Sexuellt våldsutsatta – gruppen som vården glömde bort

2021-01-12 | Anna Häll Edstedt padlock

INRIKES

Avsaknaden av rätt vård för sexuellt våldsutsatta kan ge katastrofala följder som påverkar den som utsatts för sexuellt våld för resten av livet. Flera rapporter visar att hälso- och sjukvård saknar både kunskap och resurser för att kunna erbjuda rätt behandling.


ARTIKELSERIE: Vården vid sexuellt våld

Del 1: Kris i vården vid sexuellt våld – största kliniken stänger kön

Del 2: Sexuellt våldsutsatta – gruppen som vården glömde bort

I kommande delar av serien kommer sexuellt våldsutsatta själva att berätta om sina erfarenheter av vården och jämställdhetsminister Åsa Lindhagen intervjuas om den ohållbara situationen.

Trots behov och efterfrågan av vård från personer som utsatts för sexuellt våld finns i dag väldigt få mottagningar som är inriktade på att hjälpa och behandla denna grupp. Sveriges kommuner och regioner (SKR) publicerade i maj 2020 en kartläggning av den vård som i dagsläget finns för personer som utsatts för sexuellt våld.

Kartläggningen pekar på flera områden där vården till patienter som utsatts för sexuellt våld brister. Det handlar om bristfälligt bemötande, dålig tillgänglighet och avsaknad av kunskap och kompetens bland vårdpersonal.

När sexuellt våldsutsatta söker vård sker det ofta helt frånkopplat från traumat och patienten är många gånger omedveten om att hens mående kan vara en reaktion på tidigare eller pågående våld. Ett vanligt problem inom hälso- och sjukvården är att vårdpersonalen inte lyckas identifiera eller uppmärksamma att patienten har varit, eller är utsatt för sexuellt våld. Resultatet blir att många patienter genomför en hel vårdprocess utan att tidigare, eller pågående, utsatthet för sexuellt våld upptäcks.

Vårdens uppgift är inte att behandla våldet i sig, utan att behandla hälsokonsekvenser som kan uppstå efter sexuellt våld. Det är dock mycket viktigt att våldet identifieras och inkluderas i behandlingen, eftersom vårdprocessen annars har visat sig bli både längre och mindre effektiv.

Ett första steg behöver inte vara svårare än att vårdpersonalen frågar patienten om sexuellt våld för att på så sätt hitta orsaken till personens mående, och därefter kunna avgöra vilken typ av behandling som kommer vara mest effektiv i varje individuellt fall.


Brist på kunskap

En bakomliggande faktor till att vårdpersonal inte frågar sina patienter om sexuellt våld är brist på kunskap om vilka hälsokonsekvenser som kan uppstå efter att en person blivit utsatt, menar Ylva Elvin-Nowak, biträdande verksamhetschef och enhetschef för Våld i nära relationer vid Akademiskt primärvårdscentrum i Region Stockholm.

Symptom som kan uppstå efter sexuellt våld är till exempel huvudvärk, ätstörning och sömnsvårigheter. En tydlig varningsklocka bör vara när en person återkommer till vården trots behandling med samma eller andra problem utan att någon förbättring sker. I dagsläget finns inga nationella rutiner för om eller hur vårdpersonalen ska fråga om sexuellt våld.

Eva Estling, samordnare på SKR för satsningen på Kvinnors hälsa, instämmer i att en bredare kunskap inom hälso- och sjukvård när det gäller sexuellt våldsutsatta behövs, men menar att det redan nu går att se en förbättring.

– Vårdens roll är mycket viktig, närmare 20 procent av alla kvinnor har utsatts för allvarligare sexuella övergrepp någon gång i livet. Ett gott exempel på där vården arbetar med frågan är inom mödrahälsovården där det införts rutiner för att regelmässigt fråga alla patienter om tidigare eller pågående våldsutsatthet, säger Eva Estling.


Eva Estling, SKR.


Okunnigt bemötande

Med grundläggande kunskap kring följder av sexuellt våld skulle fler inom vården kunna lokalisera orsaken till patientens problem och därmed erbjuda rätt behandling från start. Kunskapsbristen handlar inte enbart om att vårdpersonal har svårt att känna igen de symtom som kan tyda på utsatthet, utan även hur en person som identifierats som utsatt behöver bemötas. Att skapa ett helhetsgrepp om vården, där alla vårdenheter förstår vikten av att inkludera ett samtal om våldet i behandlingen är enligt Ylva Elvin-Nowak ytterst viktigt. I dagsläget har inte vårdpersonal på samtliga vårdenheter den kunskapen.

