Sverige får beröm - fem läxor från finanskrisernas ”Rockstar”

2011-07-15 | Gunnel Johnson padlock

EKONOMI

När många av världens ekonomier fortfarande kippar efter andan i efterdyningarna från finanskrisen finns i ett skandinaviskt hörn ”återhämtningens rockstjärna – Sverige”, enligt Washington Post.

- Efter krisen under 1990-talet blev det tydligt att vi var tvungna att agera mer försiktigt, kommenterar Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson epitet ”Rockstar”.

Sverige har åstadkommit vad USA, Storbritannien och Japan bara kan drömma om. Snabb tillväxt, stabil bankutlåning, stigande bostadsmarknad och en budget i balans.

Sverige hade en rejäl inhemsk finanskris i början av 1990-talet och det tog man lärdom av. Fem läxor Cecilia Hermansson och hennes kolleger pluggade efter krisen och sedan dess praktiserat är enligt Washington Post:

1. Håll ordning på finanserna även i goda tider så finns det större manöverutrymme när det går sämre.

1990-talets nedgång på fastighetsmarknaden och efterföljande problem för banksektorn förvärrades ytterligare av att Sveriges hade så stora budgetunderskott att utlandsupplåningen försvårades och valutan kollapsade.

Sverige satte därför ett mål på 1 % budgetöverskott över tid och höll det, vilket gjorde att det fanns en ”kudde” när nästa finanskris kom.

2. Inbyggda stimulanser kan vara effektivare än tillfälliga paket.

Visst ökade Sverige investeringarna i infrastruktur och sänkte skatterna, men huvudsakligen trädde de sociala skyddssystem som alltid funnits in.

Ett genomtänkt socialförsäkringssystem på plats och som kan tänjas ut och stramas åt efter behov, är effektivare än paket som snickras ihop i all hast.

3. För en aggressiv penningpolitik.

Vid den förra finanskrisen var förtroendet för Riksbanken i botten. Sverige hade under en lång rad av år haft tvåsiffrig inflation och Riksbanken höjde vid en tidpunkt styrräntan till 500 % i ett fåfängt försök att försvara kronan.

Lärdomen blev här att sätta ett strikt inflationsmål på 2 % och hålla fast vid det de närmaste 15 åren. Därmed var man trovärdig i att kunna föra en kraftfull och aggressiv penningpolitik när finanskrisen slog till, utan att kronans värde äventyrades.

4. Behåll landets valuta flexibel.

Sverige avstod från att införa euron, vilket i efterhand verkar ha varit klokt. När finanskrisen var som djupast föll kronan mot både euron och dollarn eftersom investerare sökte skydd i de stora valutorna.

Detta gjorde svenska exportföretag mer konkurrenskraftiga och höll uppe efterfrågan på svenska varor.

Sverige kan nu också delvis lyckas undvika den inflation som kan drabba euroländerna.

5. Banker kommer alltid att klanta sig – se bara till att det inte drabbar hela landets ekonomi.

Även svenska banker hade problem år 2008. Främst var det den stora utlåningen till baltstaterna vars ekonomier kollapsade som orsakade stora förluster.

Bankutlåningen byggde på att bankerna i sin tur lånade dollar från andra banker. Under krisen fanns inga dollar att låna längre eftersom alla banker satt still på dem. Hade inte Riksbanken lånat ut dollar till de svenska bankerna hade banksystemet kollapsat.

Ärren finns kvar

Svenska banker har ingalunda hanterat krisen perfekt men ändå lärt en läxa från 1990-talets kris. När resten av finansvärlden investerade friskt i riskabla fastighetsupplägg höll sig svenska banker borta.

Den resan hade svenska banker redan gjort och ärren fanns fortfarande kvar. Eller, som Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank, kommenterar ”bränn dig en gång på het mjölk och du kommer att börja blåsa på filmjölken”.

En viktig lärdom här är alltså att även om bankerna måste räddas för att klara landets ekonomi så ska det svida. Annars är risken stor för att krisen upprepas.