Göran Hägglund mörkar vårdnadsbidragsrapport

2011-01-07 | Ulrika Lorentzi padlock

EKONOMI

Vårdnadsbidraget är ett fiasko. Knappt 2 procent av de berättigade använde bidraget andra halvåret 2009. Över 90 procent av dem var kvinnor. Det är en krånglig reform som få utnyttjar och den är starkt könskonserverande. Det visar en rapport från 1 oktober 2010 som Statistiska Centralbyrån, SCB, har gjort på uppdrag av Socialdepartementet.

FAKTA Vårdnadsbidrag Från 1 juli 2008 kan kommuner införa vårdnadsbidrag. 15 kommuner var med från start. Hösten 2010 hade 104 av Sveriges 290 kommuner infört vårdnadsbidrag. Vårdnadsbidraget är ett skattefritt bidrag på maximalt 3 000 kronor per månad och barn. Det ges till barn mellan ett och tre år. Barnet får inte gå på förskola eller annan kommunal barnomsorg. Sökande förälder får ha inkomst från arbete men inte föräldrapenning, a-kassa eller sjukersättning. Den sökandes make/maka eller sambo får inte heller ha föräldrapenning, a-kassa eller sjukersättning. 240 dagar av föräldrapenningen måste ha tagits ut. Rapporten har inte publicerats tidigare, men du kan ladda ner den här.

Göran Hägglund är ansvarig minister för vårdnadsbidraget och just i oktober gjorde han ett utspel om att Kristdemokraterna borde överge vårdnadsbidraget för ett annat valfrihetssystem. Ändå valde Socialdepartementet att stoppa SCB:s rapport i byrålådan. Den finns inte på internet och departementet har inte gått ut med pressmeddelande eller på något annat sätt kommenterat att det nu finns statistik om vårdnadsbidraget, vilket hittills saknats.

– Vi har inte hemlighållit den, säger Joakim Pettersson, politiskt sakkunnig åt Göran Hägglund. Det är en offentlig handling. Det är myndighetens sak att gå ut med rapporter. Maj Eriksson Gothe, enhetschef på avdelningen för befolkning och välfärd på SCB, menar tvärtom att det är Socialdepartement som ska sprida informationen.

– Vi har levererat rapporten och har ingen rätt att själva publicera den, säger Maj Eriksson Gothe. Vi är inte statistikansvarig myndighet för vårdnadsbidraget. Rapporten innehåller inte officiell statistik.

Det är kanske inte så konstigt att ingen riktigt vill kännas vid rapporten för den är inte bra. Forskaren Ann-Zofie Duvander, som även har arbetat som analytiker på Försäkringskassan, är kritisk till hur uppföljningen har gjorts.

– Rapporten håller inte SCB:s vanliga klass, till exempel har de inte delat upp på kön i tabellerna, säger Ann-Zofie Duvander. De borde även ha delat upp utländsk bakgrund i nordisk, EU och utanför EU. Vi vet att personer med utomeuropeisk bakgrund löper störst risk att drabbas negativt av vårdnadsbidraget. Att ha en finsk mamma är inte alls samma sak som att ha en mamma som är flykting från Somalia.

Även beskrivningen av hur statistiken samlats in oroar. Personnummer har skrivits in för hand och vid ett antal tillfällen blivit fel. Det verkar helt saknas rutiner. Ann-Zofie Duvander jämför med Norge som införde vårdnadsbidrag 1998.

– I Norge gjordes direkt fler och bättre utvärderingar av vad vårdnadsbidraget betydde för skatteintäkter och hur kvinnors arbetsmarknad påverkades, säger Ann-Zofie Duvander. Det norska vårdnadsbidraget ledde först till att kvinnor var hemma en längre tid. Efter några år hade kvinnor även fått sämre förankring på arbetsmarknaden och minskat antal arbetade timmar. Utvärderingarna bidrog till att politikerna och opinionen omvärderade politiken och började bygga ut förskolan kraftigt.

Det norska exemplet visar att mönster förändras långsamt. Att det var väldigt få som använde vårdnadsbidraget i Sverige 2009 behöver inte betyda att det alltid kommer vara så. Och även om få har bidraget kan det bli vanligt i vissa marginaliserade grupper. Därför, menar Ann-Zofie Duvander, är det viktigt att göra bra utvärderingar och följa utvecklingen. Socialdepartement har dock en helt annan tolkning av SCB:s rapport.

– Rapporten följer förväntat mönster, säger Maria Lidström, departementssekreterare på Socialdepartement. Vi hade höga ambitioner men den här första redovisningen har inte kunnat säga så mycket. Nu diskuterar Socialdepartement att förenkla statistiken snarare än fördjupa den. Rapporten har inte fått den politiska ledningen på Socialdepartementet att ändra åsikt.

– Vi kristdemokrater vill ha ett fördubblat vårdnadsbidrag som ska finnas i alla kommuner, säger Martin Kits, presschef på Socialdepartmentet. Det kravet står fast men det är tre mot en i regeringen. Då måste vi tänka i andra banor för att öka föräldrarnas valfrihet.

Det finns kristdemokrater som drar andra slutsatser av rapporten. KD-riksdagsledamoten Désirée Pethrus tycker det är bra att Göran Hägglund är beredd att ompröva vårdnadsbidraget.

– Vårdnadsbidraget ger föräldrar som vill vara hemma längre möjlighet till det, vilket är bra, säger Désirée Pethrus. Tyvärr visar SCB:s undersökning att det är i stort sett enbart är kvinnor som utnyttjar detta. Själv tror jag det är bättre att förlänga föräldraförsäkringen. Désirée Pethrus tänker att förlängningen skulle kunna vara på deltid, till exempel 20 procent fram till barnet är 3 år. På det sättet skulle arbetslinjen fortfarande vara i fokus. Hon betonar också att män måste vara hemma mer med barn.

– Även om vi inte kvoterar föräldraförsäkringen måste män uppmuntras att ta ut större andel, fortsätter Désirée Pethrus. Det är enda sättet att få ökad jämställdhet i samhället. Även Ulrika Hagström, jämställdhetsutredare TCO, tycker att SCB:s rapport är ännu ett stöd för att vårdnadsbidraget bör avskaffas.

– Vårdnadsbidraget är i grunden en anomali i den svenska modellen som bygger på en generös och flexibel föräldraförsäkring samt väl utbyggd förskola av hög pedagogisk kvalitet, säger Ulrika Hagström.

Ulrika Hagström betonar att modellen har skapats för att både kvinnor och män ska kunna tjäna sina egna pengar och slippa ge upp yrkeslivet när de blir föräldrar.

– Att införa vårdnadsbidrag med motiveringen att det ökar valfriheten, är lika logiskt som att låta folk välja vilket skattesystem de vill bli beskattade efter, sär- eller sambeskattning till exempel. Att intresset för vårdnadsbidraget är så iskallt är ett bevis för att vi inte vill byta bort tvåförsörjarmodellen och att vi är mycket nöjda med förskolan.