Systematisk import av fruar

2011-02-18 | Charlotte Haider padlock

INRIKES

Fruimport är ett växande fenomen där svenska män har satt i system att hämta kvinnor som sedan lever under ständigt hot att skickas tillbaka till sitt hemland. Nu har ROKS kartlagt problemet som växer i skuggan av tvåårsregeln.

Många kvinnor som befinner sig i Sverige genom så kallad fruimport befinner sig i valet mellan att utvisas eller att gå tillbaka till en misshandelsrelation, med förhoppningen om att deras uppehållstillstånd ska permanentas.

Det skriver Emma Wilén, i en rapport från Roks (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige). I Täckmantel: äktenskap – Kvinnojourernas erfarenhet av fruimport beskriver Roks kvinnojourers erfarenhet av så kallad fruimport under 2008. Begreppet ”fruimport” beskriver den situationen som kan uppstå när en svensk man gifter sig med en utländsk kvinna för att utnyttja henne för hushållsarbete och/eller utnyttja henne sexuellt .

Så här berättar, i sammandrag, två jourer som har ingått i den enkätundersökning som Roks lät göra under 2008 och 2009 och som utgör underlag för hela rapporten:

Kvinnorna har inte så stora valmöjligheter. Många kan inte språket och vet inget om vilka rättigheter de har. Ofta har mannen hotat dem med att han kan ta barnen ifrån kvinnan och att polisen är korrumperad.

Enkäten i sin helhet bestod av fem frågor:

1 Ungefär hur många kvinnor som utsatts för fruimport kom din jour i kontakt med under 2008?

2 Från vilka länder kom de här kvinnorna?

3a) Hur många av kvinnorna hade barn med sin svenska man?

3b) Hur många av kvinnorna hade barn sedan tidigare?

4 Vilka speciella svårigheter innebär det för jouren att hjälpa en kvinna som saknar uppehållstillstånd?

Svarsfrekvensen var mycket god, 76 av 86 jourer svarade (88,4 %) skriver Emma Wilén och sammanfattar frågorna svaren på frågorna 1 – 3 så här:

• 53 jourer (69,7 %) kom i kontakt med kvinnor som utsatts för fruimport.

• Jourerna mötte sammanlagt 515 kvinnor som utsatts för fruimport.

• 99 kvinnor hade fått barn med sin svenska man och 92 hade barn sedan tidigare.

• De vanligaste länderna som kvinnorna kom ifrån var Thailand, Ryssland, Irak, Iran, Filippinerna, Brasilien och Kina.

Enligt enkätsvaren kom alltså sju av tio kvinnojourer i kontakt med kvinnor som utsatts för fruimport under den undersökta perioden 2008/2009. Stockholms och Västra Götalands län var de län där kvinnojourerna mötte flest kvinnor (105 respektive 104 kvinnor). Tittar man på hur kvinnorna fördelat sig ortvis hamnar Malmö, Göteborg och Karlstad i topp.

Språkhandikapp

Terrafem är den jour som har kommit i kontakt med absolut flest kvinnor som utsatts för fruimport. Organisationen Terrafem riktar sig direkt till kvinnor med utländsk härkomst. Att kvinnorna inte pratar svenska beror enligt rapporten ofta på att mannen hindrat dem, förbjudit dem att gå på Svenska för invandrare (SFI) och/eller isolerat dem från omgivningen. Följden av kvinnornas språkhandikapp leder till att kvinnornas sekretessäkerhet försämras. En jour skriver att de har haft svårt att hitta pålitliga tolkar och att tolkarna inte har hållit sin tystnadsplikt.

Tvåårsregeln

”Det absolut vanligaste svaret från jourerna när det gäller svårigheter kring kvinnor som drabbats av fruimport är Migrationsverkets så kallade tvåårsregel. Denna går enkelt ut på att permanent uppehållstillstånd beviljas först när en (nyetablerad) relation varat i två år efter ankomsten till Sverige. Personer som kommit till Sverige på grund av en nyetablerad relation beviljas tillfälligt uppehållstillstånd och ska normalt utvisas om relationen avbryts innan två år har gått. Undantag kan göras, till exempel just när det gäller våld i relationen, men beviskraven är höga. En jour berättar om ett fall där mannen dömts för misshandel, men Migrationsverket ansåg inte att denna var tillräckligt allvarlig för att kvinnan skulle beviljas uppehållstillstånd”, fortsätter Emma Wilén.

Sätter fruimporten i system

Hon återger också enkätsvar som visar på att en del män har satt fruimporten i ett vedervärdigt system. De gifter sig och skiljer sig med en kvinna inom två år, vilket leder till utvisning av ”nuvarande” kvinna. Därefter står det mannen fritt att hämta hem en ny kvinna.

En jour beskriver att männen känner till regelverket, som i exemplet ovan, och därtill kontaktar Migrationsverket så att kvinnan inte ska få uppehållstillstånd. I detta läge har jouren ingen möjlighet att hjälpa kvinnorna som utsatts för fruimport.

Guide till rättigheter

För dem som kommer i kontakt med dessa kvinnor och/eller för de kvinnor som kan svenska har rapportförfattaren sammanställt en förteckning kallad Samhällets spelregler – lagar och konventioner. I förteckningen ingår internationella dokument som FN-deklarationer om mänskliga fri- och rättigheter, Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor och Europakonventionen. Förteckningen innehåller också svenska lagar som reglerar såväl invandring, asyl som socialtjänstens åtaganden.