Nya svenska avhandlingar i genusfrågor

2011-04-01 | padlock

FEMINISM

Maja Sager, Everyday clandestinity: experiences on the margins of citizenship and migration policies, Institution för samhällsvetenskap, Lund universitet, 2011, 260 s.

Avhandlingen utför en kritisk granskning av migration och genus i Sverige utifrån papperslösa kvinnors position. Studien baseras i etnografiskt arbetet bland papperslösa asylsökande och aktivister för papperslösas rättigheter. Den centrala frågeställningen är hur papperslöshet inom ramen för den svenska välfärdsstaten konstrueras i och genom offentlig representation, institutionella praktiker och subjektiva erfarenheter. Hur förhåller den sig till medborgarskap om migrationspolitik? Sager kommer fram till att papperslösas position är central för konstruktionen av medborgarskap och delaktighet och att genus spelar en viktig roll i detta.

Linn Egeberg Holmgren: IngenMansLand: om män som feminister, intervjuframträdanden och passerandets politik. Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet, 2011, 132 s.

Avhandlingen handlar om genus och politiska ställningstaganden hos män som identifierar sig själva som feminister. Holmgren har intervjuad 28 män mellan 20 och 34 år. Motsättningar i deras position, som beskrivs som ”ett ingemansland” i meningen en position utanför ordningen, kopplas samman med statsfeminism och forskning om maskulinitet i välfärdsstaten. Holmgren analyserar den mikrosociologiska processen genom vilken en feministisk position kombineras med maskulinitet i homosociala kontexter. Hon reflekterar också över intervjusituationen och hur den påverkar intervjupersonernas perception av sig själva och världen.

Sanna Aila Gustafsson, The importance of being thin: Perceived expectations from self and others and the effect on self-evaluation in girls with disordered eating, Neurovetenskap, Örebro universitet, 2010, 83 s.

Avhandlingen behandlar självbild och attityder kring vikt hos tonårsflickor med ätstörningar och hur dessa flickor hanterar och reflekterar över vad de uppfattar som omvärldens krav. Studien kombinerar kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Resultaten visar att det finns en tävlingsinriktning som är specifik för flickor med ätstörningar. Flickorna fanns ha en negativ självbild med avseende på sina egna kroppar i kombination med föreställningen att smalhet skulle göra de mer populära. Enligt studien hade flickorna svårigheter med att tolka icke uttalade krav från omvärlden och tolkade dessa som självpåtagna. En av avhandlingens slutsatser är att kontextuella faktorer som bidrar till utvecklingen av ätstörningar måste tas med bland de preventiva åtgärderna mot dessa och deras behandling.