Familjelagar vingklipper kvinnors liv från vaggan till graven, konstaterar Maria Hagberg.

Kvinnors frihet förutsätter sekulär rättvisa

2013-01-04 | Maria Hagberg padlock 2

OPINION

Svenskt rättsväsende behöver ökad kunskap om hur familjelagar begränsar kvinnors rättigheter där de tillämpas. Det anser Maria Hagberg, som samtidigt betonar vikten av de jämställdhetsreformer som genomförts i Sverige och uppmanar regeringen att skärpa arbetet för alla kvinnors rättigheter – både inom landet och via utrikespolitiken.

Maria Hagberg är internationell kvinnorättsaktivist, sakkunnig i ärenden av hedersrelaterad och/eller familjelagsbaserad karaktär, styrelsemedlem i IFE-EFI (internationellt feministnätverk) och GADIP, forskar- och praktikernätverk på Global Gender Studies vid Göteborgs Universitet

Min intention med denna artikel är att uppmärksamma det behov av utbildning i vår myndighetssfär kring andra rättssystem och som vi behöver för att korrekt hantera ärenden som handlar om mänskliga rättigheter och då i synnerhet kvinnors rättigheter. Jag vill också belysa vikten av internationell solidaritet i demokratibygge då de freds- och kvinnoorganisationer som verkar i forna diktaturer och som nu riskerar att bli religiösa diktaturer (åtminstone för kvinnor och hbt-personer) inte har några medel att motverka den utvecklingen.

I december 2012 hade jag förmånen att få delta i en oerhört viktig konferens i Beirut angående kvinnors inflytande i formandet av konstitutionerna i länder som skakats av omfattande folkresningar de senaste åren. Deltagare var i huvudsak kvinnliga politiker och aktivister från bland annat Egypten, Tunisien, Algeriet, Libanon, Palestina och Nepal. De vittnade samtliga om allvaret i att innefatta religionen i konstitutionen och betonade upprepat behovet av sekulära konstitutioner. Både troende och icke-troende deltagare intygade detta.


I de länder som kommit en bit på väg i formandet av sina nya konstitutioner efter diktaturer har, i huvudsak manliga, politiker och religiösa ledare ignorerat att inkludera kvinnors rättigheter, mänskliga rättigheter och jämställdhet i konstitutionerna, enligt deltagarna.


Konferensen i sin helhet var för mig en bekräftelse på det arbete mot genusbaserat våld under många år där jag hävdat vikten av att belysa reformer som haft avgörande betydelse för små framsteg i arbetet för jämställdhet och kvinnors rättigheter. Mitt arbete de senaste fem åren i mellanöstern tillsammans med kvinnoorganisationerna där är också en viktig faktor.

I stora delar av världen, inte minst i mellanöstern och Nordafrika, tillämpas så kallade familjelagar. De inkluderar allt som gäller familjen ”från vaggan till graven”, som aktivister på plats uttrycker det. I Israel finns till exempel tre religiösa domstolar och en civilrättslig domstol (som kostar pengar). I Libanon finns 18 religiösa domstolar och i de palestinska territorierna gäller sharia enligt islam. I Irak är islam numera statsreligion, för trots både regional och nationell lagstiftning är det ytterst sharia som gäller.

Till dem har också fogats lagparagrafer som underlåter eller ursäktar hedersmord. I Irak/Kurdistan togs 2002 den artikel bort som ger mildare straff vid hedersmord men den är ännu inte implementerad och de ”förmildrande skälen” utövas fortfarande med full kraft. I Jordanien togs artikeln bort härom året men används fullt ut ändå på grund av obefintlig tillämpning av nytt regelsystem. Sammantaget utgör de av religion (kristendom, judendom och islam – den i regionen dominerande religionen) utformade familjelagarna ett starkt hot mot kvinnors rättigheter och kvinnors trygghet i såväl samhälle som familj. Enligt familjelagarna begränsas kvinnors rätt till sitt eget liv, sin sexualitet, sitt föräldraskap, sin arvsrätt, sitt val av partner, sin rätt till utbildning och eget arbete utanför hemmet, rätt till abort och reproduktiv hälsa och så vidare.


I Sverige finns sedan en längre tid flera försvårande omständigheter när det gäller huruvida vi kommit någonstans eller ej. En linje är kulturrelativistisk, högljudd inom universiteten, och en annan rent kvinnofientlig, som bygger på rasism och förminskande av mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. En tredje linje är attityden hos en del tongivande politiker som kritiserar jämställdhetspolitiken i Sverige och som påstår att vi inte kommit någonstans.


Häromåret tog jag vid en kvinnokonferens i Skopje tillfället i akt och frågade en god vän, tillika aktad parlamentsledamot och erfaren kvinnoaktivist från Jordanien, om påståendet att ”FN:s konventioner är ett västerländskt påfund”. Hon svarade utan att blinka att ”det argumentet använder makthavarna i våra länder för att slippa införa kvinnors rättigheter”.

