Marie Lindén (V) har fått samtal från kvinnojourer som menar att beslutet om papperslösa kvinnors rätt till skydd inte fungerar i praktiken.

Papperslösa ännu inte garanterade skydd

2011-11-04 | Karin Råghall padlock

INRIKES

Göteborgs Stad beslutade i början av året att papperslösa kvinnor ska ha rätt till plats på kvinnojourer. Men trots att det har gått åtta månader sedan beslutet togs, är det ännu inte en självklarhet att papperslösa kvinnor får skydd när de behöver.

Den 24 februari i år beslutade kommunfullmäktige i Göteborgs Stad att papperslösa kvinnor ska ha rätt till plats på kvinnojour. Beslutet grundade sig på en motion från vänsterpartisterna Marie Lindén och Ashraf Nasseri. De framhöll att kvinnor utan uppehållstillstånd lever i en särskild utsatthet och löper ökad risk att utsättas för mäns våld, och att ideella kvinnojourer borde få ekonomiskt stöd för att kunna ta emot papperslösa kvinnor.

Men sedan beslutet togs har Marie Lindén (V) fått flera samtal från kvinnojourer som har berättat om ett dåligt bemötande när de har vänt sig till socialtjänsten med förfrågningar kring att ta emot papperslösa kvinnor.

– En del har blivit nekade ekonomiskt stöd att ta emot papperslösa kvinnor, andra har mötts av svaret "vi vet inte hur vi ska hantera det här", säger Marie Lindén.


Kunde inte ta emot kvinnan

Liknande erfarenheter har Cattis Laska. Hon är aktiv i kampanjen Ain’t I a woman och nätverket Ingen människa är illegal. Vid ett tillfälle när hon kontaktade en kvinnojour gällande en papperslös kvinna fick hon svaret att de inte kunde ta emot kvinnan. Detta var efter beslutet i kommunfullmäktige.

– Det har inte gått ut något direktiv om att beslutet har fattats, och ingen vet hur det ska fungera i praktiken, säger Cattis Laska.

Nu är hon i kontakt med en kvinna som inte är papperslös, men som har fått beslut om inhibition*. Kvinnan skulle behöva komma till en kvinnojour men skickas mellan socialen och Migrationsverket. Syftet med det beslut som Göteborgs Stad tog i februari var att alla kvinnor – oavsett om de har uppehållstillstånd eller inte – ska kunna få stöd när de utsätts för våld. Detta tycks ännu inte vara en realitet.

Kvinnor som är aktiva på Kvinno- och tjejjouren ADA bekräftar bilden av att det saknas information. De har inte fått några riktlinjer om vad som gäller sedan beslutet togs, och tycker att det oklart vad det innebär i praktiken. De påpekar också att det krävs extra resurser för att ta emot såväl papperslösa som asylsökande kvinnor, bland annat för att täcka tolkkostnader.


Vagt beslut

Marie Larsson, verksamhetschef för Stöd till familjer och individer i Göteborgs Stad, säger dock att de inte har fått någon signal om att kvinnor har blivit avvisade från jourerna. Enligt Social resursförvaltnings senaste uppföljning hade två av stadens kvinnojourer tagit emot papperslösa kvinnor under perioden januari till juli.

Däremot är hon medveten om att handläggarna på socialkontoren inte riktigt vet hur de ska hantera frågan.

– Det var ett allmänpolitiskt beslut. Det står bara att papperslösa kvinnor ska ges skydd – men inte hur länge, under vilka förutsättningar och vad man gör sen, säger Marie Larsson.

I samband med beslutet om skydd för papperslösa kvinnor beslutades det också att kvinnojourerna skulle få ökade resurser till icke biståndsbedömda platser. Dessa platser kan nyttjas av kvinnor som av en eller annan anledning inte söker hjälp genom socialtjänsten. Kvinnojourerna har haft möjlighet att ge skydd åt kvinnor utan biståndsbedömning även tidigare, men utan att få kostnaderna täckta. Budgeten är nu stärkt med 1,5 miljoner för detta ändamål, enligt Marie Larsson.


Behöver förtydligas

Hon säger vidare att Göteborgs Stads handläggare har fått information om beslutet att papperslösa kvinnor har rätt till skydd. Men det förekommer diskussioner med Stadskansliet om behovet av ett förtydligande.

Nya frågor har också dykt upp sedan beslutet togs. Tanken är att kvinnor endast ska vistas på jourerna i akuta lägen, som längst några månader. Men för papperslösa kvinnor kan det vara svårt att ta sig vidare. Detta uppmärksammas i Social resursförvaltnings senaste uppföljning, där det konstateras att ansvaret efter papperslösa kvinnors jourplacering måste utredas.

– Det är inte riktigt uttalat hur man ska hjälpa de här personerna i nästa steg. I det här fallet blir det väldigt svårt för kvinnorna att hitta en tillvaro på egen hand efteråt, när de inte har rätt till något offentligt stöd, säger Marie Larsson.

Kan vilken kvinna som helst få hjälp på ett skyddat boende i Göteborg i dag?

– Tanken är att vi inte ska lämna våldsutsatta kvinnor utan skydd. Men så har vi problemet att Göteborgs Stad enligt kommunallagen bara ska använda sina resurser till kommunens invånare, det är en gränsdragningsfråga som är svår. Det medför en risk att kvinnor hamnar mellan stolarna, säger Marie Larsson.

Men var det inte det ni beslutade om – att kvinnors rätt till skydd ska väga tyngre?

– Fast kommunallagen låter oss inte använda pengarna till det. Men när det gäller papperslösa i Göteborg har man sett mellan fingrarna och gett stöd ändå. Egentligen har papperslösa ingen rätt till offentligt stöd, men vi gör ett undantag när det är ett akut läge, säger Marie Larsson.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.