Nästan en femtedel av papporna tar inte ut några föräldraförsäkringsdagar alls, trots låsta ”pappamånader”.

Bild: Gerda Christenson

Pappaledighet – en klassfråga?

2011-10-07 | Gerda Christenson padlock

EKONOMI

Försäkringskassan redovisade i veckan aktuell statistik om pappors del av föräldraförsäkringsdagarna. Att nästan hälften av dem som inte tar ut någon dag alls är pappor som har låg utbildning väcker frågor om klassmönster.

FAKTA/Föräldraledighet

Läs mer i Försäkringskassans senaste rapport Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?, Socialförsäkringsrapport 2011:13

Försäkringskassan presenterade i veckan nya siffror om uttag av föräldraförsäkringsdagar. Rapporten visar att papporna förra året (2010) tog ut 23 procent av föräldraförsäkringsdagarna medan mammorna tog ut 77 procent. I rapporten konstaterar Försäkringskassan att pappornas uttag av föräldraförsäkringsdagar har ökat både vid införandet av första och andra ”pappamånaden”.

Samtidigt lyfter Försäkringskassan i rapporten det faktum att nästan en femtedel av papporna fortfarande inte tar ut några föräldradagar alls. Det innebär att deras barn får färre dagar hemma, eftersom de icke-uttagna pappadagarna inte kan överlåtas utan ”fryser inne”.

Ett tydligt mönster bland papporna har visat sig vara att de som tar ut flest föräldraförsäkringsdagar är män med hög utbildning. (För kvinnor gäller det motsatta; det är kvinnor med låg utbildning som tar ut flest föräldraförsäkringsdagar.) Bland män som endast har grundskoleutbildning var det 46 procent – nästan varannan – som inte tog ut några dagar alls, mot 14 procent bland dem med minst två års eftergymnasial utbildning.

Oroväckande mönster

Det är ett oroväckande mönster, inte minst ur perspektivet att den just nu mest diskuterade reformen för att försöka få ett jämställt uttag av föräldraförsäkringsdagar är att låsa ännu fler dagar till respektive förälder.

Förutom att en femtedel av papporna inte tar ut några föräldradagar alls, trots låsta dagar, är det dessutom många pappor som endast är hemma en kortare tid – över hälften av alla pappor idag har inte ens tagit ut sina två ”pappamånader” när barnet fyllt fyra år. Det betyder att de barnen redan idag förlorar dagar.

– Har föräldraförsäkringen blivit en klassfråga?

– Det beror väl lite på vad man lägger i begreppet, svarar Niklas Löfgren som är familjeekonomisk talesperson hos Försäkringskassan. Unga kvinnor, inte minst invandrade, får ofta låg ersättning, 5 400 kronor per månad. Före skatt.

Niklas Löfgren tar ett exempel ur rapporten, att svenskfödda pappor i genomsnitt får 568 kronor per dag i ersättning, medan exempelvis en mamma född i Turkiet får 252 kronor per dag. Och de som tar ut föräldrapenning på grundnivån, som inte går att leva på, är framför allt unga mammor. Det gör att ersättningen fungerar mycket olika för olika grupper.

Som vanligt hör kön, klass och etnicitet till det som avgör villkoren.

Ingen effekt av andra reformer

Att pappamånaderna har lett till att fler pappor tar ut föräldraförsäkringsdagar är entydigt, betonar Niklas Löfgren. Det gäller däremot inte övriga reformer, förklarar Försäkringskassan i rapporten – varken höjningen av taket i ersättningen eller införandet av bonus har hittills lett till att fler pappor tagit ut föräldraförsäkringsdagar.

En orsak till att höjningen av taket inte spelat roll kan vara att de högutbildade papporna, som är de som oftast tar ut föräldraledighet, redan tidigare har haft avtal med arbetsgivaren om ersättningar över taket. Därmed kom höjningen av taket snarast att bli som ett bidrag till arbetsgivarna, konstaterar Försäkringskassan.