Jag har sedan mötts av argumentet att FN:s konventioner inrättats då flera av medlemsländerna var kolonier. Det argumentet håller dock inte då det gäller FN:s kvinnokonvention (CEDAW) som togs då de flesta före detta kolonialstater hade befriat sig från kolonisatörerna.

Nu vill jag se vilka reformer som gjort det möjligt för kvinnor i Sverige att nå en liten bit på väg mot ett jämställt samhälle. Därför har jag tagit fram några årtal som haft betydelse och beskriver hur dessa frågor hanteras där familjelagar råder eller där religionen utgör konstitutionen (se nedan). Helt avgörande betydelse har vår långvariga fred haft.

Sverige anses fortfarande enligt World Value Survey som ett av de mest jämställda länderna i världen och som mycket sekulärt. Det är dock inget vi ska ta för givet. Eftersom det är oerhört många reformer som kvinnoaktivister och politiker arbetat fram genom åren får jag fokusera på en del som är direkt kopplade till kvinnors rättigheter och familjen.

Som framkommer nedan är mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck ursäktat och tillåtet i flera länder där religiösa familjelagar råder och särskild lagstiftning ursäktar än i dag hedersrelaterat våld och förtryck.

Sedan drygt fem år tillbaka gör jag analyser av juridiska utredningar i fall där mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och hatbrott utgör en stor risk för den som söker skydd från utvisning, eller återvändande till forna hemländer.


Det finns en stor okunskap inom rättsväsendet om hur våldet mot kvinnor faktiskt praktiseras och ursäktas av inhemsk religiös lagstiftning och ojämställda konstitutioner på olika håll i världen. Därför bör regeringen ta ställning till bland annat följande:


Inom Sverige

  • Att alla universitetsutbildningar som utbildar personer för myndighetsutövning, i synnerhet av juridisk karaktär, skall omfatta kunskap om andra rättssystem än det svenska, skapa förståelse för komplexiteten och möjliggöra korrekta riskbedömningar för den våldsutsatta

  • Att de som utbildar, handleder och utreder ärenden av familjelagskaraktär ska ha dubbel kompetens det vill säga professionell erfarenhet av myndighetsutövning i svensk lagstiftning och erfarenhet och kunskap om familjelagsstiftning samt grundlig kunskap om FN:s kvinnokonvention


Internationellt

  • Att genom internationellt samarbete minska och på sikt avskaffa de regelsystem och konstitutioner som motverkar FN:s konvention om avskaffandet av allt våld mot kvinnor

  • Att verka för sekulära jämställda konstitutioner genom aktivt agerande i FN och andra internationella institutioner

  • Att genom en radikal och jämställd utrikespolitik verka för att kvinnors asylskäl uppgraderas så länge som de drabbas av religiösa domstolar eller starkt religiöst präglad lagstiftning runt om i världen

  • Att föra en utrikespolitik som kraftfullt uppmärksammar och tar hänsyn till kvinnors rättigheter och verkar för rättsligt och polisiärt samarbete för dess efterlevnad över gränserna


REFORMER I SVERIGE OCH FAMILJELAGARS INNEBÖRD

  • 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män

    Där familjelagar fortfarande råder är det inte alltid så, utan beror på om kvinnan gifter sig så att ägorna utvidgas. Genom barnäktenskap, tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap är kvinnan en handelsvara.

  • 1846 Änkor, frånskilda och ogifta kvinnor får rätt att idka näringsverksamhet

    I många länder där familjelagar råder har ensamstående kvinnor liten möjlighet att arbeta utanför hemmet. Att vistas i miljöer med främmande män kräver manlig släktings närvaro. Änkor kan i vissa fall bo själva, medan frånskilda eller ensamstående ses som ”prostituerade”. Omfattande ryktesspridning och brist på trygga bostäder hindrar kvinnor från att bo själva.

  • 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru

    I flera familjelagar anses det rätt att ”tukta sin hustru” genom ”måttlig aga”.

  • 1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder

    1921 Gift kvinna blir myndig vid 21 år ålder och makarna är likställda i äktenskapet

    Där familjelagar råder är kvinnan aldrig myndig. Maken eller annan manlig släkting (även söner) är förmyndare. Rörelsefriheten är begränsad och att resa utomlands kräver ofta intyg från förmyndaren.

  • 1931 Moderskapspeng införs

    Där familjelagar råder har en ensamstående mamma ingen möjlighet att försörja sig utom möjligen genom prostitution. Hon tvingas föda i lönndom, överge barnet, lämna det på barnhem. Adoption är på många håll inte tillåten, då det är blodsbanden och ägandet inom familjen som ska bevaras. Barn överges och dödas då de föds utanför äktenskapet. Även barn som förs in i ett nytt äktenskap kan lämnas på barnhem om den nya frun inte vill ha dem.

  • 1938 Preventivmedel tillåts, bidragsförskott införs liksom mödrahjälp till behövande och moderskapspenning för alla

    Där familjelagar råder är preventivmedel oftast inte tillåtna utan används eventuellt i lönndom. Ensamstående mammor är hänvisade till mödrahem, där det finns, och kan tvingas bo på kvinnojour i åratal om de inte kan föras ut ur landet i samband med dödshot mot kvinnan och barnet.

