Bild: Pressbild

V: ”Vi stärker stödet till ungdomar som vågar ifrågasätta”

2014-09-04 | Clara Lindblom padlock

OPINION

Vänsterpartiet vill i Stockholm avsätta 15 miljoner kronor till en fond ur vilken elevgrupper ska kunna söka pengar, som ett verktyg för att öka eleverna påverkansmöjligheter i sina skolor och vi hoppas att fler kommuner följer exemplet. Det skriver Clara Lindblom från Vänsterpartiet i samband med lanseringen av Stockholmsvänsterns kampanjfilm Organisering – Feministiska elevgruppen.

Clara Lindblom är andranamn till kommunfullmäktige för Vänsterpartiet i Stockholms stad

När jag var 14 år startade jag en jämställdhetsgrupp på min högstadieskola tillsammans med några andra tjejer i parallellklassen. Vi hade precis börja låna böcker som Under det rosa täcket av Nina Björk på biblioteket, gick på vår första 8 mars-demonstration och läste slaviskt tidningen Darling varje månad. Det var en känsla av att några plötsligt satte ord på saker man länge hade haft på känn, upplevelser som man inte ännu riktigt kunde verbalisera. Med jämställdhetsgruppen tog vi de första stegen för att också organisera oss för att förändra det som vi dagligen upplevde i skolkorridorerna. Vi utbytte erfarenheter, fick hjälp att börja ta fram en jämställdhetsplan tillsammans med skolledningen och arrangerade en temadag om jämställdhet för samtliga elever på hela skolan.

Detta var inte bara någonting som jag i efterhand har förstått har betytt väldigt mycket för mig som person. Det gav mig självförtroende, gemenskap och insikter om att samhället bara kan förändras om man gör någonting åt saken tillsammans med andra. Det banade också väg för ett fortsatt engagemang, ännu en jämställdhetsgrupp på gymnasiet och elevfackligt arbete och senare fackligt och politiskt engagemang.

Elevgrupper handlar om praktisk demokratiutövning – en direkt utbildning i att bli en aktiv samhällsmedborgare. Att sätta ord på upplevelser, formulera motstrategier och sedan samarbeta tillsammans med andra för att på ett konstruktivt sätt åstadkomma en förändring.

Ansvaret ligger hos oss vuxna att se till att skolmiljön är trygg och inkluderande för alla unga. Men ungdomar har också sedan en lång tid tillbaka själva organiserat sig på sina skolor för att göra dem bättre. De känner sina skolkamrater och sin skolmiljö och kan ofta påverka på ett sätt som vi vuxna inte kan.

Jämställdhetsgrupper som ordnar temadagar, hbtq-grupper som vågar belysa normerna i skolan och elever som arrangerar feministiskt självförsvar för sina klasskamrater. Det är bara några exempel på det viktiga jämställdhets- och normkritiska arbete som ungdomar bedriver på sina skolor.

Vi måste från politiskt håll visa att vi stöttar de initiativ som verkar för en inkluderande och därmed bättre skolmiljö och därför ska eleverna få tillgång till resurser. Vänsterpartiet vill i Stockholm avsätta 15 miljoner kronor till en fond ur vilken elevgrupper ska kunna söka pengar, som ett verktyg för att öka eleverna påverkansmöjligheter i sina skolor och vi hoppas att fler kommuner följer exemplet.

Som unga formas våra värderingar och skolan är en avgörande plats. I en öppen skolmiljö, där diskussioner om sexualitet, rasism, genus och andra familjebildningar än den normativa tillåts få utrymme byggs ett mer inkluderande samhälle. Att stötta positiva krafter i skolan är därför en av de viktigaste investeringarna i framtiden som vi kan göra.