Tyskland vann EM-finalen. De vann över Norge med ett mål mot noll. Här ser vi guldregnet över laget som vinner EM-guld för 6:e gången.

#em13: Historien upprepade sig. Ännu en historia skrevs

2013-07-30 | Alva Nilsson padlock

KRÖNIKA/SPORT

Tyskland slog ut Sverige. Tyskland vann mot Norge. Tyskland vann EM-guld. För 6:e gången. Men ett stycke damfotbollshistoria har skrivits. Alva Nilsson ger er den sista EM-krönikan för denna gång.

För tre veckor sedan på börjades EM-resan i Göteborg. Sverige mötte Danmark i hemmanationens sämsta EM-match, Italien mötte Finland i hela EM:s mest tama och avslagna tillställning. Över 16 000 personer kom till Gamla Ullevi för att se Sverige missa chansen att avgöra premiärmatchen, trots två gyllene tillfällen från elva meter.

Det sprakade inte direkt som den första matchdagen i detta mästerskap. Men tre veckor senare satt vi på Friends arena och kunde konstatera att det hade sprakat rejält på vägen dit. Och det hade slutat precis som vanligt. Och att vi fått se två straffräddningar även i finalen.

Om jag, lite snabbt, får uttrycka min beundran för det tyska damlandslaget i fotboll, är det okej för er att jag gör det då?
Efter Sveriges semifinalsförlust mot just Tyskland skrev jag hur jag skulle sitta på finalarenan och lära min systerson att man aldrig hejar på det tyska damlandslaget i fotboll. Det gjorde jag.

En kvart in i finalmatchen hade rösten börjat försvinna, och inte en enda gång hade jag slösat min röst på Tyskland. Men när slutsignalen gick och matchen var över stod jag upp och applåderade Europamästarna. De sexfaldiga Europamästarna. Framför allt applåderade jag målvakten Nadine Angerer.


"Horribelt"

Tyskland vann EM-finalen med 1-0. Anja Mittag, tillvardags i LdB FC Malmö, gjorde det avgörande målet strax efter paus. Men Norge fick två gratischanser att kvittera, en innan och en efter det tyska guldmålet.

Den rumänska domaren gav Norge två chanser från strafflinjen. Två chanser lagen aldrig skulle ha haft, båda straffarna var nämligen horribelt dömda. Och därför tycker jag att det finns en viss rättvisa att Norge inte lyckades göra mål på sina straffar.

För Nadine Angerer stod i vägen. Angerer räddade båda straffarna i finalen. 34-åringen som höll nollan rakt igenom VM 2007 släppte in ett mål i EM 2013. Ett mål. Tyskland vann sin kvartsfinal mot Italien med 1-0, sin semifinal mot Sverige med samma siffror.

Efter två straffräddningar av Angerer vann Tyskland även EM-finalen med 1-0. Angerer var finalens bästa spelare, turneringens bästa målvakt. Kanske var den tyska målvaksjätten till och med hela EM:s bästa spelare.

Nästan en vecka efter att hon sänkt Sverige och några dagar efter att hon höjt EM-pokalen mot skyn tycker jag faktiskt det.


"Historien upprepade sig"

Om vi nu flyttar oss från finalen och summerar turneringen finns det en sak som bara inte går att ignorera - #den12espelaren.

Sverige gick ut på planen i finalens halvtidsvila, med en banderoll i händerna, för att tacka den tolfte spelaren för stödet de fått de senaste veckorna. Då stod 41 103 människor upp på arenan och applådera det svenska landslag som spelat sig rätt in hjärtat på oss. 41 103.

Så många människor har aldrig besökt en EM-match på damsidan tidigare. Aldrig. Det tidigare rekordet låg på strax över 29 000 åskådare och det här bekräftar bara det vi damfotbollsälskare redan visste – EM har varit en folkfest och en publikfest utan dess like.

Det har skrivits damfotbollshistoria i Sverige den här sommaren. Sverige har skrivit in sig i historieböckerna för att ha arrangerat det bästa Europamästerskapet världen någonsin skådat. Och även om Sverige inte gick hela vägen till finalen, även om det fortfarande gör ont att Angerer stod i vägen, så ska vi vara stolta över att vi skrivit historia.

Samtidigt som vi lite ironiskt kan konstatera att historien upprepade sig, för sjätte gången. När EM blåstes av slutade spektaklet som det gjort sex gånger i rad – med tyskt guldjubel.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: