Förväntningar ett hinder för kvinnligt företagande?

2011-08-26 | Charlotte Haider padlock

EKONOMI

I cirka tjugo år har det gjorts olika politiska insatser för att främja kvinnors företagande. Men något riktigt trendbrott har ännu inte visat sig.

Ska resultaten sökas i samhällskontexten i sin helhet? Det är frågan i en ny antologi Kvinnors företagande - mål eller medel?

Kvinnors företagande framställs ofta som lösningen på en mängd problem i det svenska samhället, men resultaten i denna bok pekar mot att idéerna bakom dessa förhoppningar är både motsägelsefulla och mångtydiga, står det i ett pressmeddelande från forskning.se

I pressreleasen återges att företagandet handlar om samspel mellan välfärdsstaten, marknaden, familjen och individen, där politik och ideologi spelar en stor roll. Professorn i företagsekonomi, Helene Ahl som medverkar i boken hävdar att förväntningar och könsroller har en betydande roll för hur företagande fördelas mellan könen.

- USA framhålls ofta som en förebild. Jag har studerat hur skillnader i välfärdsstatens utformning i dessa länder påverkar kvinnors tendens att driva företag, säger Helene Ahl. Resultaten visar att trots att familjepolitiken i dessa länder har klart olika effekter för kvinnors företagande, så är mönstren ändå förvånansvärt lika. Det som mer än något annat förklarar könsmönster i företagandet är traditionella förväntningar på vad kvinnor respektive män skall ägna sina dagar åt.

Mångvetenskapligt

Boken är sammanställd av Eva Blomberg, Gun Hedlund och Martin Wottle vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Med de olika antologikapitlen undersöks kvinnors företagande utifrån ett mångvetenskapligt perspektiv med forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner. Författarna diskuterar hinder och möjligheter för kvinnors företagande och lyfter upp frågor som finns inbäddade i olika sammanhang, från familjeföretag till föreställningar om företagande och entreprenörskap.

- Vi har skrivit om förebilder på olika arenor och diskuterat på vilket sätt olika förebilder påverkar döttrar i familjeföretag att gå in på positionen som ägare och ledare. Det är intressant att notera att många döttrar tar över endast då det saknas konkurrens med bröder, säger Cecilia Bjursell, en av dem som medverkar i antologin Kvinnors företagande - mål eller medel?.

Tron på staten svagare

I inledningen, med rubriken Stat, marknad, familj och individ lyfter redaktörerna fram hur kvinnors och mäns roller, som anställda eller företagare, påverkas av såväl välfärdsstaten som marknadens och politikens förändringar. I Sverige har det, anser författarna, länge funnits en tilltro till statens förmåga att påverka förutsättningarna för kvinnors och mäns arbetsvillkor och familjeliv. Men författarna tycker att tilltron förändrats (försvagats?) under de senaste trettio åren.

En ideologisk förskjutning i inställningen till statens roll har ägt rum och ansvarsfördelningen mellan offentliga och privata aktörer är förändrad.

Privatiseringar, nya former för samverkan och marknadsorienterade lösningar på samhällsfrågor samvarierar med Sveriges inträde i EU. Ambitionen att öka andelen och stärka företagande kvinnor ligger inom ett politikområde där europeiska, nationella, regionala och lokala aktörer är inblandade. Kontexten kan variera stort, allt ifrån sysselsättning och egen försörjning i vissa regioner, till jämställt näringsliv eller privatisering av den offentliga sektorn.

Vilken kontext det än gäller förenas, fortsätter författarna, i dag de politiska partierna i Sverige kring en generell diskurs om kvinnors företagande och dess betydelse för tillväxten.

Saknar konsensus

Omvandlingen av arbetsmarknaden i stort, av den offentliga sektorn i synnerhet, samt den politiska debatten om hushållsnära tjänster visar en del av de förändrade förutsättningarna för kvinnors företagande.

Andra aspekter de pekar på handlar om könsstrukturer, familje- och trygghetslagstiftning, bristen på tid och kapital, stereotyper och förlegade föreställningar om kvinnor som företagare och förändrat handlingsutrymme inom de nya strukturella ramarna. Ändå hittar författarna ingen konsensuspolitik om hur kvinnors företagande kan och bör utvecklas.

På ett övergripande plan handlar detta om framtiden för den svenska samhällsekonomin ur ett demokrati- och tillväxtperspektiv. Hur har politiken för kvinnors företagande sett ut, och på vilket sätt kan den skapa nya förutsättningar?

Boken är utgiven på SNS Förlag.