Liberal kontra strukturalistisk feminism

2011-05-20 | Annette Wallqvist padlock 1

FEMINISM OCH MODERSKAP

Det stora utbudet konstgjord befruktning och fosterdiagnostik delar feminister i två läger. En som ser större möjligheter för kvinnor, och en som ser en risk för att kvinnor förlorar kontrollen över sina egna kroppar.

När det gäller konstgord befruktning och fosterdiagnostik finns det två huvudströmningar i den feministiska debatten. Den ena hyllar tekniken och ser den som en utökad möjlighet för kvinnan att bestämma över sin egen kropp, den andra ser den tvärtom som ett steg mot en hårdare kontroll över kvinnors kroppar.

– Den feministiska argumentationen är intressant eftersom den lyfter fram relevanta perspektiv på utvecklingen som annars inte kommer fram, menar forskaren Gerda Neyer som är knuten till Linnaeus Center SPaDE på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Tillsammans med forskarkollegan Laura Bernardi, antropolog från universitetet vid Lausanne, har Gerda Neyer studerat hur den feministiska diskursen förändrats i takt med att konstgjord befruktning och fosterdiagnostik blivit allt tillgängligare för allt fler.

Kvinnors reproduktiva rättigheter har länge varit en självklar fråga för feminister att kämpa för. Alla kvinnor ska själva ha rätt att bestämma om de vill ha några barn överhuvudtaget och i så fall hur många.

– Ytterst handlar det om makt och vem som har den. När kvinnor får rätt att själva bestämma över sitt barnafödande får de inte bara makt över sin egen kropp, utan också över samhällets reproduktion, konstaterar Gerda Neyer.

I relation till konstgjord befruktning och fosterdiagnostik har de båda forskarna identifierat två huvudfåror i den feministiska argumentationen över tid. Den ena är liberal och betonar individens rättigheter, medan den andra i större grad betonar vikten av att synliggöra och bekämpa patriarkala maktstrukturer i samhället.

– För de liberala feministerna räcker det med att vi får individuella rättigheter. För dem är kvinnans möjlighet att välja avgörande. Därför är de ofta mer positiva till konstgjord befruktning eftersom de ser till den enskilda individens möjlighet att få ett barn när helst hon önskar, konstaterar Gerda Neyer.

Feminister som är mer inriktade på att analysera samhällsstrukturer är mer kritiska till konstgjord befruktning och fosterdiagnostik eftersom de ser en risk för att samhället med hjälp av teknik och medicin får en ökad kontroll över kvinnors kroppar.

– Tanken är att livmodern länge varit det enda som män, eller samhället, inte kan kontrollera. Men när vetenskapen får kontroll över reproduktionen, minskar också kvinnors makt över sin egen kropp, förklarar Gerda Neyer.

De feminister som är kritiska till konstgjord befruktning och fosterdiagnostik anser att det läggs ett för stort ansvar på den enskilda kvinnan. Det blir helt upp till henne att planera för och se till att hennes barn föds friska och vid rätt tillfälle.

– Tidpunkten för graviditeten står väldigt i fokus nu. Det intressanta är att många fertilitetskliniker lånar liberalfeministiska argument när de säljer sina tjänster, säger Gerda Neyer.

Hon berättar bland annat om en webbsida där den gravida magen avbildas som en enda stor klocka. Där trycker kliniken på kvinnans möjlighet att själv bestämma tajmingen genom att plocka ut ägg vid 25 års ålder och frysa dem i 20 år.

– Samtidigt är det ingen som vet att det fungerar eller vilka konsekvenser det kan få, säger Gerda Neyer.

För fertilitetsklinikerna handlar det om big business

Klinikernas sug efter vinster, menar kritikerna, kan bland annat leda till att fattiga kvinnor exploateras till att låna ut sina kroppar eller donera ägg.

Detta samtidigt som klinikerna tjänar pengar på människor längtan efter ett barn utan att behöva lämna garantier för att de verkligen kan hjälpa till att etablera en graviditet. Det är långt ifrån alla försöken till konstgjord befruktning som verkligen resulterar i en barnafödsel.  Särskilt svårt är det för kvinnor över 40 år.

– Pressen på den enskilda kvinnan att skaffa barn är fortfarande stark. Men istället för att jobba mot det systemet satsar vi på en teknologi som upprätthåller det, säger Gerda Neyer.

Samtidigt som gränserna för den kvinnliga reproduktionen tänjs allt mer, är det få som satsar på forskning som kan ge svar på vad kvinnors infertilitet kan bero på.

– Det finns läkare som menar att orsaken till exempel kan vara infektioner på grund av exempelvis könssjukdomar eller problem med äggledarna. Men det får kvinnor sällan information om, säger Gerda Neyer.

Kanske för att ett förebyggande hälsoarbete inte är lika inkomstbringande som försäljningen av högteknologiska tjänster. Det, menar Gerda Neyer, kan vara värt att diskutera.

Verktyg

Skriv ut

Kommentarer

20110522 - Goldina Smirthwaite

Backar vi tillbaka i tiden hittar vi liknande diskussion då det gäller om preventivmedel skulle tillåtas eller inte, en del feminister menade att preventivmedel skulle göra att kvinnan förlorade kontrollen över sin kropp pga att mannen kunde utnyttja kvinnokroppen för sex, utan att behöva ta ansvar för barn. Men egentligen är hela motsättningen mellan de olika feministiska inriktningarna konstig. Det finns ingen motsättning mellan att analysera och motverka patriarkala strukturer och att verka för kvinnors rätt till fria val i frågor som rör sexualitet, fortplantning osv. Om de patriarkala strukturerena eroderas blir kvinnornas val friare. Även om det inte är jämställt i Sverige idag, skulle väl många hålla med om att feminismen lyckats motarbeta de patriarkala strukturena i den omfattningen att tillgång till preventivmedel är till kvinnors fördel? Detta motarbetande av patriarkatet har skett bl a inom juridiken, t ex är sedan 1965 våldtäkt ett brott, även om det begås inom äktenskapet.

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: