Stenhårda krav i OS-programmet

2011-08-12 | Elisabet Wahl padlock

SPORT

Det är ungefär ett år kvar till sommar-OS i London. Fortfarande finns det mycket kvar att göra på jämställdhetsområdet. Alla idrotter är till exempel fortfarande inte öppna för båda könen.

OS-fakta

Sommar-OS i London pågår mellan 27 juli och 12 augusti. Det kommer att tävlas i 26 idrotter och sammanlagt 39 discipliner. Nästa vinter-OS hålls 7–23 februari i ryska Sotji 2014.

27 juli nästa sommar invigs OS i London. Landets sportredaktioner listar nu medaljhopp, det görs besök på de kommande mästerskapsbanorna och det har även förekommit diskussioner om säkerheten nu när England skakas av gatukravaller. Som motvikt väljer Feministiskt Perspektiv att se på OS ur annan vinkel - det genusrelaterade.

Det finns en del positiva nyheter. Till exempel så delas det för första gången ut boxningsmedaljer även på damsidan. Det innebär att det numera inte finns någon sommaridrott som kvinnliga utövare portas ifrån.

– Faktiskt är det samma sak i vinterspelen eftersom backhoppning ska öppnas upp för damerna i Sotji 2014, berättar Gunilla Lindberg, en av fyra vice ordföranden i Internationella Olympiska Kommittén.

Grenarna är olika

Däremot ser grenarna inom idrotterna inte likadana ut. Förra veckan beklagade sig till exempel skytten Marie Enqvist som vann VM-guld på 60 skott liggande skytte att något OS-guld inte blir aktuellt eftersom det bara är herrarna som tävlar i just den grenen i de olympiska sammanhangen.

– Tyvärr är det så, det är lite synd. Jag tycker hela det upplägget är lite konstigt, sa skyttelandslagets överledare Mikael Svensson till TT efter guldet.

Enligt Gunilla Lindberg har dock den olympiska organisationen inget med grenurvalet att göra.

– Det där är upp till förbunden själv att bestämma. De väljer själva vilka grenar som ska vara med, vi kan inte lägga oss i det, säger hon.

I och med att boxningen och backhoppningen nu öppnas för damerna kanske man skulle kunna tro att OS nu erbjuder lika många idrotter för damer och herrar. Så är dock inte fallet. Herrar får inte ställa upp i rytmisk gymnastik och konstsim. När det gäller gymnastiken är anledningen att det helt enkelt inte finns några manliga utövare alls i just den disciplinen.

– Det internationella förbundet skickade ut en förfrågan för några år sedan om vi hade några killar som höll på med rytmisk gymnastik. Jag tror att en av få nationer som hade några var Japan och de använder sig av andra redskap och mer akrobatik, säger Svenska Gymnastikförbundets idrottschef Christina Almskoug.

Traditionella könsmönster

Inom konstsimningen finns det manliga utövare, men internationella förbundet menar att de inte finns tillräckligt många som håller tillräckligt hög standard för att kunna vara med på OS och VM.

– I Sverige är det en kille från Göteborg som är med på SM, men någon mer tror jag inte att det finns, säger Anette Nordlund på Svenska Simförbundet som också berättar att förbundet välkomnar killar som vill hålla på med konstsim, men att man inte bedriver någon målinriktad satsning på rekrytering.

Det är ganska lätt att se ett mönster när man räknar upp de idrotter som längst var förbehållna det ena könet. Sporter där kvinnor ännu inte deltagit eller bara nyligen fått börja göra det. Boxning, backhoppning, stavhopp och 3000 meter hinder – kan alla förknippas med traditionellt manliga egenskaper som risktagande eller aggressivitet. Sporter där männen inte deltar är däremot mycket feminint kodade: både rytmisk gymnastik och konstsim handlar om att vara graciös, att förmedla skönhet och det Christina Almskoug kallar ”det fulländade vackra”. Hon menar också att det finns en hel del fördomar om både gymnastiken som idrott och de som håller på med den.

– Vi som är insatta och vi som lever i gymnastiken vi ser att det krävs styrka, kraft och vilja. Det här en del förknippar med gymnastik. Att tävla i en liten dräkt med en blomma i håret är kanske den minsta delen av allt.

Andelen kvinnor har ökat

Hur ser då framtiden i OS ut för idrotter som inte är öppna för båda könen? När det gäller de som vill komma med i OS-programmet är kraven stenhårda: det måste finnas både kvinnliga och manliga utövare, annars kan man glömma OS-status. Det kravet verkar få effekt.

Feministiskt Perspektiv har tidigare skrivit om hur till exempel det internationella amerikanska fotbollsförbundet satsar på sin damverksamhet för att öka sina chanser för att tas med i den olympiska familjen. Men några planer på att kasta ut de idrotter som redan finns med om de inte vänder sig till båda könen verkar inte finnas.

– Nej, det tror jag inte, säger Gunilla Lindberg.

Hur tycker du att jämställdheten ser ut inom OS?

– Vi har jobbat mycket hårt med den här frågan. Ser man tillbaka så var andelen kvinnliga utövare bara 30 procent. Nu är vi uppe i ungefär 50/50, säger hon.