Rädd att flyga?

2011-02-04 | Simone Lindsten padlock

KULTUR

Sex, samlevnad och Erica Jongs ikoniska bok diskuterades på Trappan, Folkets hus i Göteborg den 1 februari. Panelen bestod av Maria Sveland, författare, Lenna Lennerhed, ordförande RFSU och Ingrid Holmquist, professor emerita i genusvetenskap. Simone Lindsten var där.

Sedan Erica Jongs Rädd att flyga kom ut 1973 har boken sålts i över 20 miljoner exemplar, översatts till 40 språk och vunnit status som feministisk milstolpe. Vilken betydelse har boken haft för synen på kvinnors sexualitet? Har traditionella normer påverkats – har vi blivit friare? Har förljugenheten försvunnit? Finns det en jämställd sexualitet?

Detta var några av utgångspunkterna för panelen som möttes i en i det närmaste fullsatt lokal. Publiken var påfallande ung och kvinnodominerad. Paneldeltagarna var eniga om att Rädd att flyga varit banbrytande i sitt sätt att beskriva kvinnlig sexualitet. Att den dessutom är rolig har också betytt mycket för dess popularitet.

Mycket har också hänt under de nära 40 år som gått sedan boken kom. Ändå var panelmedlemmarna överens om att de traditionella normerna fortfarande är starka. Ingrid Holmquist såg inledningsvis tillbaka på sin egen ungdom och på den samtida litteraturen på 1960- och 70-talen.

Det var då Grupp 8 var aktiv och det fanns flera författare som skrev om sex och samlevnad. Men då gällde det mest upplysningslitteratur som Kristina Ahlmark-Michaneks ”Jungfrutro och dubbelmoral” och böcker av Elise Ottesen-Jensen, Germaine Greer, Marilyn French och Kate Millet. Erica Jong var bland de första som beskrev kvinnligt sex på ett öppet, självupplevt och kroppsligt sätt, som tidigare mest var förbehållet manliga författare.

Maria Sveland, den yngsta i panelen, höll med om att mycket positivt har hänt, men menade också att sexualiteten blivit något väldigt sorgligt för kvinnor och unga flickor, eftersom den så ofta förknippas med våld och övergrepp. Kvinnor uppmanas att akta sig; aldrig ha oskyddat sex, inte följa pojkar hem, undvika mörka platser på kvällen och så vidare. Det får stora konsekvenser för hur unga kvinnor ser på sin egen sexualitet.

Sverige anses vara ett av världens mest jämställda länder. Alltså förväntas vi fixa jämställdheten själva. Sexualiteten har blivit privat. Samtidigt får unga flickor i veckortidningarnas frågespalter höra att orgasm inte är så himla viktigt för dem. ”Upprörande”, tyckte Maria Sveland.

Förljugenhet och yta består även om mycket gått framåt sedan jämställdhetsdebatten startade i slutet av 60-talet, menade paneldeltagarna. Nu finns det till exempel många sorters feministiska rörelser, men inte så mycket kommunikation mellan dem. Utopier och visioner om det jämställda samhället saknas helt

Panelen diskuterade också rummets sexualisering. Sex säljer. Vi omges dagligen av reklambilder, många av avklädda kvinnor – och allt oftare även män. Deltagarna var eniga om att utseendefixeringen och den sexualierade reklamen är påfrestande och borde utmanas mycket mera. Medelålders och äldre kvinnor förekommer nästan aldrig på bild. Äldre kvinnor förväntas inte heller ha sex.

Maria Sveland deklarerade att hon tar avstånd från all form pornografi eftersom det har blivit en industri där många människor far illa. Men hon menade ändå att sexualitet kan beskrivas, även på bild – kanske i animerad form – på ett bejakande, lekfullt, roligt och ickeförtryckande sätt.

Existerar det knapplösa knullet, som Erica Jong pratade om? Sex utan hämningar och eftertanke, där båda parter bara ger efter för den ömsesidiga attraktionen och lusten? Sex för sexets egen skull? Jo, det trodde nog panelen. Med moderna preventivmedel finns de tekniska förutsättningarna, men räcker det för att skapa jämställt sex?