  • 1950 Båda föräldrar blir förmyndare för barnen

    Där familjelagar råder är oftast fadern eller annan manlig släkting förmyndare för barnen.

  • 1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med utländsk medborgare

    Medborgarskapet för kvinnor och barn är ett stort problem i flera länder med familjelagar och kan innebära problem vid eventuell skilsmässa.

  • 1958 Kvinnor får bli präster

    I många länder anses det helt otänkbart att kvinnor får predika eller tolka de religiösa texterna vilket innebär stora problem när de dessutom utgör lagstiftningen.

  • 1964 P-piller godkänns

    De familjelagar som motsätter sig abort motsätter sig ofta också bruket av preventivmedel.

  • 1965 Våldtäkt inom äktenskapet förbjuds

    De flesta familjelagar anser att det är mannens lagstadgade rätt att ha sex närhelst han önskar och ser det inte som våldtäkt när samlag sker mot kvinnans vilja. Även i Sverige finns det religiösa ledare som tolkar texterna så.

  • 1975 Ny abortlag införs, i princip fri abort fram till 18:e veckan

    Abort är inte tillåtet enligt de flesta familjelagar och barn föds i lönndom, överges och dödas. Barn utom äktenskap, liksom abort, är otänkbart och kan innebära dödshot mot modern och barnet.

  • 1982 Misshandel på enskild plats faller under allmänt åtal

    Där familjelagar och klanssystem verkar så anses alla problem inom familjen som familjeangelägenheter och ska lösas där även om det kan innebära döden för en kvinna som är misshandlad eller mordhotad.

  • 1987 Ny särskild sambolag

    Där familjelagar råder är det ofta otänkbart att leva tillsammans utan att vara gifta. Än mindre ha barn tillsammans utanför äktenskapet.

  • 1988 Riksdagsbeslut om nationell handlingsplan för jämställdhet

    Skrivningar om jämställdhet har ofta utelämnats i konstitutioner efter upproren i Nordafrika och mellanöstern, vilket kvinnoorganisationer starkt protesterar mot.

  • 1992 Ny jämställdhetslag

  • 1995 Lag om registrerade partnerskap

    Familjelagar tillåter i de flesta fall inte samkönade relationer och innebär för hbt-personer livsfara om de avslöjas.

  • 1998 Lag om våld mot mot kvinnor och förbud mot könsstympning av kvinnor, skärpning avseende sexuella trakasserier

    Våld mot kvinnor ses som en familjeangelägenhet som ska lösas inom familjen. Kvinnojourerna är få där familjelagar råder och de som ändå driver dem utsätts för attentat och grov ryktesspridning och kvinnor som söker hjälp betraktas som ”dåliga kvinnor”. Könsstympning är trots förbud i flera länder allmänt praktiserat med hänvisning till religion och tradition.

  • 1999 Lag om köp av sexuella tjänster

    Det finns ingen motsvarighet där familjelagar praktiseras. Den kvinna som har sex utanför äktenskapet anses som prostituerad och kvinnan döms då till fängelse oavsett om det är frivilligt eller mot ersättning. Finns det flera vittnen kan hon dömas till döden eller dödas av en mobb på öppen gata. Ryktesspridning om kvinnor som bryter normer har i många fall lett till att de misshandlas, vanställs eller dödas utan rättegång.

  • 2000 Nationellt råd för kvinnofrid inrättas

    Finnns inte på de flesta håll.

  • 2005 Ny sexualbrottslagstiftning

    2007 Handlingsplan för att motverka mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

10 januari 2013 13:59 - sini lappalainen

Hej, tack för artikeln. jag vill gärna låna ideen till min finska blogg. hoppas ok. vill gärna citera familjelagarna i förhållande till nordisk lagstiftning. I början av artikeln förstod jag inte detta fetstilade:"I Sverige finns sedan en längre tid flera försvårande omständigheter när det gäller huruvida vi kommit någonstans eller ej. En linje är kulturrelativistisk, högljudd inom universiteten, och en annan rent kvinnofientlig, som bygger på rasism och förminskande av mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. En tredje linje är attityden hos en del tongivande politiker som kritiserar jämställdhetspolitiken i Sverige och som påstår att vi inte kommit någonstans." Jag tycker att meningen är oklar. ...att inte kommit någonstans med vad...?... svensk jämställhet? finns det någon bra text som behandlar/kritiserar kulturrelativism ur ett fem.perspektiv?

10 januari 2013 19:52 - sini lappalainen

http://suburbian.puheenvuoro.uusisuomi.fi/129579-perhelait-ja-me-ja-vasemmistoliitto Nu är den klar. Jag har lånat mycket från ovanstående artikel och angett källa. Glöm min första kommentar (utom frågan on kulturrelativism) Jag fattade kite dåligt först.

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: