En av de viktigaste mekanismer som verkar för att upprätthålla en given maktordning består av utövande av fördold censur. Ideologisk censur är som mest effektiv när den är osynlig och när den framstår som naturlig, nödvändig och förnuftig. Möjligheten att bestämma ramarna för en debatt, eller med andra ord problemformuleringsprivilegiet, är därför en av de mest kraftfulla och effektiva operationerna i upprätthållandet av en rådande maktordning och utövandet av ideologiskt våld.
Feministiskt Perspektiv är en maktkritisk tidning. Det som förenar prenumeranter och skribenter är övertygelsen om att rådande maktförhållande mellan könen bör ändras i en mer jämlik riktning. Tidningens plats i den svenska offentligheten är därför inte att reproducera förhärskande perspektiv och problemformuleringar utan att ge röst åt feministiska perspektiv.
Det finns många feministiska perspektiv. Olika feminister gör olika analyser om kvinnounderordningens art och orsaker. Likaså finns det många olika feministiska ståndpunkter vad beträffar vilka frågor som bör drivas och genom vilka metoder. Vår plattform saknar inte en redaktionell linje: vi försvarar pluralismen! Vår ambition är att alla feminister hos oss ska finna ett utrymme att uttrycka sina ståndpunkter och föreslå feministiska mål och feministiska metoder även eller till och med i synnerhet om dessa åsikter faller utanför ramarna för etablissemangets uppfattningar inklusive definitionen av politik, demokrati och våld.
Denna linje är väl förankrad i radikalt demokratiskt tänkande, det vill säga en demokratiteori enligt vilken konflikter och meningsskiljaktigheter är nödvändiga moment i strävandet efter inkludering, jämlikhet och rättvisa och att denna öppenhet – om den bedrivs konsekvent – bidrar till att skapa politisk gemenskap och solidaritet.
Demokratisk praktik är svår och riskfylld, den tvingar oss att våga riskera ge utrymme för den andres röst och det oväntade som kan komma från det. Demokrati är en pågående process och därmed inte detsamma som upprätthållande av existerande institutioner och normer eller bevakandet av att samtalet skall följa den förhärskande ideologins ramar. Demokrati kan inte skyddas genom att tysta eller marginalisera de röster som utmanar de förhärskande uppfattningarna. Och den hotas ofta mer av ängsliga konsensussträvande redaktioner som endast släpper fram de uppfattningar som vid en given tidpunkt låter självklart vettiga än av de röster som formuleras från den tidpunktens extremer.
Publiceringen av Emma Domínguez öppna brev är inget olycksfall i arbetet. Den är en av de instanser i vilken Feministiskt Perspektiv visar på redaktionell integritet i enlighet med demokratisk pluralism.
5
Följ oss
Gå till sidtoppen
"En av de viktigaste mekanismer som verkar för att upprätthålla en given maktordning består av utövande av fördold censur. Ideologisk censur är som mest effektiv när den är osynlig och när den framstår som naturlig, nödvändig och förnuftig. Möjligheten att bestämma ramarna för en debatt, eller med andra ord problemformuleringsprivilegiet, är därför en av de mest kraftfulla och effektiva operationerna i upprätthållandet av en rådande maktordning och utövandet av ideologiskt våld."
"Det finns många feministiska perspektiv. Olika feminister gör olika analyser om kvinnounderordningens art och orsaker."
"Demokrati kan inte skyddas genom att tysta eller marginalisera de röster som utmanar de förhärskande uppfattningarna."
Jag ställer mig bakom er redaktionella strategi till fullo(!). Men med - det visserligen mycket viktiga - undantaget "feministisk" så är det även en likartad (inte likadan) strategi som SD, avpixlat mfl. utifrån SIN verklighetsbeskrivning håller sig med. Jag ser givetvis olikheterna, strategin kommer från motsatt värdegrund och har också andra syften, men den har också just likheter.
Ett samtal kring detta "att riskera att höra den vars röst vi inte önskar höra" skulle vara väldigt intressant. Det handlar för mig om att väga mina egna totalitära ambitioner mot en dekonstruerande och demokratisk praktik som förflyttar maktpositioner, och det är fruktansvärt svårt! Det är också en viktig och ständigt aktuell diskussion för varje social rörelse.
Det aktualiserar också frågan om separatistiska rum (där åsiktscencur i viss utsträckning är nödvändigt) respektive "rum för alla/de flesta/många"(där även t.ex. SD torde vara inbjudna) - vilket jag också tycker är en väldigt aktuell fråga för närvarande.
Jag åtar mig inte att skriva ett inledande inlägg (åtminstone inte just nu) - men skulle gärna se att någon plockade upp detta!
(Jag inser att min analogi haltar även utifrån begrepp som "pluralism", samtidigt kan även de jag önskar tysta använda samma argument och jag får, åtminstone ibland, svårigheter att inte tillgripa argument som "men det är helt enkelt fel strategi" och motivera ställningstaganden som just någon form av allmänt gott etiskt förhållningssätt.
Tårtan tycker jag dock inte är "fel strategi".)
Tack Hanna för inlägget och förslaget. Ser gärna en sådan diskussion på sidan och du får gärna komma med ett första inlägg. Personligen tror jag att det är mittenståndpunkterna snarare än marginalerna som är mest farliga för demokratin. Det är inte SD och avpixlat som har kraften att driva in oss i en fascistisk verklighet. De har bara kraft i den mån den strukturella rasismen understödjer dem och mittenståndpunkten upprätthåller en kulturrasistisk verklighetsuppfattning. Hitler hade förblivit en misslyckad konstnär med konstiga ideer om högern inte allierat sig med honom i hat mot kommunismen och socialdemokratin inte hade förrått internationalismen.
Jag håller absolut med dig om detta Edda! Samtidigt tror jag att dessa marginaler bidrar till att förflytta gränser för samtalet. De blir tydliga ställningstaganden som när de upprepats nog många gånger förlorar del av sin radikalitet och slutligen kan ses som helt ok av just mitten. Också jämförbart med när t.ex. SD (enkelt som exempel) får bestämma förutsättningarna/utgångspunkterna för ett samtal - så kan motargument låta oerhört komplicerade och lama i jämförelse med den enkla och raka argumentering som används av populister.
Det är viktigt att fortsätta att betrakta argumenten från höger (marginal såväl som mitt) som braskande.
Absolut är det så! Det är inte en vision som tillåter att sätta sig och slå sig till ro. Utan som kräver en ständig strid mellan olika uppfattningar och ett ständigt klargörande av skiljelinjer mellan olika politiska visioner. Det är just på den här punkten som till exempel socialdemokraternas ovilja att ta ställning och driva en egen politik, deras sökande efter mittenpositionen (som visas tydligt i deras senaste utspel) är så förödande för demokratin. Demokratin måste ständigt praktiseras, gör vi inte det så finns det inget sätt att skydda den. Men det är förstås så att din fråga kvarstår och är grundläggande, nödvändig att ständigt diskutera och omöjlig att slutgiltigt besvara.