– När det till exempel gäller sexuellt våld i en relation måste man förstå att det är en speciell typ av våld som är väldigt skadligt. Våldet får konsekvenser som är oerhört förödande, vilket vårdpersonalen måste ha kunskap om för att kunna hantera, säger Ylva Elvin-Nowak.

I dag finns få mottagningar som är inriktade på våld i allmänhet och sexuellt våld i synnerhet. En av de få specialinriktade mottagningarna är Asta-mottagningen i Umeå. Där kan sexuellt våldsutsatta få traumabehandling eller annan vård under en längre tidsperiod. Mottagningens arbete har visat goda resultat. Efter ett beslut som fattades under 2020 ska Asta-mottagningen avvecklas från sin nuvarande form och istället bli en del av den allmänna psykiatrins ångestmottagning.


Specialisering nödvändig

På flera håll är oron stor inför omorganiseringen, bland annat hos personalen på Asta-mottagningen och hos tidigare patienter. De menar att omorganiseringen kommer innebära negativa konsekvenser för både personalens arbete och patienternas upplevelse. Anna-Lena Danielsson, ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden i region Västerbotten, menar dock att omorganiseringen tvärtom är ett sätt att säkerställa specialiserad vård och att sprida den kunskap som finns på Asta-mottagningen till fler enheter inom psykiatrin.

De specialinriktade verksamheter som i dag bedriver vård för sexuellt våldsutsatta redovisar höga besökssiffror, vilket tyder på ett stort behov. Flera experter inom vård för sexuellt våldsutsatta menar även att det krävs specialinriktad vård för att hälso- och sjukvård ska kunna bemöta den utsatta gruppens behov. Trots detta tror Ylva Elvin-Nowak att en utbyggnad av fler mottagningar är högst osannolik.

– Man skulle kunna önska att det fanns en specialistklinik som arbetade med hälsokonsekvenser av våld i nära relation, men det kommer nog inte hända inom en överskådlig tid. Primärvården får ett allt mer omfattande uppdrag och det är därför viktigt att vårdpersonal har tillräckliga kunskaper om sambandet mellan såväl tidigare som pågående våld, säger Ylva Elvin-Nowak.


Ylva Elvin-Nowak, Akademiskt primärvårdscentrum i Region Stockholm .


FAKTA/Mottagningar och verksamheter för den som utsatts för sexuellt våld

Det finns ingen samlad bild över stöd och hjälp till sexuellt våldsutsatta. Listan nedan samlar de vi kommit i kontakt med under arbetet med artiklarna. Merparten är ideella och finansieras när inget annat anges av medlemmar, sponsorer och/eller att de som söker vård betalar för sin behandling och arbetet utförs av volontärer.

Astamottagningen i Umeå: Tar emot utsatta för sexuellt våld eller våld i partnerrelation oavsett hur lång tid som gått sedan övergreppet. Landstingsfinansierad.

Teamet för sexuellt våldsutsatta i region Sörmland: För alla sexuellt våldsutsatta oavsett könsidentitet över 13 år. Är både en akutmottagning och tar emot patienter upp till ett år efter att övergreppet inträffat. Landstingsfinansierad.

Projektet ung utsatt på ungdomsmottagningar i Göteborg: Alla som är mellan 13-24 år och någon gång blivit utsatta kan vända sig till ungdomsmottagningarna i Göteborg för hjälp och stöd, oavsett kön. Landstingsfinansierad.

Ersta hopp: För kvinnor och män (cis och trans) och icke-binära personer över 18 år som har varit utsatta för sexuella övergrepp under uppväxten.

Wonsa: Vänder sig till alla oavsett kön, könsidentitet och sexuell identitet som har upplevt sexuellt våld i någon form.

Stiftelsen 1000 möjligheter: Tar emot alla oavsett kön, könsidentitet och sexuell identitet som har upplevt våld i partnerrelationer eller haft/har sex mot ersättning.

NXTME: För alla personer oavsett kön, könsidentitet och sexuell identitet som varit eller är utsatt för sexuella övergrepp i barndomen och incest.

Rise: Vänder sig till kvinnor över 18 år som har varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen och är medlemmar i Rise. Utsatta män och anhöriga kan bli stödmedlemmar och delta i stödgrupper.

Storasyster: Tar emot alla oavsett kön, könsidentitet och sexuell identitet som har blivit utsatta för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp

Mikamottagningarna: Vänder sig till alla personer oavsett kön, könsidentitet och sexuell identitet som har sex mot ersättning och/eller skadar sig med sex eller är utsatt för människohandel i sexuella ändamål. Kommunalt finansierade.

Ellencentret: För personer oavsett kön eller könsidentitet mellan 15-25 år med erfarenhet av sex mot ersättning eller sex i självskadebeteende.

Saknas någon verksamhet på listan? Mejla red@feministisktperspektiv.se.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: