Att forskningen om mobbning hade sådan ensidig grund var en ny upptäckt även för Gun-Marie Frånberg.

Bild: Pressbild

Metoder mot mobbning saknar genusperspektiv

2011-02-11 | Annbritt Ryman padlock

INRIKES

För första gången avslöjas den totala avsaknaden av genusperspektiv i de program mot mobbning som används i svenska skolor. Inget av de åtta anti-mobbningsprogram som Skolverket nu utvärderat tar hänsyn till flickor och pojkars olika behov av insatser.

FAKTA:

Skolverkets utvärdering omfattar 8 anti-mobbningsprogram (Friends, SET, Lions Quest, Olweusprogrammet, Farstametoden, Skolkomet, Skolmedling, Steg Vis)

10 000 elever

39 skolor

7 forskare som arbetat med detta under 3 år

- Det gör mig upprörd att detta inte uppmärksammats tidigare, säger Gun-Marie Frånberg, professor i pedagogik och en av forskarna som deltagit i utvärderingen.

Skolverkets uppmärksammade utvärdering av metoder mot mobbning visar att det finns stora skillnader på vilka insatser som hjälper flickor och vilka som hjälper pojkar. Vissa insatser som hjälper pojkar kan till och med ha negativ effekt för flickor – och tvärtom. - Detta förklaras av att kunskaper om mobbning bygger på forskning från 70-talet om pojkgrupper och pojkars aggressivitet. Detta har sedan spridits som kunskap om mobbning bland ”elever” utan att ta någon som helst hänsyn till att detta aldrig inbegripit flickor. Flickorna har med andra ord gjorts osynliga, berättar genusforskaren Gun-Marie Frånberg.

Att forskningen om mobbning hade sådan ensidig grund var en ny upptäckt även för Gun-Marie Frånberg.

- Konsekvensen har blivit att de metoder mot mobbing som används i skolorna förespråkar helt felaktiga åtgärder för flickor. Mobbning bland flickor är inte så fysiskt utan mer socialt och subtilt. Där hjälper inte disciplinära åtgärder och regler som för pojkar. Flickorna är mer hjälpta av skydd i form av exempelvis rastvakter.

Vissa av de program som utvärderats omfattar till och med åtgärder som utvärderarna anser kan förvärra mobbningen för både flickor och pojkar. Dessa är till exempel särskilda schemalagda lektioner om mobbning för alla klasser, elever som ska fungera som observatörer och rapportörer samt när medling används vid konflikter mellan elever.

De insatser som däremot visat sig fungera och som Skolverket rekommenderar är

• att eleverna deltar aktivt i det förebyggande arbetet

• att elevernas situation följs upp och utvärderas kontinuerligt

• att det finns antimobbningsteam med både lärare, skolsköterskor, kuratorer och specialpedagoger.

• att det finns rutiner för att åtgärda, bearbeta, stödja och följa upp både den som blivit mobbad och den som mobbar.

Gun-Marie Frånberg hoppas nu att skolledningar och skolor ska sluta falla för marknadsföringen av olika program och färdiga koncept och istället själva undersöka och kartlägga situationen på just sin skola och anpassa insatserna efter den verklighet som råder där.

- Det är viktigt att komma ihåg att olika insatser kan ha olika effekt på olika skolor. Mobbning är en komplex problematik och det finns inget universalt hjälpmedel. Jag hoppas verkligen att de rekommendationer och råd som vi ger i vår utvärdering kommer att uppmärksammas och få genomslag ute i skolorna, säger Gun-Marie Frånberg.