning

2013-10-14 Tenstafallet bra utgångspunkt för framtida diskussion

Jag är fjorton år gammal. Jag är tjej. Jag är oroad, och jag är trött. Jag är trött på att behöva kolla över axeln varje gång jag hör fotsteg bakom mig på gatan på kvällen. Jag är trött på att behöva ta av mig mitt smink innan jag ska åka tunnelbana efter klockan sju bara så att jag ska dra åt mig så lite uppmärksamhet som möjligt. Jag är trött på att känna mig skyldig varje gång någon säger något som gör mig rädd och varje gång någon ser på mig på ett sätt som gör mig rädd. Och jag är så fruktansvärt otroligt trött på att höra på när mina vänner berättar att de blir kallade saker när de går ner för gatan, att de måste byta tunnelbanevagn för att de känner sig otrygga, att de känner att de måste ställa frågorna ”vad måste jag göra för att förhindra det? Vad gjorde jag fel?” Men mest av allt är jag besviken. Jag är besviken på att det är era barn som blir utsatta, era barn vars självförtroende som förstörs och era barn som desperat tvingas lära sig hur de ska undvika det. Ingen ur min generation vill att ni, de vuxna, lär oss hur man förhindrar att bli utsatt. Vi vill bara att ni lär både oss och er själva att inte utsätta någon.

I dag i Sverige så vilar våra lagar på att det är tillåtet att utgå ifrån att samtliga parter vill ha sex så länge inte ett ”nej” uttalas. Har man som någon som är ”lite nyfiken på hela-den-här-grejen-med-sex-men-vill-ta-en-sak-i-taget” uttryckt sig otydligt när man satt och hånglade på en festsoffa men absolut inte ville ha sex så kan förövaren därav hävda att ”Jo, men hen sade faktiskt aldrig nej” eller att hen antog att offret ville då man ”ändå var halvvägs dit”. Med hjälp av en samtyckeslag så skulle alltså förövaren inte ha möjlighet att skylla på att denne inte förstod eller hade missuppfattat situationen eftersom att hen måste försäkra sig om att partnern är villig.

Man kan aldrig heller förutse hur man ska reagera i en viss situation innan man faktiskt upplever den. Man tänker sig att man ska skrika, bita och slå om det någonsin skulle inträffa, men när man väl befinner sig i den situationen, möjligtvis alkoholpåverkad och förvirrad så har man inte full kontroll. Man kanske bara låg där som en död fisk, utan att säga något och utan att förstå något. Och så lider man av konsekvenserna, av skammen, av inbillningen att alla som säger ”du blev ju inte våldtagen, bara lite sexuellt utnyttjad” har rätt. Man kanske kved eller uttryckte något förtvivlat sluddrande. Men enligt vår lag så är det inte ett nej. Är det inte ett nej, så säger lagen att det är ett ja. Och är det ett ja, så säger lagen också att det är lagligt. Sammanfattningsvis så innebär detta att någon i ett sådant fall (och det är många) lagligt kan ha motvilligt samlag och sedan lida av konsekvenserna hur länge som helst. Skulle en samtyckeslag finnas i just en sådan här situation så skulle det förhindra att situationer som denna ens uppstod då förövaren helt enkelt bara måste försäkra sig om att samtliga parter vill ha sex.

Givetvis kommer förövaren hävda att de har fått samtycke vare sig lagen ser annorlunda ut eller ej – något som går emot idén kring att en samtyckeslag skulle innebära en förbättring. I sin tur skulle detta då inte leda till fler domar eller fler bevis på att ett brott faktiskt har begåtts. Dock så skulle förövaren, under både rättegång och förhör, behöva både visa och bevisa att samtycket var tydligt. I dag är det offret som måste övertala rätten och domaren att hen har gjort tillräckligt mycket motstånd eller tydligt visat att hen inte ville ha sex. Har man inte uttryckt ett direkt nej eller inte gjort ”tillräckligt” mycket motstånd så får man ingen rättvisa och ingen blir dömd. Det som glöms bort är att det är mycket enklare och mer funktionellt att bevisa att något har hänt, att någon sade ja, än att bevisa att något inte har hänt, att man tyckte nej men inte sade det. I fyra femtedelar av alla våldtäktsfall så är förövaren någon som offret litar på och därav finns det inte heller alltid tillräckligt ”bevis” så som blåtiror och rivmärken.

Vi har få saker viktigare än vår trygghet. Så länge man inte får gå naken utan att någon inbillar sig att det är fritt fram, så kommer människans oro växa och trygghet att minska. Även om det visar sig att en samtyckeslag inte skulle öka antalet domar så vet vi att det skulle minska antalet nätter då människor i vårt samhälle med lika mycket rätt till självförtroende som du och jag skulle gråta sig till söms, skämmas över sina kroppar och handlingar som inte ens reflekterade deras vilja. Samtycke bör vara enkelt. Om det inte är ett ja, så är det ett nej. Inte tvärtom. Vi måste sluta lita på att man kan få ett svar på en fråga som inte ställs.